- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
429

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Radiometeorologi, av Folke Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Radiometeorologi

Civilingenjör Folke Eklund, Stockholm

551.5 : 621.396.11

Radiometeorologin omfattar dels studiet av
meteorologiska faktorers inverkan på
elektromagnetiska vågors utbredning, dels direkta
användningar av radiovågor för klarläggande
av meteorologiska fenomen.

Reflexion, dämpning och refraktion

I troposfären förekommer partiklar
(nederbörd, dimma), som dels reflekterar
radiovågorna, dels absorberar dem. Reflexionen och
absorptionen är starkt våglängdsberoende och
av nämnvärd betydelse endast för våglängder
mindre än 10—20 cm.

I luften ingående gaser dämpar också
radiovågor med våglängder mindre än 2—3 cm.
Vidare påverkar troposfären radiovågornas
utbredning därigenom att fuktighets-,
temperatur-och tryckvariationer ger upphov till
ändringar i brytningsindex, varigenom
radiovågorna bryts på sin väg genom troposfären.

Reflexion mot nederbörd

Vid den teoretiska behandlingen av
nederbörds radioreflekterande förmåga tänker man
sig, att varje nederbördspartikel utgör en liten
"spegel" för radiovågorna. Vid beräkning av
ett nederbördsområdes totala reflexionsyta
summeras de enskilda partiklarnas
reflexionsytor och man definierar en ekvivalent
reflexionsyta Na som mäts i cm2/cm3.

Den ekvivalenta reflexionsytan No, fig. 1, vid
regn är proportionell mot där exponenten
P ligger mellan 4 och 6 för våglängder större
än ca 1 cm för regnintensiteter från mycket
svagt regn till mycket häftigt regn (0,25—50
mm/h).

Den ekvivalenta reflexionsytan för snö är i
regel flera tiopotenser lägre än för regn med
samma nederbördsintensitet. Endast vid
snöfall vid ca 0° temperatur då snöflingorna är
stora kan reflexerna från snöfall bli av samma
storleksordning som för regn med samma
nederbördsintensitet.

Reflexion mot dimma är i allmänhet
obetydlig även vid millimeter-våglängder. Vid försök

i England med 8 mm våglängd under ett år
har man ej kunnat observera mätbara ekon
från dimma.

Dämpning i nederbörd

Dämpningen i regn, fig. 2, med
nederbördsintensitet och temperatur som parametrar är
proportionell mot Irv där exponenten v
varierar mellan 3 och 4. Experimentella värden,
som stämmer väl överens med dem, som
kurvorna ger, finnes ned till 6 mm våglängd.
Kurvor på dämpningen i dimma som funktion
av våglängden med sikt och temperatur som

Fig. 1. Ekvivalent reflexionsyta för regn av olika
intensitet p i mm/h som funktion av våglängd.

429 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free