- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
434

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Radiometeorologi, av Folke Eklund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiska förutsägelser rörande nederbörd är det
dess varaktighet, utsträckning och intensitet
som är av intresse. (Både
nederbördsdämpning och reflexion är ju direkt beroende av
nederbördsintensiteten.) Man önskar då bl.a.
svar på frågorna: "Hur ofta förekommer
nederbörd med den och den intensiteten och hur
långvarig och utsträckt är den?" Befintligt
underlag för svar härpå är i regel bristfälligt,
varför omfattande nederbördsundersökningar
fordras. Nederbördsstatistiken som gäller för
södra England och Wales, fig. 9, visar att
häftigt regn oftast är av kort varaktighet samt att
den högsta förekommande regnintensiteten är
ca 50 mm/h. Endast en gång per år
förekommer regn med större intensitet än 50 mm/h
och varaktighet över 3 min.

Lämpliga parametrar att grunda
förutsägelser rörande över- eller undernormal brytning
på är betydligt svårare att finna.
Det ur vågutbredningssynpunkt viktigaste
luftskiktet ligger närmast markytan, över
vatten kan det ena eller andra slaget av
strålbrytning förekomma beroende på egenskaperna
hos den luftmassa, som strömmar ut från ett
landområde över vattenytan. Om man har en
välblandad luftmassa över land
(temperatur-gradient ca —6,5°C/km, av höjden i stort sett
oberoende relativ fuktighet, tryckavtagande
ca 0,125 mb/m), är en av de viktigaste
faktorerna, som reglerar brytningsindex’
höjd-variationer över vatten, skillnaden mellan
luftens temperatur vid marknivå över land och
vattenytans temperatur. Med avseende på
denna temperaturskillnad kan man särskilja tre
typfall:

Ostabil jämvikt erhålles då lufttemperaturen
vid marknivå över land är lägre än
vattenytans temperatur. Landluftens fukthalt är då
alltid lägre än i mättad luft med vattenytans
temperatur. Då luften kommer ut över vatten
ökar fuktighet och temperatur i de lägsta
skikten. Beroende på att brytningsindex är
känsligare för fuktighetsändringar än för
temperaturändringar, kan detta medföra en
minskning av bryningsindex med höjden inom ett
skikt intill vattenytan. Den ostabila
temperaturskiktningen orsakar dock en blandning i
vertikalled, som gör att eventuella ansatser till
skiktbildning motverkas och normala
utbredningsförhållanden föreligger i regel.
Neutral jämvikt erhålles då lufttemperaturen
över land vid marknivå är densamma som
vattenytans temperatur. Under luftens rörelse
ut över vattenytan förblir
temperaturfördelningen med höjden oförändrad. Eftersom
luften vanligtvis inte är fullständigt mättad över
land, tar den upp fuktighet från vattenytan
och man får en hastigare än normalt med
höjden avtagande fuktighet, vilken medför
övernormal brytning inom ett skikt närmast
vattenytan. Detta är i regel endast några meter
högt och därför av betydelse endast vid
mycket korta våglängder (A < 10 cm).
Stabil jämvikt erhålles då luftens temperatur
vid marknivå över land är högre än vatten-

ytans temperatur. Om landluftens fuktinnehåll
är lägre än vad som motsvarar mättning vid
vattenytans temperatur blir resultatet en snabb
minskning av fuktigheten samt en
temperaturökning med höjden över vattenytan. Dessutom
har man en stabil luftskiktning, vilket allt
samverkar till ledskikt, som kan bestå inte
bara nära en kust utan även flera hundra km
ut till havs. Om å andra sidan fuktigheten hos
landluften är tillräckligt stor kan den
kondenseras i ytskiktet vid vattnet och man kan då
få en ökning av luftens absoluta fuktinnehåll
i form av vattenånga (den kondenserade
fuktigheten påverkar ej brytningsindex), som kan
ge ett undernormalt brytande skikt.

Om skikt har bildats, då luft passerar från
land ut över vatten, blir de givetvis inte
bestående hur länge som helst även om man har
stabil temperaturskiktning. En viss blandning
äger ändå rum i vertikalled, så att ju längre
ut till havs man kommer desto svagare blir
skiktningen för att slutligen upplösas.

Blandningen i vertikalled påverkas starkt av
vindförhållandena. Då skiktens utseende även
är beroende av hur länge en luftmassa
befunnit sig över vatten, förstår man, att även
vindförhållandena spelar en stor roll, då det
gäller att bedöma möjligheterna för förekomst av
onormalt brytande skikt till havs. Statistik
rörande vågutbredningsförhållandena över
vatten i närheten av en större landmassa skulle
vara möjlig att utarbeta med tillgång till
noggranna uppgifter om vindförhållanden samt
temperatur, fuktighet och luftskiktning på den
kust, där luften lämnar land och går ut över
vatten.

Säkerheten i en vågutbredningsstatistik, som
grundar sig på rent meteorologiska data, blir
emellertid nedsatt genom att de ingående
parametrarna är många och ibland svåra att
överblicka. Därtill kommer att mellanräkningar
måste göras för att de rent meteorologiska
siffrorna skall ge upplysning om
radiovågornas utbredning, varvid fel kan adderas. Ett
säkrare sätt är att statistiskt bearbeta
fältstyrkeregistreringar från en lämplig
försökslänk. Denna skall vara så beskaffad att man
ur fältstyrkeregistreringarna tydligt kan utläsa
om över- eller undernormal strålbrytning
förekommer. Därför är det lämpligt med antenner
placerade 10—50 m över vattenytan och med
minst radiooptiskt horisontavstånd mellan
antennerna. Statistik från en sådan
försökssträcka vid Östersjön har visat, att låga
ledskikt som förmås att avsevärt påverka
utbredningen av mikrovågor förekommer under ca
50 % av tiden mellan maj och september.
Under vintermånaderna finnes sådana ledskikt
endast under några få procent av tiden.
Ledskikten förekommer företrädesvis under
eftermiddagar och kvällar.

Över land uppkommer onormalt brytande
skikt på annat sätt än över vatten. Medan
vattenytans temperatur är i stort sett konstant
eller varierar mycket långsamt ändrar sig
markytans temperatur snabbt och kraftigt

434 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free