Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Radiometeorologi, av Folke Eklund - Tekniken och psykologin, av WS - AB Bofors - Nya butylgummifabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökningar av nederbördsområden har
värdefulla erfarenheter vunnits rörande
nederbördsområdens struktur och rörelser, vilka
kompletterat tidigare kunskaper därom.
Radar används också för att kartlägga
höjd-vindar på så sätt att man sänder upp ett
radio-reflekterande mål i en ballong samt mäter
avstånd och elevation till ballongen. Ur dessa
data och med kännedom om ballongens
stig-hastighet kan vindstyrka och vindriktning på
olika höjder beräknas.
Genom vågutbredningsobservationer kan man
bilda sig en uppfattning 0111 brytningsindex’
höjdvariationer och därmed även i någon mån
om temperatur och fuktighetsvariationerna
med höjden.
Vid användningen av radarstationer fås
stundom ekon från en till synes homogen och
klar atmosfär. Dessa ekon benämndes till en
början "änglar", då man ej kunde finna en
rimligare förklaring till deras orsak. Dessa
ekon tyder på att det finns inhomogeniteter i
molnfri luft, vars natur man ännu ej helt
känner. Man kan förmoda att ytterligare studier
därav kommer att bli lönsamma.
Litteratur
1. Kerr, D: Propagation of short radio waves. MIT
Radia-tion Lab. Ser. nr 13, McGraw-Hill, New York 1951.
2. Meteorological factors in radio wave propagation. Rep.
Conf. 8 april 1946. Phys. Soc., London 1946.
3. Burrows, A: Radio wave propagation. Academic Press,
New York 1949.
4. Landsberg, Y: Advances in geophgsics, bd 2. Academic
Press, New York 1955.
5. Robinson, N P: The propagation of 8 mm:s wavelength
radiation through rain, snow, hail and fogs. Transmission
Research Establishment Technical Note nr 191, Great
Mal-vern, England.
6. Josephson, B: Ultrakorta radiovågors utbredning i de
lägre luftlagren. Tekn. T. 1953 s. 60.
7. Cablson, G: Långdislansförbindelser med
spridningssignaler. Tekn. T. 1956 s. 947.
Tekniken och psykologin. Den nyutnämnde
professorn i psykologi vid Uppsala Universitet Gunnar
Johansson behandlade i sin
installationsföreläsning maskinens betydelse som modell vid
psykologisk hypotesbildning och dess betydelse som
experimentellt hjälpmedel och kom slutligen även in på
psykologins medverkan då det gäller att anpassa
maskinen efter människan. Det sistnämnda
samarbetsområdet, som är av stort intresse även för
tekniker, har preliminärt fått fler mer eller mindre
adekvata beteckningar: "human engineering",
människoteknik, bioteknologi, tillämpad experimentell
psykologi etc.
Funktionen hos många tekniska arrangemang,
maskinen i ordets mest vidsträckta bemärkelse, är på
ett avgörande sätt beroende av att en människa
någonstans i funktionskedjan ingriper reglerande eller
kontrollerande. Bilen som transportmedel kräver en
förare; detsamma gäller flygplan och tåg.
Skrivmaskiner, grävskopor, gevär och musikinstrument kan
gälla som andra exempel på välkända apparater
som styrs av människor och vilkas resultat är helt
beroende av människoinsatsen. I de allra flesta fall
finner vi det alldeles naturligt att människor skall
kunna lära sig att sköta sådana maskiner på ett
tillfredsställande sätt.
En del apparater har emellertid alltmer
komplicerats och hotar nu att kräva mer än den reglerande
människolänken i apparatkedjan orkar med. Det
mest drastiska exemplet på detta är kanske det
moderna flygplanet. Samtidigt som allt där sker
fruktansvärt fort, är det allt fler instrument som måste
övervakas på ett kanske alltmer exakt sätt. Det
visar sig, att man börjar överskrida människans
teoretiska gräns för uppgiftskomplexitet och
handlingssnabbhet (Tekn. T. 1949 s. 134; 1951 s. 175).
Liknande problem ger automatiseringen inom
industrin.
Detta har alltmer börjat beaktas på
konstruktörssidan. I effektivitetens och säkerhetens intresse
utgår man alltmer från människans prestationsdata
— där man känner dem — och anpassar
maskinerna efter dem i stället för att man tidigare oftast
omedvetet krävt motsatt anpassning. Man vill bygga
människovänliga maskiner (Tekn. T. 1953 s. 119).
Man finner emellertid då, att medan man har
fullständig kunskap om funktionsprinciper och
prestations- och säkerhetsgränser för apparaterna i den
kedja av sådana där man placerat in människan
som avgörande länk, så saknar man nästan helt
motsvarande data om människan. Och ändå är det
ju därifrån man skall börja. Därför vänder man
sig nu till fysiologin och psykologin för att få den
insikt man behöver om hur människor fungerar,
sammankopplade med en viss apparat, t.ex. ett
flygplan eller en bil.
En sådan insikt kan dock psykologin av i dag ge
endast i mycket otillfredsställande grad och i
mycket otillfredsställande form. Sak samma gäller
fysiologin. Frågorna som vi får är ju så specifika och
forskningen har varit inriktad på problem av annan
art —• den liar främst syftat till att besvara
teorifrågor.
Här krävs experimentella undersökningar och här
öppnas ett rikt fält för praktisk tillämpning av
experimentell psykologi. Teknikens män väntar redan
med otålighet på forskningsresultat av den art att
människoekvationer skall kunna läggas till grund
för apparatkedjans i övrigt noggrant bestämbara
karakteristik.
Här är samarbete mellan teknikens och
psykologins forskare nödvändigt. Sådant samarbete ger
redan rik utdelning för både psykologi och teknik
på flera håll utomlands och håller på att födas även
i Sverige. Jag hoppas att vi i Uppsala skall kunna
göra en insats också i det samarbetet och att vi
skall kunna utbilda de praktiskt inriktade
experi-mentalpsykologer som industriell forskning ropar
efter men som ännu saknas, slutade professor
Johansson (Gunnar Johansson i
installationsföreläsning i Uppsala den 13 april 1957). WS
AB Bofors skall bygga en ny fabrik för 300 t/år
nikotinsyra. Anläggningen beräknas vara färdig
1958; dess tillkomst beror på växande avsättning
för nikotinsyra till livsmedel och foder samt som
farmaceutisk råvara. Tillverkning av
nikotinsyra-amid skall tas upp 1958.
Nya butylgummifabriker byggs i USA och
Frankrike trots en betydande överproduktion i USA
under 1956. Förbrukningen av butylgummi för
andra ändamål än innerringar, t.ex. transportband,
packningar, slangar och trådisolering, växer
nämligen snabbare än för någon annan typ av
syntetiskt gummi. Dessutom väntar man en betydande
användnig av butylgummi till bildäck.
436 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
