Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Blodfraktionering, av Leif Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De erhållna huvudfraktionerna uppdelas sedan
i ytterligare underfraktioner. I första
fraktionen faller huvudsakligen blodets
koagulationskomponenter (fibrinogen, antihemofiliglobulin
m.fl.). Andra fraktioner, som innehåller olika
globulinkomponenter, användes för utvinning
av gammaglobulin (innehållande skyddsämnen
mot vissa sjukdomsalstrare) enligt en av J L
Onclev senare beskriven metod, kallad metod 9.
Enligt Oncleys metod kan ur fraktion II + III
förutom gammaglobulin isoagglutininer (som
bestämmer blodgrupperna) plasminogen (som
bl.a. har med fibrinogenbalansen att göra) och
protrombin (en koagulationskomponent)
utvinnas i koncentrerad form. Enligt senare års
undersökningar faller även properdin (av
betydelse för den ospecifika immuniteten) i
fraktion II + III.
Fraktion IV enligt Cohns metod 6 uppdelas
vanligen direkt i två underfraktioner,
betecknade IV: 1 och IV: 4. Första
underfraktionen innehåller huvudsakligen alfaglobuliner,
bland vilka coeruloplasmin tilldrar sig största
intresset. Detta innehåller ca 95 % av den
koppar som finns i blodet. Cohns fraktion IV: 4
innehåller en blandning av alfa- och
betaglobu-liner. Även mindre mängder albumin börjar
falla i denna fraktion. En vidare uppdelning
av fraktion IV: 4 ger bl.a. transferrin, som
transporterar järn i blodet, och
pseudokolin-esteras, som bryter ner acetylkolin, i
koncentrerad form.
Cohns fraktion V innehåller huvudsakligen
albumin. För att erhålla ett rent och mera
stabilt albumin omfraktionerar man den,
varvid en del instabila globulinrester avlägsnas.
rad och finns bara på de större
blodinstitutionerna.
Man har emellertid konstruerat små
behändiga papperselektroforesapparater, som nu
finns på praktiskt taget varje sjukhus i landet.
Med dessa kan man snabbt undersöka
sammansättningen hos patientens plasma och, om
så visar sig nödvändigt, tillföra den
komponent, som patienten genom sin sjukdom saknar.
Grundläggande arbeten på elektroforesområdet
har också gjorts av Harry Svensson vid
LKB-produkter i Stockholm.
Cohns metod 6
På 1940-talet påbörjades i USA under ledning
av E J Cohn vid Harvard Medical School i
Boston arbeten att med alkohol som
fällningsmedel fraktionera ut de olika
plasmaäggviteämnena. Cohns arbeten publicerades 1946. I
publikationen angavs de olika metoder man
arbetat efter och en fullständig beskrivning av
sex olika fraktioneringsscheman gavs. Mest
ingående redogjordes för Cohns
fraktionerings-förfarande enligt metod 6, som enligt de
uppnådda erfarenheterna visat sig bäst lämpad för
arbeten i stor skala.
Metod 6 går ut på att med alkohol fälla i
huvudsak fem olika äggvitefraktioner ur
blodplasma. Förfarandet bygger på ett
femvaria-belt system, varvid alkohol i varierande
koncentrationer användes som fällningsmedel i
kyla under iakttagande av konstant
temperatur, surhetsgrad, salthalt och
äggvitekoncentration.
Fig. 1. Flaskcentrifug för avlägsnande av de röda
blodkropparna ur blod.
458 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 2. Apparat
för kontinuerlig
centrifugering
för utvinning av
utfällda
blodäggviteämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
