Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Aceton som råvara för industriella synteser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aceton som råvara
för industriella
synteser
661.727.4 : 66.091
Under 1953 tillverkade man i USA 240 000 t
aceton nästan uteslutande genom petrokemiska
processer. Mest använda var dehydrering av
isopropanol och partiell oxidation av
butan-propanblandningar. Samma år satte man
emellertid i Kanada i gång en anläggning för
framställning av fenol ur bensen enligt
kumen-metoden (Tekn. T. 1952 s. 721; 1953 s. 179)
vid vilken 0,6 kg aceton erhålls per kg fenol.
Senare har tre sådana fabriker startats i USA
och tre i Europa.
I USA bygger man nu en anläggning för
tillverkning av väteperoxid ur isopropanol
varvid aceton fås som biprodukt. Slutligen
kommer en betydande mängd aceton att
erhållas från modifierade
Fischer—Tropsch-anlägg-ningar i USA.
Av denna växande flod av aceton används i
dag bara 30—35 % som lösningsmedel; resten
förbrukas vid synteser enligt följande
sammanställning:
°/o
Diacetonalkohol ............. 52
Ättiksyraanhydrid ........... 20
Acetoncyanhydrin ........................10
Isoforon och foron ....................6
Diverse kemikalier ......................12
Diaceton-alkohol
Den viktigaste acetonprodukten är tydligen
diacetonalkohol som fås enligt
2 (CH3)2CO ^ (CH3)2C(0H)CH2C0CH3 (1)
Reaktionen gynnas av alkalier. Man har
använt natriumhydroxid i industriell skala, men
den har flera nackdelar av vilka de viktigaste
är relativt litet utbyte (75—80 %), mekaniska
svårigheter och stor alkaliförbrukning,
särskilt om acetonen inte är fullständigt vattenfri.
Till en viss grad har dessa svårigheter
övervunnits genom utnyttjning av vattenolösliga
baser, såsom kalcium- eller bariumhydroxid.
Dessa katalysatorer används i en fast bädd
genom vilken acetonen får passera. Man utnyttjar
en lämplig bärare för dem för att undvika
svårigheter på grund av mekaniska brister hos de
rena alkalierna, t.ex. för liten hållfasthet
varigenom pulver lätt uppstår.
Sålunda har t.ex. Ichikizaki m.fl.1 uppgivit att
diacetonalkohol kan framställas kontinuerligt
med en katalysator, bestående av Ba(OH)2,
NaOH, kiselgur och cement. Bruce2 säger att
en pasta av Ba(OH)2 och natriumsilikat, torkad
till 10 % vattenhalt vid 110°C och krossad, är
en bättre katalysator än Ba(OH),. Han erhöll
ined den större utbyte av diacetonalkohol, och
katalysatorn hade större livslängd.
Reaktion (1) är reversibel, och
reaktionsblandningens jämviktssammansättning beror
av temperaturen. Den är:
Temperatur Diacetonalkohol
°C »/o
0 ......................... 22,9
16,5 ....................... 12,8
40 ......................... 7,0
Vidare växer sidreaktioner med stigande
temperatur. Både utbytet av diacetonalkohol och
omsättningen blir alltså störst vid låg
temperatur, men kylning kostar pengar. Man måste
därför göra en kompromiss och arbetar
vanligen vid 0—20° C.
Reaktionen är exoterm, och man måste
undvika lokal överhettning av katalysatorn vilket
kan ske genom att man håller den nedsänkt i
vätskan. Trots detta förlorar katalysatorn så
småningom sin aktivitet vilket anses bero på
att den förorenas av produkter från
sidreaktioner. Den kan regenereras genom tvättning
med hett vatten och torkning.
Diacetonalkohol är ett gott lösningsmedel för
cellulosaacetat, nitrocellulosa,
vinylklorid-vi-nylacetathartser och ett antal färger för
textiltryck. Den används också som lösningsmedel
för pentaklorfenol och som komponent i
bromsvätskor. Dess viktigaste användning är
emellertid som råmaterial vid framställning av
mesityloxid, metylisobutylketon och
metyliso-butylkarbinol.
Mesityloxid är en keton med framstående
egenskaper som lösningsmedel för
vinylplaster och nitrocellulosa. Den är också
utgångsmaterial vid framställning av
metylisobutylketon och vid flera synteser som består i
kondensation med aldehyder, aminer eller
alkoholer.
Mesityloxid fås genom dehydratisering av
diacetonalkohol vid 100—120° C enligt formeln
(CH3)2C (OH) CH2COCH3 —►
—► (CH3)2C : CHCOCHg + H20 (2)
Som katalysator används en svag syra.
Metylisobutylketon är ett gott lösningsmedel
för vinylplaster, polyakrylsyraestrar,
nitrocellulosa, cellulosaacetatbutyrat, DDT och
pyre-thrum. Den kan också användas vid extraktion
av penicillin och andra antibiotika, vid
extraktion av vax ur smörjoljor, som
denaturerings-medel för alkohol och som dispergeringsmedel.
Ketonen fås genom mild hydrering av
mesityloxid enligt formeln
(CH3)2C : CHCOCH, + H2 —►
—> (CH2)8CHCH2COCH3 (3)
Metylisobutylkarbinol, som fås genom
starkare hydrering av mesityloxid, är också ett
användbart lösningsmedel, en skumbildare vid
flotation och utgångsmaterial vid
framställning av ett antal xantat och estrar av vilka
metylisobutylacetat torde vara viktigast.
TEKN J S K TIDSKRIFT 1957 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
