- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
472

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Andras erfarenheter - Alkyltitanat i färger, av SHl - Svavelhexafluoridbrytare, av F Ö - Bränning av flygaska, av Wll - Molybden i gödsel, av SHl - Elast resistent mot diesteroljor, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppkomsten av tixotropi hos en färg med
järnoxid-rött. Detta kan vara av värde vid tillverkning av
starkt pigmenterade grundfärger.

Som stabiliseringsmedel för aluminiumfärger
hindrar butyltitanat uppkomsten av övertryck i
färgburkarna. Närvaro av vatten torde vara en av
huvudorsakerna till tryckökningen. Butyltitanatet
reagerar med vattnet och hindrar därigenom
aluminiumpigmentets reaktion med syror i bindemedlet
och därmed den gasutveckling som medför
tryckökningen (H W Chatfield i Paint Manufacture
jan. 1957 s. 25—29). SHl

Svavelhexafluoridbrytare

I USA har man gjort en brytare för 115 kV, 400 A
med svavelhexafluorid (SFe) som släckmedel (Tekn.
T. 1953 s. 386). De tre polerna innehåller SF8-gas
av 3,2 at ö. De är monterade på ett stativ med ett
tryckluftmanöverdon av konventionell typ. De tre
kontaktbryggorna är monterade ovanför varandra
på en vertikal roterande axel och engagerar sex
fasta kontakter varvid sex brytställen i serie per
pol erhålles. Spänningen fördelas mellan
brytstäl-lena av parallellkopplade kondensatorbelägg.
Brytförmågan är 1 000 MVA, och brytaren ger
återtänd-ningsfri brytning av både magnetiseringsströmmar
och kapacitiva strömmar. Brytdonet är lätt
åtkomligt och kan lyftas ur brytarpolen om topphuven
borttages.

Brytaren är hermetiskt sluten samt försedd med
gastrycksmanometer och övertrycksmembran. Den
har undergått normala laboratorieprov vilka gett
brytning efter 2,5—3,5 perioder vid 60 Hz.
Brytaren provades även med 25 °/o reduktion av
gastrycket, varvid full brytförmåga vid 115 kV
uppnåddes.

Omkring 400 in- och urkopplingar av
kondensator-batterier ingick i proven. Under dessa, som gjordes
vid 66 och 88 kV och med strömmar mellan 24 och
300 A, uppträdde inga återtändningar i brytaren.
Brytaren har även genomgått ett mekaniskt
manöverprov omfattande 1 500 brytningar och
slut-ningar, varvid konstruktionen visade sig väl motstå
detta hårda prov.
Brytaren, som är mycket enkel och lättskött,
väntas få största användning för in- och urkoppling av
kondensatorbatterier, för brytning av parallell- och
ringlinjer samt radiallinjer vid måttlig
kortslutningseffekt (Electrical Engineering 1956 h. 12 s. 1085).



Bränning av flygaska

Den flygaska som avskils ur rökgaserna i de
kolpulvereldade ångpannornas stoftavskiljare måste på
ett eller annat sätt transporteras bort från
ånganläggningen (Tekn. T. 1955 s. 373). Att transportera
askan i pulverform erbjuder ganska stora
svårigheter och stora kostnader. Man kan emellertid vid
lämpligt utformad eldstad återföra askan till
eldstaden för en förnyad förbränning och därigenom
få askan i en med hänsyn till transport och
användning gynnsammare form.

I en sådan eldstad måste värmebelastningen vara
så hög att man får smält slagg vid förbränningen,
och härför kan fordras temperaturer på 1 500—
1 600°C. Vid mätningar i USA i en ångpanna för
88 at tryck med askåterföring fann man att
omkring hälften av den med kolpulvret tillförda
askmängden återfördes till eldstaden, fig. 1. Samtidigt
avskildes dessutom ungefär en fjärdedel av askan
direkt (jfr Tekn. T. 1956 s. 267). Slaggen som rinner

Fig. 1. Askbalans vid återföring av flygaska; med
kolpulvret tillförd aska 100 °/o.

ner genom ett avtappningshål i eldstadens botten
granuleras sedan med vatten (W W Maull & E C
Mc Makon i Mechanical Engineering jan. 1957
s. 53). Wll

Molybden i gödsel

I USA gödslade man 1956 2 000 ha ärtodlingar i
Washington—Idaho-området med natriummolybdat.
Detta uppges ha lett till 50 %> skördeökning och en
ökning av bruttoinkomsten med 87 $/ha. Man
väntar att 40 000 ha skall gödslas med molybden under
1957. Nordvästra delen av landet är det största
området med molybdenbrist som hittills upptäckts i
USA. Det använda natriummolybdatet kostar 76
ct/lb och innehåller minst 38,4 %> Mo (Chemical &
Engineering News 4 febr. 1957 s. 83). SHl

Elast resistent mot diesteroljor

Den grad i vilken elasters fysikaliska egenskaper
ändras vid beröring med vätskor beror mycket på
arbetstemperaturen. När denna stegras växer
elas-tens svällning och avtar dess hållfasthet.
Arbetstemperaturen har under de senaste åren höjts inom
många av teknikens områden, t.ex. inom bil- och
flygplanstekniken. Samtidigt övergår man alltmer
till användning av diesteroljor till smörjmedel
därför att dessa är stabilare än petroleumoljor.

Diestrar har emellertid betydligt starkare effekt på
elaster än petroleumkolväten, och de hittills
använda oljebeständiga gummityperna är därför inte
längre tillfredsställande. Man lär emellertid i USA
ha funnit en ny, bättre typ i sampolymerisat av
butadien och 2-metyl-5-vinylpyridin (MVP) eller av
dessa två och akrylnitril varvid kvävet i MVP är
överfört till kvaternär bas genom reaktion med en
organisk halogenförening. Produktens oljeresistens
och allmänna fysikaliska egenskaper beror på
mängden MVP i polymeren och halogenföreningens
typ och mängd.

Man har funnit att det nya gummit beter sig
normalt vid tillsats av kimrök och förstärks mycket av
oorganiska fyllmedel, såsom lera. Elaster,
framställda på lämpligt sätt, lär ha visat synnerligen god
resistens mot ketoner, amylalkohol, etylenglykol,
syror, alkalier, en blandning av 70 °/o
2,2,4-trimetyl-pentan och 30 °/o toluen samt mot estrar. Polymerer
med akrylnitril håller bäst mot aromatiska
kolväten. Det nya gummit är klart överlägset
butadien-akrylnitrilgummi i kontakt med varma diesteroljor
(J F Svetlik, H E Bailsback & W T Cooper i
Industrial & Engineering Chemistry juni 1956 s. 1084
—1089). SHl

472 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free