Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Böcker - Teknisk värmelära, av Wll - Information på arbetsplatsen, av Theodor Seifert - Møbleringsplaner, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-böcker
Teknisk värmelära, av Sten-Erik Mörtstedt.
Svenska Bokförlaget, Stockholm 1957. 194 s., ill.
16,75 kr.
Boken är närmast avsedd för undervisningen i
tekniska gymnasier och fackskolor. Innehållet är
uppdelat i sex kapitel, nämligen elementär
termodynamik, ångors termodynamik, fuktig luft, elementär
strömningslära, värmeöverföring och
kompressions-kylmaskiner.
Som enheter för värmemängd och kraft användes
kalori och kilopond, men på några ställen har även
enheter i mksa-systemet använts. Förf. framhåller
i förordet att innan mksa-systemet helt slagit ut
det äldre måttsystemet även inom industrin, måste
ingenjörerna ha god kännedom om båda. Denna
synpunkt är givetvis riktig, men detta är inget
bärande motiv för att bygga framställningen på det
gamla tekniska måttsystemet med därav följande
olägenheter.
Tidigare då man konsekvent räknade med
kraftenheten som grundenhet kunde det gå att få en i
viss mån logisk framställning, men då man nu
samtidigt använder kilogram som massenhet och
kilopond som kraftenhet, blir det lätt rörigt och
svårbegripligt. Förf. använder sålunda både täthet i
kg/m3 och tunghet i kp/m3, vilket är en onödig
komplikation. På s. 118 anges energi E = h G i kpm,
varvid G felaktigt angivits till vikt i kg i stället för
tyngd i kp. För beräkning av Reynolds’ tal (s. 130)
användes cgs-enheter som ju är onödigt att införa.
I en bok som är avsedd att användas som
lärobok är det av synnerligen stor betydelse att
gällande svenska normer för beteckningar används
samt att beteckningarna används konsekvent. Förf.
har brutit mot båda dessa regler. Exempelvis
betecknas mängdström (q kg/s enligt svensk norm)
med G och G, under det att G även får beteckna
vikt i kg. Värmeström betecknas omväxlande med
Q och Q i stället för eller P (värmeeffekt). Yta
betecknas Y i stället för A.
Dispositionen av materialet är väl avvägd och
innehållet synes väl avpassat för de tekniska
läroverkens behov. I kapitlet om värmeöverföring borde
dock enligt min mening i avsnittet om
värmeövergång medtas de dimensionslösa storheterna — nu
får man en alltför schematisk bild av
beräkningsmetoderna.
Förf. har lagt ner stor möda på att göra
framställningen klar och lättbegriplig och det typografiska
utförandet är förstklassigt. Boken innehåller ett
80-tal lösta exempel, vilket underlättar kursens
inlärande. Dessutom finns det 123 övningsexempel
med svar.
Trots bokens många stora förtjänster anser jag
dock att den på grund av uppläggningen i det gamla
tekniska måttsystemet icke är den moderna
lärobok som behövs på detta område. Wll
Information på arbetsplatsen, av Edmund
Dahlström. SNS, Stockholm 1956. 323 s. 14,50 kr.
Med denna bok framlägger förf., docent i
sociologi, resultaten av sin i samarbete med
Studieförbundet för Näringsliv och Samhälle och
Personaladministrativa Rådet genomförda specialstudie av
företagens sociala kommunikationsproblem. Den
bygger på undersökningar, direkta studier,
intervjuer och gruppdiskussioner inom ett
verkstadsföretag med 1 500 anställda. Som jämförelse
undersöktes ett mindre verkstadsföretag med ca 150
anställda.
På ett metodiskt klart, systematiskt och
huvudsakligen beskrivande sätt behandlar förf. arbetarnas
tillgång och krav på information, deras sociala
relationer, kontakt med olika delar av företaget och
fackliga representanter, företagsnämndernas roll
och ställning samt ackordsättningens
kommunikationsproblem. Tjänstemannasidans och
ledningsskiktens informations- och kommunikationsproblem
ingår däremot inte i undersökningen.
På ett för en sådan vetenskaplig avhandling
mycket förtjänstfullt sätt lyckas förf. med hjälp av en
rad typiska praktiska exempel sätta läsaren in i
ett realistiskt sammanhang, som ger liv och
självklarhet åt de teoretiska abstraktionerna. Det gör
boken relativt lättläst och stimulerande även för den,
som tidigare inte har sysslat med sociologiska
frågeställningar.
Boken ger en klar sammanställning och
systematisk bearbetning av aktuella, betydelsefulla fakta,
som borde uppmärksammas i varje företag.
Eftersom boken innehåller ganska få praktiska
slutsatser, en sak, som förf. är väl medveten om, blir det
väl huvudsakligen organisations- och
planeringsspecialister, människor i olika administrativa
funktioner samt industrikonsulter, som har anledning
att ta del av denna studie. Boken är dessutom —
även kapitelvis — lämplig som kurs- eller lärobok.
På kanske alltför många ställen inskränker sig
förf. till en ren beskrivning och diskussion av olika
forskningsresultat och hypoteser utan att organiskt
söka bygga in dem i sina egna undersökningar. Det
är en stor tillgång, att han — på ett liknande
refererande sätt — uppmärksammar synpunkter på en
effektiv personlig kommunikation, som även enligt
praktisk erfarenhet är en viktig förutsättning för
att ett informations- och kommunikationssystem
skall fungera. Det hade varit av stort intresse att
få veta i vilken mån förf. på grundval av sitt stora
material kunnat dra motsvarande slutsatser. Det
skulle förmedla en ännu mera avrundad bild av
informationsproblemen på arbetsplatsen än den som
redan nu föreligger i denna mycket användbara
bok. Theodor Seifert
Møbleringsplaner. Statens Byggeforskn.-Inst. Anv.
nr 31. Teknisk Forlag, Köpenhamn 1956. 24 s.
4 dkr.
Allt emellanåt händer det väl även i dag, att vi
irriteras av att bara några centimeter fattas för att en
viss möbel skall få plats på ett speciellt ställe i ett
rum. Visserligen "möblerar" nog varje arkitekt med
självaktning sin plan innan han släpper ut den. Att
misstag ändå uppstår, beror väl på att han saknar
tillräckliga uppgifter på hur stor plats vanliga
möbler tar. Det danska byggforskningsorganet har
genom denna skrift velat fylla denna lucka.
I ett antal figurer visas hur stor plats i plan en
möbel tar då den ställs intill en vägg. Där redovisas
också friareal för olika möbler, dvs. den yta man
behöver för passage, för att öppna byrålådor eller
TEKN J S K TIDSKRIFT 1957 473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
