Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Atomkraftens framtid. Föredrag av Christopher Hinton, referat av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren på kapslingen satt till 200°C och
maximitemperaturen på luften som lämnar reaktorn
90°C, och specifika värmeeffekten blev endast
0,15 kW/kg. För Calder Hall har maximala
temperaturen på kapslingen satts till 408°C och
till 336°C för den utgående gasen, som utgörs
av koldioxid med 7 at tryck. För
CEA-reak-torn 1961 räknar man med 450°C på
kapslingen. Dessa frågor (jfr Tekn. T. 1956 s. 77)
behandlas närmare i R Kiesslings inlägg (s. 484).
För tryckkärlet är godstjockleken 50 mm men
i kommande konstruktioner går man säkerligen
över till 75 mm gods. I detta fall blir det
emellertid ännu viktigare än hittills att kontrollera
material och svetsar. Sannolikt kommer man
att använda sfäriska tryckkärl i reaktorerna
för CEA.
För att få hög verkningsgrad på den i
atomkraftverken inkopplade ångkraftprocessen
strävar man efter högt ångtryck och hög
ångtemperatur. Man anser det sannolikt att man 1968
—1970 kommer att använda ångtryck på 70 at
vid utloppstemperaturen 500°C på gasen, som
man då troligen har kommit upp till.
Ånggene-ratorn måste vara avpassad för
värmetransporten från en torr och absolut ren gas till vattnet,
och det får inte finnas någon som helst
möjlighet för vatten att läcka in i gasströmmen.
Förutom den högsta temperaturen i
kraftprocessen har bränsleelementens specifika effekt
ett stort inflytande på atomkraftverkens
kapitalkostnader. En ökad effekt medför emellertid
att man får ha lägre temperatur på kylmediet
i reaktorn, varför man måste göra en
kompromiss mellan önskemålen på hög effekt och hög
temperatur. Frågan om den specifika effekten
(jfr Tekn. T. 1956 s. 85) diskuteras närmare i
ett inlägg av P H Margen (s. 483).
Vidare måste man vid dimensionering av
anläggningen ta hänsyn till effektbehovet för de
fläktar som transporterar kylgasen. Den
specifika värmeeffekten från bränsleelementen kan
ökas genom att man ökar gasgenomflödet, men
därvid går det åt större effekt till fläktarna.
Förbättringar kan härvid möjligen uppnås med
andra gaser. Helium synes medföra vissa
fördelar, men det är icke tillgängligt i Europa.
Vätgas skulle med hänsyn till tätheten och
värmeledningsförmågan medföra stora fördelar,
men väte ger inom ett visst temperaturområde
en pyrofor förening med uran (Tekn. T. 1957
s. 443), och dess försprödning av stål är en stor
olägenhet.
För exempelvis dieselmotorer och
ångturbiner har man fått en kraftig sänkning av vikten
per effektenhet, fig. 2, och i analogi med
kurvorna för dessa maskiner har en kurva inritats
för att antyda hur vikten på atomkraftverk kan
tänkas sjunka; denna utveckling bestyrkes
enligt Hinton av hittills nådda resultat.
Utvecklingstendenserna i fråga om
anläggningskostnader, fig. 1, har för atomkraftverken
såsom nämnts antagits vara likartad med
ångkraftverkens och dieselmotorernas. Med
ledning av den i fig. 1 angivna
anläggningskostnaden har kostnaden för framställning av el-
energi med atomkraft beräknats för tiden 1960
—1990. De därvid erhållna resultaten anges i
en följande kommentar av H Holm (s. 487),
som även jämför siffrorna med värden för
konventionell ångkraft. I en utredning av G Holte
(s. 485) om de reaktorfysikaliska
förutsättningarna ifrågasättes även om inte de
beräknade siffrorna ger en för optimistisk bild av
grafitreaktorernas utvecklingsmöjligheter (jfr
Tekn. T. 1956 s. 69).
För jämförelse har även gjorts en
uppskattning av anläggningskostnad och verkningsgrad
för konventionella ångkraftanläggningar, fig. 3,
och på denna grund har kostnaderna för
framställning av elenergi beräknats, vilka som
nämnts även redovisas i H Holms inlägg (s.
487). Wll
Fig. 2. Vikt av
icke installerade
ångturbiner
(utan generator
och kondensor),
icke installerade
stationära
dieselmotorer samt
atomkraftverk.
Fig. 3.
Anläggningskostnad
och
nettoverkningsgrad för
konventionella [-ångkraftanläggningar;-]
{+ångkraftanlägg-
ningar;+} 1 £ =
14,40 kr.
482 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
