Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Atomkraftens framtid. Konkurrensmöjligheter, av Herman Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domning av atomkraftens konkurrensförmåga
och med hänsyn till möjligheten att göra
internationella jämförelser.
Hinton har räknat med en
finansieringskostnad på 5 %, vilket torde vara den ränta som
den statliga engelska elektricitetsmyndigheten,
Central Electrical Authority, får betala för sin
upplåning. De brittiska kraftverken drivs
nästan uteslutande i statlig regi.
För ett med privata medel finansierat
kraftverksföretag måste emellertid
finansieringskostnaden, utöver ränta på främmande kapital,
inkludera utdelning på aktier. För privata
företag tillkommer därjämte försäkringsavgifter
och, i somliga länder, vissa fasta skatter såsom
fastighetsskatt o.d.
En jämförelse av finansieringskostnaden
mellan ett på statlig, resp. privat väg finansierat
atomkraftverk skulle därför kunna ge följande
resultat:
Statlig
%>
Privat
Vo
Finansiering
Eget kapital.................... 0 30
Främmande kapital............. 100 70
100 100
Finansieringssatser
Avkastning på eget kapital ...... 0 8
Ränta på främmande kapital .... 5 5
Finansieringskostnader
Utdelning före skatt (beräknad på
50 o/o sammanlagd statlig och
kommunal inkomstskatt) ...... 0 4,8
Ränta på främmande kapital .... 5 3,5
5 8,3
En finansieringskostnad jämte
försäkringsavgift på 8—9 % vid privat finansiering av ett
atomkraftverk skulle, särskilt om man tar
hänsyn till att denna verksamhet tills vidare
kommer att betraktas som mera riskbetonad, i
flera fall kanske komma verkligheten närmare
än de 5 % Hinton räknat med för ett statligt
företag. I USA synes man kalkylera med 10—
12 %. Variationerna mellan olika länder är
beroende av bl.a. finansieringsmetoder
(relationen mellan eget och främmande kapital),
ränteläge, avkastning på aktier och
skattesatser. Varierande finansieringskostnader kan
sålunda i icke ringa grad förklara skillnader i
enhetskostnad för atomkraft mellan olika
länder.
Om man räknade med en
finansieringskostnad på 8 % (med försäkring) i Hintons kalkyl
skulle kapitalkostnaderna, inklusive 3 %
avskrivning, för själva kraftstationen 1960 stiga
från 2,22 öre/kWh till 3,00 öre och totala
enhetskostnaden till 4,74 öre. År 1970 skulle, om
man i likhet med Hinton antar att
kapitalåtgången per kW då sjunkit med 25 %,
totalkostnaden uppgå till ungefär 3,5 öre/kWrh. Den
konventionella ångkraften skulle vid privat
finansiering med en finansieringskostnad på
7 % år 1960 öka till 3,8 öre/kWh och 1970 till
4,1 öre/kWh. Detta finansieringsalternativ
skulle sålunda innebära att atomkraften i
Storbritannien kunde konkurrera med den
konventionella kraften först under senare hälften
snarare än i början av 1960-talet.
Finansieringskostnadens storlek får större
betydelse i atomkraftkalkylen även med tanke
på att den tid som åtgår för anläggning och
provkörning är längre för en atomstation än
för ett konventionellt ångkraftverk.
Ekonomisk livslängd
Hinton baserar avskrivningskostnaden för
atomkraftverk på en beräknad ekonomisk
livslängd av 20 år. Hinton har antagligen inte
räknat med konstant avskrivning (5 % per år)
utan med ett i anglosaxiska länder inte
ovanligt s.k. "sinking-fund"-arrangemang som ger
en lägre avskrivningsprocent. Livslängden 20
år kan förefalla hög med tanke på den snabba
tekniska utvecklingstakten. Det är emellertid
möjligt att i viss utsträckning utnyttja tekniska
framsteg även i äldre anläggningar. Enligt vad
Hinton framhållit i ett tidigare föredrag skulle
igångkörningstiden för atomstationer av
Calder Hall-modell dessutom vara kortare än för
en konventionell ångkraftstation, vilket kanske
skulle göra det möjligt att ekonomiskt utnyttja
atomkraft från äldre stationer som
regleringskraft.
Utnyttjning
En hög utnyttjning är emellertid en
grundläggande förutsättning för ekonomisk atomkraft
på nuvarande utvecklingsstadium.
Atomstationer måste därför i första hand användas för
att täcka bottenbelastningen. Allteftersom
atomkraftens andel växer blir detta naturligtvis allt
svårare och Hinton har ju också tagit hänsyn
till detta genom att räkna med en fallande
genomsnittlig utnyttjningstid.
Vilka utsikter som finns att på rent tekniska
grunder uppnå en utnyttjningsgrad på 75 %
i den första generationen kraftproducerande
reaktorer har en icke-tekniker naturligtvis
svårt att ta ställning till. Klart är emellertid att
uppfattningen härom varierar betydligt. Här
skall endast anges hur variationer i
utnyttjningen skulle påverka kapitalkostnaderna i
Hintons kalkyl år 1960:
Utnyttjningsgrad
o/o
Kostnad
öre/kWh
80 ........................................................2,04
75 ........................................................2,22
70 ........................................................2,34
60 ........................................................2,76
Bränslekostnad
Den relativt snabba sänkning av kostnaden för
atomkraft som Hinton förutser för de närmaste
decennierna är i hans kalkyl främst beroende
av en reduktion av bränsleposten. Detta kan te
488 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
