Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Nya metoder - Doseringspump för korrosiva vätskor, av SHl - Binär adder med simultan-överföring, av DH - »Molekylsilar» som torkmedel, av SHl - Nybyggen - Vindtunnellaboratorium drar 350 MW, av Nils Holmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämplig. U-rörets volym måste givetvis göras så
stor att vätskekolven inte trycks över i den
pumpade vätskan. Erfarenheten har visat att noggrann
dosering kan uppnås med den beskrivna
anordningen.
Vidare undviks korrosion av pumpen och dennas
packningar varigenom underhållet förenklas, i
synnerhet som pumpen arbetar i olja, och läckning av
den pumpade vätskan hindras. Det senare gör
metoden lämplig även för hantering av giltiga vätskor
för vilka ingen som helst läckning kan tolereras
(V O Bonnichsen i Chemical Engineering nov. 1956
s. 228). SHl
Binär adder med simultan-överföring
Genom att utnyttja de utmärkta
omkopplaregenska-perna hos legerade skikttransistorer kan man i en
binär aritmetisk enhet simultant överföra
minnessiffran för ett stort antal binära positioner. Den
logiska krets som realiserar detta byggs upp av
kaskadkopplade länkar med transistorer. Hela nätet
består av N längs-armar och N + 1 tvär-armar med
två transistorer i varje arm. N är antalet binära
siffror i de båda tal som skall adderas. Då transistorn
är ett strömsstyrt element måste speciellt
emitter-kretsarna hos transistorerna i längs-armarna matas
via en pulstransformator med låg kapacitans jnellan
lindningarna. Om man tillför pulser i enlighet med
siffrorna i addend och augend erhålles som
resultat N överföringssiffror, vilka sedan på nytt kan
adderas till motsvarande addend- och
augend-siff-ror, men nu modulo 2, dvs. utan överföring,
varefter man erhåller N (eventuellt N + 1)
summasiffror.
Det är givetvis önskvärt att göra N så stort som
möjligt, helst lika stort som ordlängden, dvs. i regel
20—40.
Med en tillgänglig pnp-transistor, avsedd för
högfrekvensändamål, vars gränsfrekvens är 10 MHz,
har överföringstiden 0.08 (.is erhållits för 10 binära
siffror. Detta system har beräknats för normala
marginaler hos komponenter och driftspänningar
samt temperaturer av —20 till + 60°C. Om
temperaturområdet minskas kan antalet siffror ökas
väsentligt genom att variationer i transistorernas
parametrar då nedbringas. Antalet transistorer i
systemet är lika stort som vid konventionell
transistorlogik med serieöverföring av minnessiffran (B G
Magnusson vid RVK 1957 i Stockholm). DH
"Molekylsilar" som torkmedel
För ungefär två år sedan började man i USA
tillverkning av syntetiska zeoliter som i sin
kristallstruktur har små porer genom vilka bara molekyler
under en viss storlek kan passera. De silar alltså
ifrån stora molekyler och adsorberar bara de små.
Härigenom blir dessa molekylsilars
adsorptions-kapacitet för vissa molekylslag i en blandning
mycket stor. eftersom de större molekylerna i den inte
kan belägga några adsorberande ytor.
Ett användningsområde för molekylsilarna är som
torkmedel för klorfluorkolväten (freoner) vilka
används som köldmedier. Zeoliterna lär ha upp till
19 gånger så stor adsorptionskapacitet för vatten
som det bästa silikagel. De fungerar vidare
utmärkt vid ända upp till 60°C och vid bara 10 mg/1
vattenhalt; denna kan minskas till 2 mg/1.
Dessutom adsorberar de syrorna fullständigt
tillsammans med vattnet, och de katalyserar inte
freoner-nas sönderfall (Chemical Engineering febr. 1957
s. 174). SHl
nybyggen
Vindtunnellaboratorium drar 350 MW
National Advisory Committee for Aeronautics (Naca)
beslöt 1950 att bygga ut sitt laboratorium i
Cleveland, Ohio, med en ny vindtunnel av dittills
oöverträffat format, fig. 1. Totala elbehovet för
anläggningen skulle därmed stiga från ca 30 MW till
närmare 350 MW. Utbyggnaden togs i drift under 1956.
Vindtunneln skall möjliggöra prov av flygmotorer
i full skala och under villkor som motsvarar
flygning vid hastigheter över ljudvallen. Provsektionen
är ca 3 X 3 m och passeras av mer än 1 t/s luft.
Luftens hastighet kan uppgå till 3,5 gånger ljudets.
Huvudkompressorn för anläggningen drivs av fyra
37 500 hk asynkronmotorer på gemensam axel. En
andra kompressor drivs av tre liknande maskiner
om sammanlagt 100 000 hk. Kortvarigt kan den
totala kompressoreffekten höjas ytterligare till ca
300 000 hk. Maskinernas synkrona varvtal är 900
r/m. Med hjälp av automatisk hastighetsreglering
kan varvtalet varieras kontinuerligt ned till 50 °/o
av märkvarvtalet.
Vindtunneln är bl.a. försedd med en lufttork,
innehållande aktiviserat aluminium. Torken kan
avlägsna 50—60 m3/h vatten ur den luft som är
avsedd för vindtunneln.
Alla provdata registeras automatiskt i lämplig form
för maskinbearbetning och resultaten av
bearbetningen återföres till ett kontrollrum, där de
omedelbart kan utnyttjas för fortsatta prov.
Elkraften produceras i ångkraftanläggningar, varav
den närmast laboratoriet belägna för närvarande
har en kapacitet av 420 MW och byggs ut med
ytterligare 250 MW till 1958. Uttaget till
laboratoriet har anpassats efter systemets
belastningsvariationer. Under dagtid begränsas uttaget till 30—50
MW, vilket innebär att den stora vindtunneln ej
498 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 1.
Principskiss av Nacas
vindtunnel i
Cleveland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
