Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 21 - Nybyggen - Vindtunnellaboratorium drar 350 MW, av Nils Holmin - Fångdammsbyggnad i S:t Lawrence-floden, av G Lbg - Brytning och anrikning av fattig järnmalm i Krivoj-Rog, av J Murkes - »Egnahem» i höghus, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Nedsättning av betongplank.
den senaste cellen och stöder med ett mot samma
cell glidbart rör. Dragkraften var i falsen 35 Mp
och trycket mot röret 200 Mp. Vattendjupet var 5,5
—7,3 m. På yttre sidan kunde vattnet stiga intill
0,9 m högre än på insidan (John H Patterson i
Civil Engineering juni 1956 s. 42). G Lbg
Brytning och anrikning av fattig järnmalm
i Krivoj-Rog
Fattiga järnmalmer i Krivoj-Rog-området inom
Sovjetunionen, i vilka järninnehållet är avsevärt större
än i reserver av rika malmer, har tidigare brutits
endast i ganska begränsad omfattning. För att
möjliggöra brytning och anrikning av fattiga malmer,
hållande 35—37 °/o Fe, har man andra halvåret 1955
startat det Södra Gruv- och Anrikningskombinatet i
Krivoj-Rog, som utgöres av en gruva, ett
anrikningsverk och ett sintringsverk.
Anläggningarna och gruvan ligger 10 km från
Kri-voj-Rog på högra stranden av floden Ingulec.
Malmen består av finimpregnerad magnetit och
kvart-siter. Halten av fosfor och svavel är 0,06 resp.
0,05 °/o. I anrikningsverket behandlas 9 Mt/år malm.
Sintringsverket har tio sintringsband vart och ett
på 75 m2; det ger 5,25 Mt/år sinter med 55 °/o Fe.
Några ytterligare kombinat i Krivoj-Rog-området
planeras (Metallurg 1957 h. 1). / Murkes
"Egnahem" i höghus
I Düsseldorf har en arkitekt, professor Nothhelfer,
och hans medhjälpare Schwingen presenterat ett
projekt, som avses förena flerfamiljshusens och
småhusens fördelar. Man har utformat ett
elvavåningshus med ett 1 m brett balkongparti runt om
huset i varje våningsplan, fig. 1. Vid varje
vardagsrum är balkongpartiet indraget 1,5 m, vilket ger ett
övertäckt uterum på 4 X 2,5 m2. Man sparar
reservtrappa — annars erforderlig med tanke på
brand-faran — genom att ett trapphus kan nås från ett
annat genom balkongpartiet.
Fig. 1. Skärm
vid
fångdamms-byggnad i S:t
Lawrence.
Fig. 2.
Utsättning av
ställningen för
skärmen.
alls utnyttjas. På natten körs hela anläggningen och
fyller därmed ut bottendelen av kraftsystemets
dygnsbelastningskurva. Under lördagar och söndagar
drivs ej laboratoriet och därmed möjliggöres då
önskvärda underhållsarbeten i kraftstationerna.
Omfattande nätmodellmätningar har genomförts
beträffande stabilitetsförhållandena på nätet. För att
förbättra stabiliteten har man bl.a. installerat nya,
snabba spänningsregulatorer i de närmast
laboratoriet belägna kraftstationerna, infört snabb selektiv
bortkoppling av felbehäftade ledningar samt
installerat synkronkondensatorer i belastningens närhet
(Electrical World 31 dec. 1956 s. 16). Nils Holmin
Fångdammsbyggnad i S:t Lawrence-floden
Vid utförande av den stora cellfångdammen vid
Long Sault Rapids i S:t Lawrence-floden (Tekn. T.
1956 s. 473) har man haft svårigheter att sätta ut
stålspontplanken för de sista cellerna i det starkt
strömmande vattnet. Man gjorde därför en skärm
av tretton 1,8 m breda och 9,75 m långa
betongplankor, fig. 1. Denna plank nedsattes i en i
förväg färdigställd 24 m lång stålställning, som med
en 30 t krän med 10,6 m utliggare lyftes ut i rätt
läge, fig. 2 och 3. Ställningen är något vridbart
in-fästad i en fals, som svetsats på en spontplanka i
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
