Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 22 - Noggrannhet vid flygfotogrammetrisk bearbetning, av Bertil Hallert - Nya metoder - Aluminiumprofiler med flera tvärsektioner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5. Hallert, B: über die Genauigkeit der
Luftphotogramme-trie. KTH Handl. nr 99 1956.
6. Hallert, B & Ottoson, L: Error distribution in aerial
triangulation strips after application of the principles of
numerical corrections and simple coordinate transformation
procedures. Fotogramm. Medd. 2 (1956) h. 6.
7. Hallert, B: Einige Untersuchungen über die gegenseitige
Orientierung. Schweiz. Z. Vermessung. Kulturtechnik
Photo-grammetrie 1956 h. 3.
8. Härry, Ii: Bericht der Sub-Kommission IV/1 über die
kontrollierten Versuchausivertungen "Oberriet" für
Kataster-photogrammetrie. Int. Kongr. Fotogrammetri, Stockholm
1956.
9. Hallert, B: Das Princip der numerischen Korrektionen
und die Radialtriangulation. Bildmessung und Luftbildwesen
1957 h. 1.
nya metoder
Fig. 8.
Undersökning av
fel-teckningskorrektionen i ett [-fotogramme-triskt precisionsinstrument;-]
{+fotogramme-
triskt preci-
sionsinstrument;+}
–- av
instrumentets korrektionsdon införd
felteckning,–-
[-kameraobjektivets felteckning-]
{+kameraobjek-
tivets felteck-
ning+} som skulle
korrigeras.
band har bestyrkts i ett stort antal praktiska
undersökningar8.
Vidare har förf. i USA bearbetat flygbilder
från höjden 12 200 m. Grundmedelfelet i
ver-tikalparallaxmätningen bestämdes till 0,01 mm
och följaktligen borde höjdmedelfelet uppgå
till 1,7 m i terrängen. Ur ett antal
kontrollpunkter bestämdes medelfelet empiriskt till
1,9 m. Den praktiskt bestämda noggrannheten
överensstämmer alltså mycket bra med det
teoretiska och enbart ur modellens egna data
bestämda värdet.
Slutligen kan nämnas att under normala
förhållanden mycket enkla och billiga instrument
av typen spegelstereoskop och mätmikrometer
kan användas för punktvisa bestämningar av
markhöjder ur flygbilder med mycket god
noggrannhet om de ovan antydda principerna
till-lämpas. Under förutsättning att
flygfotograferingen utföres omsorgsfullt med bildens
lutningar understigande 1° kan en förtätning av
stödpunktsnätet genomföras med detta enkla
instrument i kombination med numeriska
metoder som grundas på radialmetodik9. Med
sådan metodik och flygbilder från 12 000—15 000
m höjd torde en för t.ex. kartläggningen av det
inre av Norrland synnerligen lämpad
punkt-förtätningsteknik vara till förfogande.
Om dessutom moderna
radiolokaliseringsme-toder tillämpas, bör de geodetiska
mätningarna kunna nedbringas till ett minimum.
Litteratur
1. Hallert, B: Flygfotogrammetrisk verksamhet. Tekn. T.
1955 s. 875.
2. Leijonhufvud, A: Ön astronomie, photogrammetric and
trigonometric refraction. Stockholm 1950.
3. Hallert, B: Förfarande för bestämning av den radiella
felteckningen och vissa andra systematiska fel hos
centralprojektionen i kameror o.d. särskilt med hänsyn till
foto-grammetriska ändamål. Sv. pat. nr 157 313 den 11 okt. 1956.
4. Ekelund, L: Some investigations into distorsion of air
cameras. Rikets Allm. Kartverk Medd. nr 27 1956.
Aluminiumprofiler med flera tvärsektioner
Man kan nu strängpressa aluminiumprofiler med
två eller flera tvärsektioner. Härigenom kan
konstruktionerna förenklas samt bearbetningen och
materialkostnaden minskas. Vid tillverkningen
strängpressas först den klenare profilen till önskad
längd varefter processen avbryts och matrisen byts
ut mot den som skall användas för den grövre
profilen (fig. 1). För att underlätta bytet av matriser
görs dessa vanligen i två halvor.
Den grövre och klenare profilen har ofta en
gemensam yta, men detta är inte nödvändigt. Den
grövre profilen måste dock alltid helt innesluta den
klenare. Vid profilernas beräkning måste man ta
hänsyn till de toleranser som kan innehållas vid
strängpressningen. De har inte normaliserats men
är vanligen 6 mm avvikning från rätlinjighet på
Fig. 1.
Tillverkning av
aluminiumprofiler
med flera
tvärsektioner; upptill strängpressning av den
klena profilen, i
mitten matrisen
bytt, nedtill
pressning av
den grova
profilen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
