- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
518

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 22 - Nybyggen - Norsk flygplats på urberg, av C H Johansson - Atomkraftverk till salu, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nybyggen

Norsk flygplats pä urberg

Flesland vid Bergen utgör ett intressant exempel på
en flygplats i urbergsterräng (Tekn. T. 1957 s. 329).
Flygfältet har en landningsbana med 2 440 m längd

i norr—söder med 45 m bredd, 10 m hårdgjorda

kanter och 22 m återföringsbana. Med fastställda
plana säkerhetsområden är den totala bredden
259 m. Arbetet har omfattat bergsprängning av 1,50
milj. m3 längs ett 3 800 m långt stråk, utgrävning av
0,90 milj. m3 myrmark, finplanering av 250 000 nr,
asfaltering av 175 000 m2, betongbeläggning av 16 000
m2 och kultivering av 600 000 m2.

Då arbetet påbörjades i september 1952, hade man
föga erfarenhet av sprängning av stora salvor. Från
en första salva på 200 m3 ökades emellertid
storleken, och det var inte ovanligt att man sprängde

4 000 m3 per salva. Hösten 1953 ökades
sprängningstakten från 30 000 till 70 000 m3 per månad. Flyg-

platsen togs i bruk i augusti 1955.

I vertikalplanet är banans längdsektion S-formad.
Från södra änden räknat har den 690 m med 1 °/o
lutning nedåt, 300 m konkav övergångssträcka,
370 m med 0,8 °/o lutning uppåt, 140 m konvex
övergångssträcka, 120 m med 0,2 %> lutning uppåt,

90 m konvex övergångssträcka och 600 m med

0,3 °/o lutning nedåt.

Kostnaden för skogsröjning uppgick till 7 000
nkr/ha. Till en början ansågs det nödvändigt att
rensa bort all myrjord i sänkorna innan
stenfyll-ningen lades på. Kostnaden uppgick till 5 nkr/m3.
Det visade sig emellertid att rensningen var
obehövlig om stenfyllningens höjd översteg 4 m, ty
stenarna trängde då igenom det lösa skiktet till fast
botten. Stenfyllningen packades genom vältning då
halva höjden nåtts, och i regel har sättningen varit
mindre än 1 cm. Den maximala sättningen vid 5—

10 m fyllning på 2—3 m myrjordsdjup har uppgått
till 10 cm. Praktiskt taget inga reparationer har
behövt göras på grund av sättningar.

Kostnaden för sprängningen inklusive transport,
utläggning och komprimering av sprängstenen har
legat mellan 18 och 21 nkr/m3, beroende på
transportsträckan. På huvud- och återföringsbanan har
lagts ett 5—20 cm utjämningslager av makadam med
stenmjöl från krossarna vid ytan. Kostnaden
uppgick till 6 nkr/m3.

Landnings- och återföringsbana samt
uppställningsplats för civila flygplan har asfaltbelagts med
ett bottenskikt på 90 kg/m2 och ett ytskikt på 50
kg/m2. Asfalten utlades med utläggningsmaskin och
valsades. Maximalt lades 310 t motsvarande 3 444 m2
per dag. Asfaltbeläggningen kostade 14 nkr/m2.
Banornas båda ändpartier har belagts med 20 cm
betong utan armering, med huvudfogar i
längdriktningen på 36 m avstånd och halvfogar på 6 m av-

stånd. I tvärriktningen ligger huvudfogarna på 5 m
avstånd. Fogarna är fyllda med asfalt. Kostnaden
för betongskiktet var 23 nkr/m2. De fria ytorna vid
sidan om själva banorna har belagts med ett
ytlager av den jord som erhållits vid upprensning av
myrmark. Kostnaden för utläggning och kultivering
var 2 nkr/m2. 600 ha har gräsbesåtts.

Nederbörden kan uppgå till 400 mm under en
månad. För att avleda ytvattnet har landningsbanan
1,5 % lutning från mitten åt sidorna, och på båda
sidor går 300 mm rörledningar i betong förbundna
med ytan genom vertikala rörstycken.
Ledningssystemet har visat sig fungera tillfredsställande även
vid våldsamma slagregn.

De byggnadstekniska arbetena för den nuvarande
flygplatsen omfattande skogsröjning, jordröjning,
bergsprängning, transport, utläggning och
komprimering av sprängsten, planering, ytbeläggning och
kultivering samt anläggning av dränerings- och
ytvattenledningar har sammanlagt kostat 45 milj. nkr.
(enl. arbetscheferna Bratlie och Syvaldsen; J
Nerdrum i Teknisk Ukeblad 1955 s. 698).

C H Johansson

Atomkraftverk till salu

I Storbritannien kommer snart små atomkraftverk
att bli tillgängliga i handeln. Man har nämligen där
i detalj utarbetat en reaktortyp, avsedd för
kommersiellt byggande av atomkraftverk för 10 MW
eleffekt. Reaktorn är kyld och modererad med
vatten under tryck. Den ingår i en primärkrets,
bestående av reaktorkärl, ånggenerator, cirkulationspump
och ett kompressionskärl. Resten av anläggningen är
ett konventionellt ångkraftverk (tabell 1).

Reaktorkärlet, som är 4,8 m högt och 1,35 m i
diameter, är gjort för 105 kp/cm2 arbetstryck. Som
bränsle används anrikat uran med 4—12 °/o ^U.
Vattnets cirkulationshastighet beror på bränslets
anrikning, som typisk uppges 40 m3/min. Dess
ingående temperatur är ca 250°C och dess utgående
ca 270°C. Reaktorkärlet är omgivet av ett strålskydd
av stål, vatten och betong; kring hela primärkretsen
byggs ett 0,9—1,2 m tjockt betongskydd.
Ångbehål-laren är en ca 21 m hög cylinder, 21 m i diameter.
Den omger hela primärkretsen. Detta kärl är av
stål och skall svetsas samman på byggplatsen. Vid
en eventuell olyckshändelse skall allt radioaktivt
material stanna inom ångbehållaren.

Kompressionskärlet upphettas elektriskt till så högt
ångtryck att ångbildning i reaktorn hindras. Allt
material som kommer i kontakt med vattnet, även
kapslarna för bränsleelementen, är av rostfritt stål. Det

Tabell 1. Data för atomkraftverk
Värmeeffekt ..................... ........ MW 46
Total eleffekt ................... ........ MW 10,6
därav titi hjälpmaskineri ...... ........ MW 0,6
Utgående eleffekt ................ ........ MW 10
Termisk verkningsgrad ......... .......... °/o 22
Bränslets livslängd
vid full belastning ............. 18
vid 80 Ve belastning ........... ... månader 30
Antal reglerstavar ............... 7—9
Genomsnittligt neutronflöde
snabba neutroner ............... 5 x 10"
termiska neutroner ............. ......n/cm2s 10"
Temperaturkoefficient per °C — 3,6 x 10"4
Ångtryck vid turbinen .......... 26
Ångtemperatur .................. .......... °C 225
Ångmängd från generatorn ..... ......... t/h 79
Matarvattentemperatur .......... ..........°c 140
Tryck i kondensorn ............. 84

518 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free