Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 23 - Nya material - Billig kemiskt resistent plast, av SHl - Andras erfarenheter - Sugchuck, av WS - Plantypisering, av Hn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattenmätare, ventiler, delar till kylmaskiner och
som isolermaterial i elmotorer som skall användas
i ogynnsam omgivning. En ångventil av Fenton har
t.ex. tjänstgjort i 18 månader vid 4,2 kp/cnr och
160°C utan dimensionsändringar. På grund av sin
dimensionsstabilitet provas plasten till kugghjul
och lager i urverk.
Pentons elektriska egenskaper liknar
fluorklorkol-plasternas; dess förlustfaktor är större än t.ex.
polyetens och polystyrens men mindre än t.ex.
fenolplasters och polyamiders. Dess ytresistans efter
nedsänkning i vatten är nästan lika stor som före
blötningen. Som folie väntas Penton få användning
till förpackningar när dess stora hållfasthet och
genomskinlighet samt resistens mot värme och
sterilisering är av betydelse (Chemical & Engineering
News 10 dec. 1956^ s. 6120). SHl
andras erfarenheter
Sugchuck
Vid en finmekanisk verkstad i Tammerfors i
Finland gällde det att i en serietillverkning svarva bort
ett tunt spån från ena sidytan av 0,8 mm tjocka
aluminiumrondeller med 220 mm diameter. För
fasthållning av rondellen under svarvningen
konstruerade verkmästare K Kursi följande anordning:
På svarvspindeln fästes en cylindrisk skiva (fig. 1)
med slitsformiga öppningar vid periferin. På detta
’"hus" skruvades ett lock, som på insidan var försett
med fläktvingar. På utsidan fanns en försänkning
motsvarande rondellens tjocklek och i det försänkta
planet fanns utsvarvade cirkulära rännor.
Rännorna stod genom hål i förbindelse med sugrummet på
blockets insida. En spindelhastighet av ca 3 000 r/m
gav ett tillräckligt vakuum för att rondellen säkert
skulle hållas på plats under svarvningen
(Konepaja-mies 1956 s. 493). WS
Plantypisering
Syftet med det plantypiseringsarbete som bedrivs
inom Statens Nämnd för Byggnadsforskning är att
välja ut och studera de bästa av nu förekommande
plantyper. Dessa planer skall sedan publiceras i
katalogform, så att de kan tjäna som underlag för
fortsatt planering. Man hoppas att därigenom
kunna stimulera projektorerna att förbättra de
redovisade typerna.
Planstudierna har gällt statligt belånade
enfamiljs-och flerfamiljshus inflyttningsfärdiga 1950 och
1954. Grundmaterialet för urvalet motsvarar
omkring tre fjärdedelar av totala bostadsproduktionen
dessa år. Av enfamiljshusen valdes ett för varje
påbörjat trettiotal och av flerfamiljshusen ett för
varje påbörjat tiotal.
Bland enfamiljshusen finns ungefär lika många
1-plans- som lVa-planshus. Tvåplanshhus och hus
med oregelbunden sektionstyp är relativt få.
Sektionstyperna svarar ganska väl mot husens
plantyper. I allmänhet har 1-planshusen hjärtväggsplan
och lV2-planshusen korsplan. Oregelbundna
planlösningar förekommer oftast i enplanshusen.
Man kan också finna ett visst samband mellan
projektören och planlösningen. Hjärtväggstypen
förekommer framför allt i monteringsfärdiga hus
eller vid typritning. Korsplanen är de ovana
projektorernas favoritmodell, medan de oregelbundna
planlösningarna företrädesvis har erfarna
projektorer till upphovsmän.
Planlösningen är bl.a. beroende av husets
uppvärmningssystem. Nya system och förändrade
former av de gamla kan därför innebära möjligheter
till förbättrade planlösningar.
Av flerfamiljshusen har en fjärdedel ett trapphus
och hälften två trapphus. Hus med tre och fler
trappor utgör alltså mindre än hälften. Hustyperna
har förändrats något mellan de båda studerade
åren; punkthus och speciallösningar förekom
sålunda oftare 1954 än 1950. 1950 var två tredjedelar
av trapphusen i lamellhus av "tvåspännartyp" (två
lägenheter per trapplan) och en tredjedel av
"tre-spännartyp". 1954 var förhållandet omvänt.
Två-spännartypen har ansetts ge större möjligheter till
fri orientering i stadsplanen. Det visar sig
emellertid att denna möjlighet utnyttjats i mycket liten
utsträckning; orienteringen har varit ungefär lika för
båda plantyperna.
I lamellhusen är var fjärde lägenhet en
gavellägenhet. Hos dessa finner man sällan att läget med tre
ytterväggar utnyttjats till de goda planlösningar det
inbjuder till: hörnkök med dagsljusbelyst
arbetsplats och matplats vid fönster, ytekonomiska
21/*-och 3-rumslösningar etc.
Ett av tvpiseringsarbetets mål måste därför bl.a.
bli att spåra upp goda gavellösningar (lennart
Holm i informationsföredrag anordnat av Statens
Nämnd för Byggnadsforskning och AB Svensk
Byggtjänst 6 dec. 1956 i Stockholm). Hn
Fig. 1. Sugchuck
för
plansvarv-ning av
plåtrondeller; t.v. är
locket öppet så
att
fläktvingar-na är synliga,
t.h. är chucken
färdig för
användning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
