Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 23 - Andras erfarenheter - Kombinerade antibiotika mot resistenta bakterier, av SHl - Turbingeneratoraggregat för små vattenkraftstationer, av FÖ - Calder Hall-reaktorns bränsleelement krånglar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kombinerade antibiotika mot resistenta
bakterier
Man hoppas nu i USA att man i kombinerade
antibiotika har funnit medel för bekämpning av
resi-stenta bakterietyper som orsakar några av de
vanligaste sjukdomarna. Mest lovande av de nya tycks
vara Sigmamycin, en kombination av tetracyklin
och Oleandomycin. Vid kliniska prov har nämligen
kombinationen givit betydande resultat i fall då de
båda komponenterna var för sig varit verkningslösa.
Flera amerikanska läkemedelsfabriker har
börjat tillverka antibiotikakombinationer och en ny
era av välbefinnande kan därför kanske väntas.
Om bakterierna vägrar att samarbeta, är emeller
tid flera nya antibiotika redo för insättning i
striden. Man har t.ex. Ristocetin, som hittats i en
mögelsvamp från Colorado, för bekämpning av
penicillinresistenta bakterier. Det har även någon effekt
på tuberkulos och dess giftighet för människor är
liten.
Nucleocidin, ett antibiotikum med stort
verkningsområde, som produceras av en icke identifierad
Streptomyces-art, lär visa stor effekt mot parasiter
i blodbanan och mot tuberkulos. Stora möjligheter
tycks bjudas av Alzopeptin som visat sig ha en viss
effekt på kancer. Det har dock hittills provats bara
på möss (Chemical & Engineering News 29 okt.
1956 s. 5246). SHl
Turbingeneratoraggregat för små
vattenk räf tstatione r
Ett FN-utskott för landsbygdselektrifiering
behandlade för några år sedan i en rapport möjligheterna
att förse avlägset liggande gårdar med elkraft
genom installation av små
vattenturbingeneratoraggre-gat, "mikroaggregat". En undersökning av
Elec-tricité de France omfattande 5 000 fall har visat att
ej mindre än 80 °/o av dess kunde elektrifieras med
mikroaggregat om 12, 40 eller 120 hk. En serie av
standardiserade mikroaggregat skulle täcka behovet
för de flesta avlägset liggande gårdar och samtidigt
sänka anläggningskostnaden avsevärt jämfört med
om turbin och generator konstrueras speciellt för
ifrågavarande anläggning.
En engelsk firma har börjat tillverka ett dylikt
standardiserat aggregat, fig. 1. Effekten 10 kW
anses tillräcklig för belysnings- och värmebehovet
för ett normalt hushåll. Turbinen har gjorts för
16 m fallhöjd emedan flertalet gårdar i
bergstrakterna med tillgång till vattenfall kunde utnyttja
denna fallhöjd utan större kostnader för
vattenbyggnader. Turbinen är en vertikal francisturbin
som ger 16 hk och har en vattenförbrukning av
knappt 0,1 m3/s. Sugröret är av plåt och skruvas
fast direkt på turbinhuset.
Av kostnadsskäl måste turbinen utföras med fasta
ledskenor och utan regulator. En
likströmsgenerator är då enda möjligheten om man vill få
konstant spänning vid varierande last och följaktligen
varierande varvtal. Generatorn är därför utförd som
kompounderad likströmsgenerator med
kolstapel-regulator. Spänningsregulator, fältmotstånd samt
erforderliga instrument och strömbrytare är placerade
i ett litet apparatskåp avsett för montering på vägg.
Prov har visat att spänningen regleras inom
området ± 1 °/o trots att turbinens varvtal varierar
från 1 090 f/m vid full last till 1 940 r/m vid
tom-gång.
Vidare visade det sig att aggregatet kunde
anpassas för fallhöjder mellan 13,5 och 20 m genom små
ändringar av turbinens ledskeneinställning och
generatorns. lindningar. ^ %
Finnes växelström framdragen till platsen kan
turbinen förses med asynkrongenerator varvid lasten
på de vanligtvis långa anslutningsledningarna kan
minskas (Water Power 1957 h. 1 s. 34—35). FÖ
Calder Hall-reaktorns bränsleelement
krånglar
Bränsleelementen i Calder Hall-reaktorn består av
1 m långa gjutna uranstavar, kapslade i en
magnesiumlegering. De sitter i vertikala rör av grafit; sex
stavar är travade ända mot ända i varje rör. De
är centrerade i kanalerna genom styrklackar vid
ändarna; den understa staven liar nedtill en
speciell styrning (fig. 1). Kanalerna i reaktorkärnan är
förenade i grupper på sexton, vilka kan vridas på
kullager så att laddningsapparaten utan förflyttning
kan användas för alla kanalerna i en grupp.
Det har nu visat sig att de understa stavarna har
krökts; i vissa fall lär de t.o.m. lia kommit i
kontakt med grafitkanalens vägg. Orsaken härtill är att
man vid beräkning av stavarnas väntade krypning
bara tagit hänsyn till den termiska, medan
strålningens inverkan på materialets kryphållfasthet
försummats därför att den inte var känd för de stora
strålningsintensiteter som förekommer i Calder
Hallreaktorn.
Den första kvantitativa undersökningen av
strålningens inverkan på kryphållfastheten blev
nämligen tillgänglig först strax innan reaktorn gjordes
kritisk. Den utfördes av A H Cottrell vid Harwell och
visade att den kryphastighet som beräknats för den
rent termiska effekten skulle överskridas avsevärt
på grund av strålningen. Dennas verkan kallas nu
Cottrell-effekten.
Medan den termiska kryphastigheten stadigt växer
med temperaturen, avtar Cottrell-effekten med
stigande temperatur. Den totala kryphastigheten får
därför ett maximum vid en viss temperatur. Den
kalla koldioxiden från värmeväxlarna blåses in i
reaktorns nedre del varigenom de mekaniskt
hårdast belastade bränsleelementen får lägst
temperatur. Detta har framhållits som en fördel, men
olyckligtvis ligger kryphastighetens maximum i
Calder Hall-reaktorn just i närheten av de understa
bränsleelementens temperatur ca 200°C.
Härtill kommer att magnesium har liten duktilitet
vid denna temperatur och därför liten resistens mot
sprickning. När elementen böjts blir vidare kyl-
Fig. 1.
Mikro-generatoraggregat med
instru-mentskåp och
sugrör.
Fig. 1. Understa [-bränsleelementet-]
{+bränsleelemen-
tet+} i en kanal i
Calder
Hallreaktorn.
540 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
