- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
546

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 24 - Elektronik i grafisk teknik, av Gösta E Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niska konstruktion ej kan anses utgöra någon
rationell lösning av det fotografiska
sättma-skinsproblemet utan i stället torde få betraktas
som ett provisorium, har den tagits i bruk i
betydande omfattning. Den användes nu av
mer än 60 företag och många av dessa har
flera maskiner i drift. Detta faktum utgör utan
tvivel ett belägg för att det fanns ett stort
behov av en fotografisk sättinaskin. Det kan för
övrigt nämnas, att Fotosettern ej endast fått
användning för produktion av sats för
offset-och djuptryck utan även utnyttjats av
åtskilliga tidningar för annonssättning.

De engelska projekten Monophoto och
Roto-photo har utgått från den vanliga
Monotype-maskinen, som i motsats mot
radgjutnings-maskinerna gjuter typerna separata.
Mono-type-maskinen är delad i två enheter, dels
skrivmaskinen, där en perforerad remsa
erhålles, vilken sedan matas in i den separata
gjutmaskinen och där styr gjutningen av
typerna. Vid de bägge här nämnda fotografiska
sätt-maskinerna kan samma remsa som för vanlig
monotypesättning användas. Själva
sättmaski-nerna är även i mekanisk utformning mycket
lika Monotype-gjutmaskinen och den väsentliga
skillnaden är att fotografiska matriser
användes i stället för gjutformar (Tekn. T. 1949
s. 434).

Vid Rotophoto-projektet har man även skapat
ett par speciella maskiner för korrigering och
ombrytning av den fotografiska satsen, vilket
erbjuder vissa svårigheter. I den ena av dessa
apparater projiceras den satta texten på ett
bromidpapper, som efter framkallning ger en
positiv bild av texten och som kan användas
för korrekturläsning. De rader som måste
korrigeras sättes om på en ny filmremsa.
Filmremsorna med den okorrigerade satsen ocli
med korrigeringsraderna jämte upp till tre
andra filmer med rubriker, sidnummer etc.
kan sedan iasättas i ombrytningsmaskinen och
där sammanfotograferas till ombrutna färdiga
sidor.

Varken Monophoto- eller
Rotophoto-maski-nerna har ännu fått någon praktisk
användning, och det är även tveksamt om de
någonsin kommer att få det.

För sättning av rubriker och annat
satsmaterial med stora typgrader används i rätt stor
utsträckning den holländska
Hadego-appara-ten. Denna kan väl knappast sägas vara en
fotografisk sättmaskin, då matriserna, som
utgöres av 20 mm tjocka och 30 mm höga
plastklossar med transparenta bilder av
bokstäverna i en svart yta, sammansättes till rader på
samma sätt som vid handsättning. När en rad
med matriser på detta sätt har färdigställts,
placeras den i den fotografiska enheten och
önskad förstoring eller förminskning ställes
in, varefter raden fotograferas automatiskt.

Två amerikanska fotosättmaskiner, Photon
och Linofilm, utgör helt nya konstruktioner
utan någon tidigare förebild inom den
grafiska tekniken. Med dem har man tack vare
utomordentligt eleganta elektroniska regle-

Fig. 2.
Schematisk skiss av
fotograferingen
i Fotosetter.

Fig. 3. Den
fotografiska sättmaskinen
Photon.

ringsmetoder uppnått stor sättningshastighet
och rika möjligheter att variera typsnitt och
typgrad.

Photon-maskinen (Tekn. T. 1950 s. 55), fig. 3,
liar kommit något tidigare än Linofilm och liar
i olika utvecklingsstadier sedan flera år
provats i praktisk drift vid en amerikansk
tidning. Maskinen består i princip av tre delar,
nämligen en skrivmaskinsenhet, en
elektromagnetisk enhet och den fotografiska
apparaturen. Skrivmaskinsenheten består dels av
en elektrisk skrivmaskin, dels ett tangentbord
för styrning av olika funktioner hos maskinen.
Vid utskrivning av texten erhålles som vid en
normal skrivmaskin en utskrift på papper, så
att man direkt kan kontrollera textens rätta
utskrivning rad för rad. För varje nedslag
registreras tecknets kod även i ett mekaniskt
minne. Om en bokstav behöver korrigeras kan
den slås bort och ersättas med en annan. Man
kan vidare på det extra tangentbordet välja

546 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free