Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 24 - Elektronik i grafisk teknik, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Det
optiska systemet
i PhotoTi.
Fig. 5. Det
optiska systemet
i Li no film.
mellan 16 olika typsnitt och 12 olika typgrader
samt ytterligare ge order om andra funktioner,
såsom centrering av raderna, automatisk
punkt-utföring, spärrning av sats, etc.
Man kan genom en särskild
inställningsanordning på förhand ordna de satta raderna
enligt en viss layout så att ombrytning av
satsen för t.ex. en annons blir överflödig. En
layoutskiss i naturlig storlek placeras i en hållare
under en förskjutbar genomsynlig linjal.
Genom att flytta denna i olika lägen och
samtidigt trycka in manöverknappar bestämmer
man på förhand de olika radernas lägen på
filmen. Vid sättningens början placeras sedan
linjalen exakt under den första raden på
layouten och vid filmens förflyttning i kameran
förflyttas även linjalen synkront. Med denna
inställningsapparat kan man även sätta rader
vertikalt.
Sedan raden utskrivits och kontrollerats
anslås en tangent för radslut, och de i det
mekaniska minnet lagrade impulserna överföres till
den elektromekaniska enheten, som kan sägas
utgöra en automatisk räknemaskin. I denna
lagras de mekaniska impulserna och samtidigt
beräknas storleken på utslutningen, dvs. det
avstånd som fordras mellan varje ord för att
alla rader skall bli lika långa och ge en jämn
högermarginal i spalten. Härefter utlöses i tur
och ordning de elektriska impulser, som
dirigerar den fotografiska enheten, fig. 4.
I centrum av denna finnes en cirkulär skiva
som roterar med en konstant hastighet av 8 r/s.
Skivan upptar i åtta koncentriska ringar
bokstäver och andra typografiska tecken i olika
typsnitt och utföranden. En ljusblixt passerar
vid given signal genom den avsedda bokstaven
när den befinner sig i det optiska systemets
axel och projicerar en bild av bokstaven på
den fotografiska filmen. Enär ljusblixten varar
endast några mikrosekunder, blir bilden fullt
skarp trots skivans rotation.
En kommutator som roterar synkront med
skivan är sammansatt av ledande och
isolerande segment, så arrangerade, att när en viss
bokstav befinner sig i den optiska axeln,
befinner sig dess identifieringskod uttryckt i
termer av elektrisk ledning och isolation under
kommutatorns borstar. När signal enligt denna
kod ges från räknemaskinen, utlöses en blixt
och bokstaven blir fotograferad, varefter den
spegel som kastar ljusstrålen på filmen flyttar
sig det avstånd som signaleras. Om signaler
ges om ett typsnitt, som befinner sig på någon
annan av de koncentriska ringarna på skivan,
eller om annan typgrad, göres det uppehåll i
fotograferingen, som fordras för mekanisk
omställning till annan ring eller för vridning av
den hållare, i vilken linserna för olika
förstoringsgrader är placerade.
De sättningsmöjligheter maskinen erbjuder är
enorma jämförda med vanliga sättmaskiners.
Då matrisskivan upptar 1 440 typografiska
tecken som kan återges i 12 olika
förstoringsgrader, finns alltså möjligheter för sättning av
12 • 1 440, dvs. 17 280 tecken. Vid en vanlig
större radgjutningsmaskin med fyra
matrismagasin utgör detta antal 888. Den mängd
mässingsmatriser som vid en
radgjutningsmaskin skulle fordras för att åstadkomma lika
stora möjligheter som i Photon-maskinen för
sättning i olika typsnitt och grader skulle väga
ca 2 t och kosta mer än 125 000 kr.
Photon-maskinens pris, som uppges vara ca 250 000
kr., ter sig i betraktande härav ej alltför
avskräckande.
Maskinens produktionshastighet är emellertid
starkt begränsad genom att
utskrivningsenheten och den fotografiska enheten är
sammanbyggda. Man har därför alldeles nyligen
kommit med en ny modell i vilken dessa är
utformade som separata enheter. Härvid utgör
resultatet av utskrivningen en perforerad
remsa, som sedan matas in i
fotograferingsaggregatet. Dettas större produktionshastighet
kan man utnyttja genom att använda flera
utskrivningsmaskiner till samma fotografiska
aggregat. Då den fotografiska enheten har en
sättningshastighet av åtta tecken per sekund,
säges tre utskrivningsenheter vara behövliga
för att mata denna i full produktion.
Photon är sedan kort tid tillbaka i reguljär
produktion. Produktionstakten säges vara en
maskin i veckan, och maskinen är redan i drift
vid flera amerikanska tidningsföretag varjämte
en maskin levererats till Frankrike.
I Linofilm-maskinen är uppdelningen i
separata delar helt genomförd. Utskrivningsdelen
är i fråga om yttre utförande rätt lik
Photon-maskinens. Resultatet av utskrivningen
registreras och kodas på en perforerad remsa. I
den andra enheten avsökes den perforerade
remsan och utslutningen beräknas, varefter
nödvändiga informationer ges till det elektro-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 $31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
