Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 24 - Andras erfarenheter - Metallers nötning mot en slipande yta, av J Murkes - Radioaktiva lantanoider, av SHl - Blekmedel, desinfektionsmedel, hårnät, av SHl - Trimetylaluminium som bränsle och katalysator, av SHl - Hur bildas naturgummi? av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryckning bestämda hårdheten (M M Chrustjov &
M A Babitjev i Trenie i iznos v masinach 1956
s. 5—18; Zavodskaja Laboratorija 1957 h. 2 s. 224
—228). J Murkes
Radioaktiva lantanoider
Användningen av radioaktiva lantanoider växer,
och Oak Ridge National Laboratory har utvidgat
sina anläggningar för deras framställning.
Prome-tium 147 är en av de mest användbara
lantanoider-na. Kan denna isotop erhållas tillräckligt ren, bör
den med fördel kunna utnyttjas i en källa för mjuk
röntgenstrålning. Den utsänder nämligen
uteslutande /^-strålning som ger röntgenstrålning, om den får
träffa platina.
Vid ett amerikanskt företag experimenterar man
med 147Pm i fosforer för urtavlor. Denna isotop är
nämligen mindre riskabel att hantera än den ganska
giftiga ^Sr som nu används.
En användning för radioaktiva lantanoider, som
ännu inte tycks ha prövats i kommersiell skala, är
som spårämnen vid separering av lantanoider med
jonbytare. En radioisotop av ett ämne, som skall
isoleras ur en blandning, kan givetvis, om det sätts
till denna, medge ett enkelt sätt att påvisa när det
aktuella ämnet börjar lämna jonbytarkolonnen
(Chemical & Engineering News 10 dec. 1956 s. 6116).
SHI
Blekmedel, desinfektionsmedel, hårnät
I USA har man börjat kommersiell tillverkning av
en ny grupp kemikalier, hydantoinderivat. Det för
närvarande viktigaste av dessa är
dimetylhydan-toin, varav man under 1956 tillverkat minst 450 t,
men även monometyloldimetylhydantoin (fig. 1) och
några andra hydantoinderivat har framställts. Av
dimetylhydantoin och formaldehyd tillverkas ett
harts.
Största delen av dimetylhydantoinen utnyttjas i
dag för tillverkning av blekmedlet
diklorodimetyl-hydantoin. Många av marknadens nyare
torrblekmedel innehåller detta ämne som verksam substans.
De är visserligen dyrare än flytande blekmedel,
innehållande klor eller kalciumhypoklorit, men har
flera fördelar. De är sålunda mycket stabila och
lätthanterliga, och genom att de avger klor
långsamt är risken för skador på det blekta godset
relativt liten.
Utom som blekmedel har diklorodimetylhydantoin
visat sig vara ett gott desinfektionsmedel. Det är
särskilt effektivt i mejerier. Ett halogenerat
aromatiskt derivat av hydantoin har nyligen börjat
användas som mögelbekämpare och vid betning av
utsäde. Dibromdimetylhydantoin, som tillverkas i
begränsad mängd, kan användas som selektivt
bro-meringsmedel vid synteser. Det utnyttjas också
kommersiellt i vissa elaster.
Dimetylhydantoin-formaldehydhartset
rekommenderas som filmbildande ämne i flytande hårfixativ
(Tekn. T. 1956 s. 672). Det är färglöst och
vatten-lösligt och används redan för detta ändamål ensamt
eller tillsammans med polyvinylpyrrolidon, som
kostar tre gånger så mycket. Det nya hartset provas
också som beläggning på papper och som appretur
på textilier.
Monometyloldimetylhydantoin är en praktiskt taget
luktfri formaldehydgivare och rekommenderas
därför särskilt för användning i stället för formaldehyd
när dennas lukt är besvärande. Detta gäller t.ex.
när formaldehyd används som konserveringsmedel
i klister, appretur eller kosmetika. Metyloldimetyl-
Fig. 1.
Dimetylhydantoin (t.v.) och
monometyloldimetylhydantoin (t.h.).
hydantoin reagerar också med proteiner som därvid
blir vattenolösliga. Det kan därför användas vid
tillverkning av t.ex. tvättbara tapeter och
proteinlim.
Dimetylhydantoin framställs av aceton,
natriumcyanid och alkali. Det är relativt billigt (50 ct/lb),
är vattenlösligt och har en ovanlig cyklisk
struktur som gör det lämpligt som utgångsmaterial vid
syntes av nya produkter (Chemical & Engineering
News 12 nov. 1956 s. 5577—5578). SHI
Trimetylaluminium som bränsle
och katalysator
I USA ämnar man sätta i gång kommersiell
tillverkning av trimetylaluminium som kan användas som
högenergetiskt raketbränsle och som katalysator av
Ziegler-typ vid framställning av lågtryckspolyeten.
Trimetylaluminium har mycket stor affinitet till
syre och tänds därför genast vid kontakt med luft.
Det kan därför också användas för tändning av
reaktionsmotorer.
Man tillverkar nu trimetylaluminium i halvstor
skala genom reduktion av aluminium med ett
me-tylradikalbärande reagens (troligen en halogenid),
sönderdelning av komplexa mellanprodukter och
högvakuumdestillation av det erhållna
trimetylalu-miniet. Alla processer måste utföras under
fullständigt utestängande av vatten och syre (Chemical
Engineering aug. 1956 s. 108). SHI
Hur bildas naturgummil
Man har ur gummiträdens saft isolerat ett cellfritt
enzym som bildar isoprenoider, föregångare till
byggnadsstenarna i naturgummi. Denna upptäckt
anses möjliggöra syntes av vissa gummiliknande
föreningar av industriell betydelse, förbättring av
förädlingen och urvalet av gummiträd samt
utrönande av orsaken till att träden alstrar latex.
Biokemisterna tror vidare att upptäckten kommer att
vara av stor betydelse för förståelsen av växternas
metoder vid syntes av högmolekylära ämnen i
allmänhet.
Man har också funnit att närvaro av två
kofakto-rer är nödvändig för att enzymet skall verka. De
ökar reaktionshastigheten till den tiofaldiga. Vid
konstgjord gummitillverkning isolerades först
enzymet; därefter tillsattes ättiksyra, ett
kelatbildan-de ämne (etylendiamintetraacetat), en buffert
(kaliumfosfat), rörsocker och fyra kofaktorer
(koen-zym A, difosfopyridinnukleotid, adenosintrifosfat
och magnesiumfruktosdifosfat). I denna blandning
bildades naturgummi. Genom märkning av
ättiksyran med kol 14 konstaterades att den ingick i
gummit.
Denna metod är visserligen mycket för dyrbar för
kommersiellt utnyttjande, men den anses möjliggöra
förbättring av gummiplantagernas produktion. Ett
gummiträd måste nämligen tidigare vara nära 12 år
gammalt innan man kunde avgöra om det skulle
ge god avkastning. Genom bestämning av den mängd
gummialstrande enzym som ett träd producerar kan
man nu förutsäga dess avkastning redan innan det
är två år gammalt (Chemical & Engineering News
7 jan. 1956 s. 74). SHI
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
