Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - Transistorn som omkopplare i pulskretsar, av Bengt Gunnar Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koppling, fig. 12 b, kan motsvarande tid
nedbringas till ca 35 mus. I denna koppling har
två emitterföljare nämligen transistorerna Ta
och Ti kopplats in för att nedbringa speciellt
frånslagstiderna. På grund av dessas låga inre
motstånd kan en kraftig strypning av basen på
transistorn T- resp. T2 åstadkommas, vilket
medför höga /^-värden, utan att kurvformen
vid Y eller Y blir deformerad. Triggerpulsens
varaktighet måste minst vara så lång att
efter-ledningen hos den dessförinnan ledande
transistorn har upphört innan pulsen försvinner
då i annat fall inget omslag sker.
Kondensatorkopplade kretsar
Av olika typer av kondensatorkopplade
pulskretsar skall här två lämpliga grundtyper
diskuteras. Transistorn Tv fig. 13 a, som normalt
är strypt, styrs av negativa pulser. En
effektiv uttömning av hålen i basen på den
normalt ledande transistorn T2 erhålles genom
kondensatorn C och T^.s låga inre impedans.
När 2\ på nytt stryps erhålles på grund av
kondensatorn C:s minskade laddning en extra
kraftig drivning av T2:s bas så att snabbt
tillslag erhålles. Styrpulserna på transistorn Tv
fig. 13 b, är positiva då Tt normalt leder
medan T2 normalt är strypt. Även här erhålles
gynnsamma drivförhållanden för T2\ s
baskrets. Dioden D, som eventuellt kan
utelämnas, är till för att snabbt ladda upp den under
pulsen förlorade laddningen i kondensatorn C.
Dessutom hålles T, effektivt strypt genom den
av motståndet /?, och dioden D åstadkomna
positiva basspänningen.
Båda dessa grundtyper kan vid lämpligt val
av kretsparametrarna användas för
pulsförhållanden varierande från 0 och upp till ca 50 %.
I icke-linjära pulsförstärkare kan t.ex.
vartannat steg utföras enligt fig. 13 a och vartannat
enligt fig. 13 b. För normala transistorer kan
med goda marginaler strömförstärkningar på
i genomsnitt 10—20 gånger per steg erhållas.
Transformatorkopplade kretsar
Transformatorer kan med fördel kombineras
med transistorer19, fig. 14. Om transistorn T\
slås till under tidsintervallet t0—11 flyter
kollek-torströmmen i/i, genom begränsningsmotståndet
och den från sekundären överreducerade
basimpedansen. På grund av transformatorns
parallellinduktans ökar strömmen med tiden.
När sedan iupphör vid tiden tt flyttas
mag-netiseringsströmmen över så att den nu flyter
i baskretsen i motsatt riktning. En snabb
uttömning av diffusionskapacitansen hos
transistorn T2 erhålles på detta sätt genom
transformatorns parallellinduktans.
När sedan basströmmen börjar falla vid tiden
t2 går samtidigt spänningen UB genom noll och
den i transformatorkärnan lagrade magnetiska
energin försvinner nu genom att Uß svänger
upp i ett av motståndet /?2 kritiskt dämpat
svängningsförlopp. Ju mindre parallellinduk-
bj
Fig. 13. Exempel på kondensatorkoppling mellan
två transistorsteg.
tansen göres desto snabbare sker
basurladd-ningsförloppet men desto mer av 7\:s
kollek-torström kräver också
magnetiseringsström-men på bekostnad av T2:s basström. Ett kom-
Fig. 14. Transformatorkopplat steg; upptill
koppling, nedtill tidsförlopp för kollektorström i Tv samt
basspänning, basström och kollektorström för T,.
576 TEKNISK TIOSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
