Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - STF i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En grundtanke har varit, att butikerna skall
gynnas på alla sätt genom att gångtrafik ledes intill
dem, bio placeras i närheten och korttidsparkering
underlättas. Inom området blir det gator,
parkeringsutrymmen och parker på flera nivåer.
Butiks-fasadlängden blir 680 m. Exploateringen är icke
hård.
Lennart Rudin redogjorde för de byggnadstekniska
problemen. De många ledningarna, särskilt
Televerkets, samt de närbelägna husgrunderna på lösan
sand har orsakat betydande besvär och kostnader.
I det första höghusets undre lokaler anlägges en
värmecentral, som skall räcka för alla fem.
Byggnaden uppföres med de fyra undre bjälklagen
såsom pelardäck. De övre utföres av betong med
balkar och plattor, vilket enligt utredningen blir
billigare än det amerikanska systemet med stålstomme.
Byggnaden stabiliseras av mittpartiet, som
inrymmer hissar, trappor, skorstenar m.m. Gavlarna
består av styva betongskivor. Långfasaderna, som
helt skall bekläs med glas efter amerikansk modell,
hängs upp på ett fåtal, innanför belägna
betongpelare. Bröstningarna insättes mellan stålpelare.
Bengt Wikström beskrev trafikanordningarna vid
de tre parkeringsvåningarna och nedfarterna.
Avsikten är att parkeringsanläggningarna skall drivas
av en enda firma.
Avdelningen Teknisk Undervisning ändrade sin
status och även sitt namn vid årsmötet den 15 maj.
Avdelningen heter numera ,Teknisk Utbildning, och
medlemskap kan erhållas utan särskild kostnad av
alla till STF anslutna medlemmar.
Oskar Åkerman talade om teknisk utbildning i
Ryssland, Västeuropa och USA. Efter att ha visat
några diagram över utbildningstakt och
produktivitet i olika länder uppehöll han sig huvudsakligen
vid en färsk engelsk rapport om den tekniska
utbildningen i Sovjetunionen. Här sätter man den
högre tekniska utbildningen i angelägenhetsordning
närmast efter upprätthållandet av statens makt och
auktoritet. På denna utbildning beror landets
ekonomi och dess militära makt och styrka. (När skall
detta inses i Sverige?) Som en konsekvens härav
engagerar man landets elit i utbildningen genom att
betala topplöner till lärarbefattningar för högre
teknisk undervisning. En rektor för en högre teknisk
undervisningsanstalt har 7 000 rubel/månad medan
en direktör för ett stort industriföretag har 5 500—-
6 500. En professor med mindre än tio års tjänst
har 4 000—5 000 rubel/månad medan en
chefingenjör vid en industrianläggning får 3 000-—5 000 med
eventuell bonus.
Det uppges att man har 3—4 sökande per plats till
ingenjörsutbildning i Sovjet. Förhållandet lärare/
studenter uppges vara 1 : 10. Där man inte har
tillräckligt med byggnader, kör man utbildningen i
tvåskift och för lärarnas del får utbildningen gå före
forskningen. Ungefär hälften av de ryska studenter,
som ägnar sig åt högre teknisk utbildning, är
kvinnor. Kvaliteten på de ryska teknikerna torde vara
mycket god, men specialiseringen på ämnesområde
är långt driven.
"Kan snabbutbildade ritbiträden avlasta
ingenjörer?" var titeln på Erik Svedlunds föredrag, och
svaret på den ställda frågan har vid Asea i Västerås
blivit ett obetingat ja. Sedan januari 1955 har man
vid företaget utbildat 74 kvinnliga ritbiträden under
7 kurser på 12 veckor med 10—12 flickor per kurs.
Flickorna skall ha tagit realexamen, och vid
uttagningen går man efter betygen i vissa ämnen och
kompletterar med testning. Erfarenheterna har varit
goda.
I många former trivs det sköna, och många är de
kapprockar i vilka man vill svepa framtidens
ingenjörer. Universitetsingenjörer vill man utbilda i
Uppsala, och ekonomingenjörer är ett stridsrop inom
vissa kretsar vid KTH. Sifeo hade tagit upp den
kastade handsken den 13 maj och 55 medlemmar
diskuterade först huruvida ekonomingenjörer
behövs och därefter hur de skall kunna åstadkommas.
Bo Jondal inledde med att tala om
byggnadsindustrins behov av ekonomiskt utbildade ingenjörer.
Byggnadsindustrin är särpräglad så tillvida att
ingenjörerna där även måste syssla med försäljning
och kalkylering. De behöver därför utbildning i
ekonomi. Det behövs också mer internationellt
inriktade ingenjörer. Dock får man inte pruta på de
tekniska kunskaperna i byggnadsbranschen. Jondal
fann, att det dels behövs mer ekonomisk utbildning
för alla byggnadsingenjörer, dels speciell
ekonomisk utbildning för ingenjörer i särskilda
stabsbefattningar.
Gösta Luthman framhöll, att svaret på frågan, om
näringslivets behov av ekonomingenjörer beror på
vad ingenjören i fråga gör. Det primära för ett
företag är en tillräckligt kompetent teknisk ledning.
Man kan ställa en hel mängd anspråk på en
ingenjör, för det första den tekniska kunnigheten, för det
andra "allt det andra". Behöver man tekniker med
avancerat ekonomiskt kunnande, skall de gå på
Handelshögskolan efter civilingenjörsexamen. För
andra finns kompletterande utbildning genom STF:s
kurser, Yxtaholmskurser m.m. På ett område är det
dock viktigt att den tekniska utbildningen utvidgas
och det är inom arbetsvetenskapen, där det växer
upp en hel del institutioner i Sverige utanför de
tekniska högskolorna. Det gäller här att följa med
i konkurrensen.
Lars Brising redogjorde för behovet av
civilingenjörer (Tekn. T. 1957 s. 355). Svaret på frågan om
vi skall utbilda ekonomingenjörer beror på vad
näringslivet föredrar. En höggradigt specialiserad
ingenjör kan företagen i nödfall utbilda själva.
Ekonomingenjörer behövs för administrativa uppgifter.
Det är viktigt, att man även på den sidan inom ett
företag talar teknikens språk. Brising ville också
ha en kontaktverksamhet på bred front mellan
tekniker, sociologer, ekonomer och psykologer.
Robert Kristensson presenterade KTH:s förslag
som inlämnats till universitetsutredningen.
Förslaget utgår från den nuvarande undervisningen på
avdelning M. Matematiken skulle omläggas något
med större inriktning på matematisk statistik,
mekanikkursen bli något mindre, mekanisk teknologi och
läran om verktygsmaskiner skulle bibehållas.
Ämnena vattenmotorer och pumpar, ångteknik samt
förbränningsmotorteknik nedskärs. Dessutom
tillkommer företagsekonomi redan första året. Tre nya
professurer behövs, en i företagsekonomi, en i
in-dusti .^11 organisation, en i sociologi-psykologi samt
en laboratur i arbetsvetenskap.
Den 10 maj hade styrelsen för Sifeo inbjudit ett
antal teknologer ur tredje och fjärde årskurserna
vid KTH huvudsakligen från avdelningarna M och
E till en informationskväll för att orientera dem om
verksamheten inom Sifeo. Några av styrelsens
ledamöter talade om ämnet "Vad händer efter Teknis
— vad har Sifeo betytt för mig" och sekreteraren
redogjorde för föreningens verksamhet.
Naturvård grundar sig i många fall på långsiktig
ekonomisk planering t.ex. i fråga om åtgärder mot
jordförstöring och vattenföroreningar sade Törd
Ingmar i avdelning L den 10 maj i ett föredrag om
naturvårdens mål och medel. Ett väsentligt problem
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
