Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Skogsmarkens arrondering, av Nils Kvarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsmarkens arrondering
Överlantmätare Nils Kvar by, Härnösand
634.928
Ägosplittringen i skogsmarken liar uppkommit
under en tid då det ansågs inte bara
försvarligt utan till och med nödvändigt att
åstadkomma en djupgående jorddelning. Den
historiska bakgrunden till ägosplittringen i
Mellan-norrland kan åskådliggöras med hjälp av tre
bilder från fastighetsutvecklingen i en by i
Ångermanland.
Avvittringen i byn, fig. 1, innebar ett
avskiljande från kronoallmänningen av den
skogsmark som skulle tilldelas enskilda. Avvittring"
förekom i de fem norrlandslänen samt i
Kopparbergs län. Den skedde etappvis under en
tidrymd av ungefär två och ett halvt sekel.
Avvittringen började i Gästrikland och på andra
håll i slutet av 1600-talet och avslutades i
huvudsak i Lappland på 1920-talet. I den här byn
förbehölls åt kronan skogstrakten i nordost
längst bort från bygden. Denna skogstrakt
utgör alltjämt kronopark. De båda närmast
bygden belägna skogstrakterna tilldelades
byamännen gemensamt, hemskogen genom 1801 års
allmänna avvittring och fyllnadsskogen genom
1856 års tilläggsavvittring för s.k. ökeskatt.
Fig. 1.
Resultatet av avvittring
1801 och 1856 i
en by i
Ångermanland. Tillgänglig skogsmark indelad i;
fr.v. hemskog,
fyllnadsskog
och kronopark.
Genom avvittringen tilldelades byamännen
alltså en sammanhängande skogstrakt — liemskog
och fyllnadsskog — om ungefär 2 600 ha med
de ungefärliga måtten 6 X 4,3 km.
Genom 1883 och 1902 års laga skiften på
hemskog och fyllnadsskog, fig. 2, delades
byamännens gemensamhetsskog mellan elva
hemman i sammanlagt aderton skogsskiften.
Skiftena hade alltså en medelareal av 142 ha.
Skiftenas längd var högst 6 km och minsta
skiftesbredden hade storleksordningen 60 m.
Enligt 1896 års lag om hemmansklyvning,
ägostyckning och jordavsöndring, fig. 3,
verkställdes under en dryg tjugoårsperiod (1902—
1926) tretton hemmansklyvningar och sex
ägostyckningar. Vid 1928 års ingång — då 1896
års lag trädde ur kraft — var byamännens
skogsmark uppdelad mellan 41
registerfastigheter med sammanlagt 81 skogsskiften.
Skiftenas medelareal var alltså nere i 32 ha och
minsta skiftesbredden hade storleksordningen
20 m.
Efter 1928 har det inte skett några väsentliga
ändringar i fastighetsindelningen inom bvns
skogsmark.
Ägosplittringen i detta fall är inget
enastående exempel. Tvärtom är den ganska
representativ för arronderingsförhållandena i
många älvdalar i Norrland och särskilt då i de
mellersta och södra delarna av denna för
skogsnäringen så betydelsefulla landsända. Det
finns variationer åt båda hållen då det gäller
skogsskiftenas längd och bredd och det finns
variationer i tiden på det sättet att
ägosplittringen börjat tidigare i flertalet fall. Laga
skiftet exempelvis har i allmänhet genomförts
tidigare än i exempelfallet och ibland har man
delat skogen mellan hemmanen i byarna redan
under storskiftet.
Men principen är överallt densamma. Genom
avvittringen har man tillskapat bygränser i
skogsmarken eller konserverat sådana gränser
om de fanns tidigare. Genom laga skiftet —
eller i vissa fall storskiftet — har man
därefter lagt grunden till en fastighetsindelning i
skogsmarken som dels inte tar hänsyn till de
topografiska förhållandena och dels utgör in-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1 957 ^89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
