Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Kostnaden för atomkraftverk, av G H Greenhalgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utjämning av flödet att en större del av
bränslet användes vid högre belastning. Därigenom
får man en högre genomsnittlig temperatur på
den utgående gasen. Dessa förbättringar har
resulterat i att den elektriska effekten kunnat
ökas från 70 MW till 275—300 MW. I framtida
reaktorer är det troligt att godstjockleken kan
ökas ytterligare, medgivande högre gastryck
med högre värmebelastning och även så stora
effekter som 1 000 MW eleffekt för en
kraftstation.
Annat kylmedium
Förhållandet mellan transporterat värme och
pumpningseffekt är proportionell mot M2CPS
där M är mediets molvikt och Cp dess specifika
värme. För koldioxid är denna produkt 31,4
vid 300°C medan den för väte är 167,0. Genom
att byta ut koldioxid mot väte kan man få en
avsevärd ökning i värmeeffekt vid oförändrad
pumpningseffekt. Svårigheten här är att väte
kan bli kemiskt aktivt och även orsaka
metallurgiska svårigheter. Omfattande forskning
behövs, innan vätets användning allvarligt kan
övervägas, men den möjliga ökningen i
värmeeffekt utgör en betydande drivkraft för sådana
undersökningar.
Kostnadsstruktur för atomkraftverk
För Calder Hall-stationen kan man dela upp
kapitalkostnaderna på följande sätt:
byggnadsarbeten för reaktor 7 %, reaktor med
utrustning inberäknat tryckkärl och grafit 20 %,
värmeväxlare, blåsmaskiner etc. 20
maskinhall och elektrisk utrustning 22 %,
hjälpmaskiner etc. 10 %, bränslefyllning 21 %.
Denna uppdelning visar att reaktorn, som är
kärnpunkten vid den framtida utvecklingen,
endast svarar för omkring 20 % av de totala
kostnaderna. Åtgärder att öka värmeeffekten
och verkningsgraden påverkar i huvudsak
endast denna post, medan ökningen av eleffekten
direkt påverkar kapitalkostnaderna per kW
för hela anläggningen. Av denna anledning kan
man vänta en kraftig minskning av
kapitalkostnaden.
Bränslekostnad
Hintons åsikt att bränslekostnaden kommer att
stadigt sjunka kan styrkas av två skäl. För det
första är det, på grund av de stora mängder
uran som utvinnes eller är kända, möjligt att
det kommer att bli en fri marknad med lägre
prisnivå än nu. För det andra är det möjligt
Tabell 2. Egenskaper hos kapslingsmaterial
Al Mg Be Nb Zr
Absorptionstvär-
snitt ....... 10~24 cm2 0,22 0,059 0,009 1,1 0,18
Smältpunkt ....... °C 660 650 1 284 2 415 1 850
[-Värmeledningsförmåga-]
{+Värmelednings-
förmåga+} ____ W/m°C 225 146 121 63 25
att genom förbättrad metallurgisk teknik och
eventuellt genom återföring av plutonium öka
bränsleelementens livslängd och uppnå en
större utbränning.
Utjämningen av neutronflödet och de nya
metoderna att flytta bränsleelement från ett läge
till ett annat, medan reaktorn är belastad,
kommer också att bidra till längre genomsnittlig
livslängd.
Såväl väntad lägre bränslekostnad som
väntad ökad utbränning ligger till grund för de
siffror som angivits av Hinton, och de synes
icke orimliga, fig. 2, särskilt som detta
diagram är uppgjort för en så relativt låg
verkningsgrad som 27,5 %.
Kostnaden för bränsleelement av naturligt
uran har för 1960 beräknats bli omkring 250
kr/kg. De i fig. 2 inritade kurvorna för högre
bränslepris avser anrikat bränsle.
Slutord
Det måste framhållas att de kostnadssiffror
som Hinton framlagt är noga övervägda och
avpassade för brittiska förhållanden och
finansieringsvillkor. De är baserade på en logisk
utvecklingslinje vars möjlighet är en av de
mest tilldragande egenskaperna hos den
gas-kylda, grafitmodererade reaktorn. Kostnaderna
1960 är grundade på firmaanbud. Pågående
utvecklingsarbeten väntas reducera kostnaderna
och de värden som angivits för 1970. Den
vidare minskningen av kostnaderna till 1980 kan
förutses, ehuru de icke har blivit undersökta
i detalj.
Siffrorna för 1990 måste betraktas som mer
spekulativa men här hänvisar Hinton till
analogin med den tidigare historiska utvecklingen
av kraftproducerande enheter som har visat
en stadig kostnadsminskning allt eftersom
tekniken har förbättrats. Kurvorna anger endast
kostnadsutvecklingens tendens, och man kan
anta att kostnaden för atomkraftanläggningar,
som nu har relativt låg verkningsgrad, kommer
att få en liknande minskning med tiden.
G H Greenhalgh
Fig. 2.
Bränslekostnad för
framställning av
elenergi vid
olika
utbränning och olika [-tillverkningskostnader-]
{+tillverknings-
kostnader+} (kr/
kg) för
bränsleelement; termisk verkningsgrad 27,5 °/o.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
