Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Elgnistbearbetning, av Emanuel Warsztacki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någon serieproduktion av maskiner enligt
svängkretsmetoden tycks ännu ej ha kommit i
gång. Axer2 uppger, att en 12 kVA maskin skall
kunna avverka 8—9 g/min. I provmaskiner på
10 kW enligt en svängkretsmetod för likström
uppges 0,5 cm3/min hårdmetall eller 2 cm3/min
Nimonic 80 kunna avverkas.
Utvecklingstendenser
Utvecklingen är naturligtvis beroende av
el-bearbetningens ekonomi. Hittills publicerade
uppgifter kommer till största delen från
tillverkare av elbearbetningsmaskiner och då de
vanligen gäller amerikanska förhållanden, kan
de inte utan vidare överföras till svenska
priser. Troligen har man också för publicering
valt exempel, där elbearbetning är särskilt
lämplig. En mera omfattande redogörelse för
metodens kostnader saknas.
Gnistbearbetning är dock en industriell
metod, som med säkerhet kommer att inta sin
plats inom industrin och som redan nu
ger konstruktören och tillverkningsteknikern
många nya möjligheter.
Arbeten, som hittills varit omöjliga att klara
av ekonomiska eller tekniska skäl, såsom
bearbetning av vissa hårda material, icke stabila
arbetsstycken eller båda i förening, kan nu i
många fall utföras med lätthet.
Produktionsmaskiner är tillgängliga sedan några år
tillbaka, men gnistbearbetningstekniken och dess
möjligheter till förenkling av tillverkningen har
ännu ej hunnit påverka industrin i dess helhet.
De första produktionsmaskinerna hade många
nackdelar, såsom låg bearbetningshastighet och
hög elektrodförbrukning, men trots detta har
många industriföretag, särskilt i utlandet,
anskaffat dem för verktygstillverkning eller
speciella tillverkningsobjekt, t.ex. skövlar till
gasturbiner o.d. Den långsamma arbetstakten
uppvägs i viss mån av att maskinen arbetar
automatiskt och att övergång från grov- till
finbearbetning kan ske utan verktygsbyte med
några handgrepp vid maskinens elektriska
manöverdon. Man beräknar, att maskinen
behöver tillsyn under 20 % av bearbetningstiden.
Forskningar angående sambandet mellan
avverkningshastighet och gnistbildning har
resulterat i maskiner med omkring trefaldig
bearbetningshastighet. Sambandet mellan
elektrodmaterial, kylvätska och materialet i
arbetsstycket för att man skall nå bästa resultat är
ännu inte helt klarlagt. Gnistbearbetningens
eventuella inverkan på arbetsstyckets
ytstruktur, eventuella möjligheter att genom
impreg-neringar öka ytans nötningsmotstånd samt
slutligen hur materiallösgöringsprocessen
tillgår är andra delvis obesvarade frågor. Det
förefaller som om man går in för maskiner
med högre gnistfrekvens och lägre gnistenergi.
Den maximalt möjliga avverkningen tycks på
grund av förluster genom skineffekt bli
begränsad till ca 2 000 mmVmin.
I Ryssland9 experimenteras med maskiner,
där flera separata gnistgeneratorer är anslutna
till samma gnistgap över en rotor. Den
teoretiskt avverkbara materialvolymen beräknas då
kunna uppgå till 48 000 mm3/min.
Litteratur
1. Bruma, M: Aspecls scientifiques de lusinage par
étin-cellcs. Föredrag vid finbearbetningskonferens i samband
med Foire Internationale de Liége 1955.
2. Axer, H: A studg of electro-erosion processes, sparks
and arcs. Machinist, London 99 (1955) s. 529—534.
3. Williams, E: Theory of electric spark machining. Electr.
Engng 71 (1952) s. 257—260.
4. Aldén, C: Electrospark machining. Mech. Engng 75
(1953) s. 701—705.
5. Nosov & Bykov: Working metals hg electro-sparking.
översättning från ryska av Department of Scientific and
Industrial Research, London 1956.
6. Harding, H V, Matulaitis, S E & Stoke, R C:
Electrical-discharge machining. Amer. Mach. 9S (1954) h. 6 s. 137—148.
7. Harding, H V, Matulaitis, V E & Stoke, R C: Report
ön electro-erosion machining ... a new toolmaking technique.
Machinist, London 98 (1954) s. 833—844.
8. Mironoff, N & Pfau, J: Elektroerosive Bearbeitung.
Techn. Rundschau 47 (1955) h. 14 s. 25—30 och h. 37 s. 32
—38.
9. Mironoff, N & Pfau, J: Electro-erosion of metals in
Russia. Times Rev. Industry 1954 nov. s. 36, 41.
Fig. 13.
Gnistbearbetning av
cylindriskt
arbetsstycke.
Fig. U.
Skärpning av
svarvstål mot
mås-singsskiva.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
