- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
620

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Modern tryckteknik, av Gösta E Carlsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

in med ett färgat hartspulver med vissa
egenskaper attraheras detta, där laddning finnes,
och en synlig bild erhålles. Denna kan
överföras på papper, om dettat bringas i kontakt
med plåten och samtidigt en stark
elektrostatisk laddning appliceras på papperets baksida.
En fixering av bilden erhålles 0111 hartspulvret
genom uppvärmning bringas att smälta.

Många olika användningsområden för
xero-grafin har diskuterats, och de amerikanska
militära myndigheterna har visat stort intresse för
metoden. Tryckpressar för xerografi, fig. 2,
har konstruerats, och man har med framgång
använt metoden för att kopiera in en tryckbild
på en offsetplåt. Den har vidare tillämpats för
snabb framställning av röntgenplåtar, vilket är
möjligt, då även röntgenstrålar avleder den
statiska laddningen. Den största användning den
hittills fått är emellertid för
dokumentkopiering. Den utgör i detta avseende en mycket
snabb och billig metod, och framställning av
xerografisk utrustning härför har i USA redan
blivit en affär med många miljoner dollars
omsättning.

Ett förfarande för kopiering av tryckplåtar
och tryckning enligt i stort sett samma
principer som utnyttjas vid xerografin och som
benämnes Electrofax har lanserats av RCA. Den
enda skillnad, som med ledning av
förefintliga upplysningar har kunnat konstateras, är
att man vid Electrofax använder en plåt, vars
yta belagts med zinkoxid i stället för selen.

En annan ny tryckmetod, som otvivelaktigt
är av stort teoretiskt intresse men som dock
ej, såvitt är känt, har praktiskt kunnat
utnyttjas för egentlig tryckning är
ferromagnetogra-fin (Tekn. T. 1953 s. 845), vilken utvecklats
av General Electric Co. Den grundar sig på
principerna, att ett permanent magnetiskt
material kan lokalt magnetiseras i distinkt
begränsade områden genom magnetisk influens
under extremt kort tid, att dessa lokalt
magnetiserade ytor kan göras synliga genom
attraktion av ett pulverformigt färgat magnetiskt
material, t.ex. magnetit, och att den därvid
alstrade bilden kan reproduceras på papper
eller annat material genom att pulvret
överföres till detta.

Om man sålunda låter ett tunt band av stål
passera mellan en elektromagnet med plan yta
och poler, som är utformade som
bokstavs-eller siffertecken, och en strömstöt med en
varaktighet av 10 [as ledes genom elektromagneten,
erhålles på stålbandet en magnetisk bild av det
tecken, som befinner sig i kraftfältet, fig. 3.
På grund av den korta tid magnetfältet verkar,
blir denna bild skarp även vid mycket höga
hastigheter på stålbandet. Bildens
synliggörande erbjuder ej några problem, och den kan
överföras till papper enligt olika metoder, bl.a.
genom att förse detta med ett klibbande
ytskikt, som binder magnetitpulvret.

Denna metod har framkommit vid
forskningsarbete på snabb registrering av siffervärdena
från automatiska räknemaskiner och har även
fått tillämpning härför. Man kan med denna

Fig. 2. Principskiss för xerografisk rotationspress.

metod permanent registrera tal med en
hastighet av 100 sifferrader per sekund.

Man har även lyckats att reproducera bilder
med mycket stor hastighet genom tillämpning
av ferromagnetografi. I en apparat liknande
Fairchilds Scan-a-Graver (Tekn. T. 1957
s. 548) insätts dels ett bildoriginal, t.ex. ett
fotografi, dels en plåt av ett
permanentmagne-tiskt material. Bildens svärtningsvärden
omvandlas på normalt sätt genom avsökning med
fotocell till en varierande elektrisk ström, som
efter förstärkning modulerar det magnetiska
flödet från en nålformad elektromagnet, som
rör sig över plåten synkront med fotocellens
rörelse över originalet. Plåten blir
magnetise-rad efter ursprungsbildens mönster, och efter
inpudring med magnetitpulver erhålles på så
sätt en fullt tydlig reproduktion av originalet,
och hastigheten varmed denna åstadkommits
uppgår till ej mindre än 20 cms/s, vilket är
ca 60 gånger normal hastighet vid elektroniska
klichégraveringsmaskiner (Tekn. T. 1953 s. 12;
1957 s. 548).

En annan ny grafisk tillämpning av
magnetism är den metod för automatisk registrering
av siffror tryckta med magnetisk färg (Tekn.
T. 1956 s. 204), som utarbetats vid Stanford
Research Institute. Metoden har i första hand
utvecklats för att möjliggöra en helautomatisk
summering av checker i bankerna. De siffror
som anger beloppen i dessa göres
magnetiser-bara genom att de tryckes med en magnetiser-

ar/. Principen
för
åstadkommande au en
latent bild på
ett magnetiskt
material.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free