Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Debatt: Tekniken och försvarets samordning, av Sune A Granström - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aSBo»» debatt
Tekniken och försvarets samordning
Flygdirektör Bertil Westergård har med
utgångspunkt från boken "Både—-och" diskuterat Tekniken
och försvarets samordning (Tekn. T. 1957 s. 385).
Författarna till boken och Westergård hävdar båda
att Sveriges försvarsresurser är otillräckliga. Med
hänsyn till stormakternas krigspotential och vårt
lands läge anses den ekonomiska insatsen dels vara
snålt tilltagen, dels icke rationellt utnyttjad. En
ökning av försvarsanslagen bedömes som utopisk. En
förbättring av dispositionen anser samtliga däremot
vara möjlig.
Så långt råder enighet, men därefter går
meningarna i sär. Författarna till ’ Både—och" deklarerar
sin vilja att höja frågan om försvarets totala
planering över försvarsgrenstänkandet. Westergård
anser att de ej har lyckats och anbefaller tekniska
utredningar som den enda framkomliga vägen.
Om man studerar vad som publicerats av
opera-tionsanalvtiska resultat från andra världskriget,
finner man en rad exempel på utomordentliga
metodförbättringar. Det rör sig emellertid bela tiden om
delproblem, där de flesta ingående faktorer kan
betraktas som konstanta, under det att några få
studeras och varieras med förbättrad effektivitet
som följd. Med all respekt för de resultat som
uppnåddes t.ex. vid ubåtsbekämpning, vågar jag påstå
att problemen vid en total försvarsavvägning är
minst en storleksordning större.
För att komina åt försvarsfrågan i dess helhet,
kan man antingen tänka sig oinfattande
detaljstudier på bred bas, eller också generaliseringar och
"understödda gissningar" beträffande
detaljstudierna, så att den utredningstekniska apparaten för
återstoden av problemet blir jämförbar ined den
som räckte vid ubåtsutredningen.
Stormakten USA har vid försvarsprojektet Lincoln
kostat på sig att experimentera enligt det första
alternativet. Förutom en mängd pengar och krafter
kräver ett sådant förfaringssätt gott 0111 tid och
tålamod och avsevärt organisatoriskt handlag när
uppgifterna delas ut och i sinom tid samlas
tillbaka. Någon garanti för att utredningen blir helt
korrekt och aktuell ges ändå ej.
Det andra alternativet är för en tekniker ytterst
motbjudande. Att sätta i gång en matematisk
utredning baserad på en rad tämligen godtyckliga
ingångsvärden är ett större vågspel än det Euklides
gav sig in på när han startade med axiom. Vissa av
antagandena kommer kanske sedan att framstå som
klart felaktiga.
Det är befogat med en varning mot övertro på vad
som kan inrymmas i rent tekniska utredningar. Det
är förmodligen möjligt att definiera den maximala
komplexiteten hos ett problem som tillåter strikt
analys i relation till den mänskliga hjärnans
fattningsförmåga. Gissningsvis ligger en komplett
utredning av det totala försvaret en bit över denna
gräns.
Problemet kvarstår emellertid och pockar på en
lösning. Enligt min uppfattning är vi tekniker
tvungna att "ställa in oss i ledet". Vi kan bidra
ined en lösning av delproblem och med
uppställandet av logiska modeller för de schematiserade
storheternas beteende. Vad vi däremot inte kan, är att
ge fullständiga lösningar med anspråk på
objektivitet i fysikalisk bemärkelse.
I några punkter, där Westergård utan att vänta
på kommande utredningar framför annan åsikt än
"Både—och", vill jag göra några kommentarer.
Var fienden skall avvisas. Skillnaden mellan att
försvara gräns och luftrum torde kunna
karakteriseras som skillnaden mella linjen och ytan, mellan
tröskeln för gåsen och dörröppningen för sparven.
Krigserfarenheten visar att många invasionsföretag
avvisas, men att det hittills varit omöjligt att helt
gardera sig för luftangrepp. Uppfattningen i ’ Både
—och", innebärande att vi — hur mycket vi än
satsar på våra flygstridskrafter — även måste
förbereda utrymning och försvar mot luftlandsättning,
förefaller därför realistisk.
Människa eller automat i luftförsvaret. Med
hänsyn till märkliga nyheter från England (sedan "Både
—och" utgivits) är det ovisst om man kan känna
sig helt lugnad av Westergårds förklaring: "Någon
gång i framtiden måste man emellertid i viss
utsträckning övergå till luftförsvarsrobotar — men
7—8 år före denna tidpunkt kommer flygledningen,
som känner till problemet bättre än andra här i
landet, att ha väl förberett denna övergång." Det kan
tänkas att den magiska tidpunkten för robotålderns
födelse inte ligger så mycket mer än 7—8 år fram
i tiden. Man skulle kunna tänka sig få frågan belyst
genom två tekniska delstudier oinfattande dels en
prognos över tidsmarginalen mellan
spaningsindikering och senaste start för avvisande flygföretag,
dels ett empiriskt uttryck för den mänskliga
handlingslänkens fördelar (korrigerande förmåga) och
nackdelar (den mänskliga felfaktorn) viel
minskande, till förfogande stående reaktionstid i jämförelse
med teletekniska verkställande organ.
Åtgärder för ökad operaliv somverkan.
Samordningsfrågor är ofta mer personliga än tekniska och
lämpar sig därför ej så väl för teknisk analys. Skulle
man kunna tänka sig en uppbyggnad av
försvarsorganisationen belt från grunden, förefaller dock
mycket tala för "Både—och"-förslaget till förstärkt
samverkan armé—flotta—flyg, eftersom den
krigstekniska utvecklingen stadigt går mot snabba och
totala avgöranden.
Boken "Både-—och" innehåller en mängd
synpunkter och överväganden, som inte kommer med
vid en bedömning av divergerande åsikter som i
detta fall. Den intresserade gör klokast i att bilda
sig en personlig uppfattning om bokens innehåll.
Min uppfattning är att bokens stora förtjänst ligger
i att den klargör försvarets funktioner och
anspråken på ett invasionsförsvar i vid bemärkelse. Den
ger följaktligen synpunkter på var och hur en
givande systemanalys kan sättas in, och den torde
vara en nyttig läsning för varje tekniker som skall
ägna sig åt militärtekniska utredningar. För att det
totala försvarsproblemet skall kunna överblickas och
lösas krävs mångas tankemöda. En fortsatt
mångsidig debatt är enligt min mening icke störande utan
nödvändig! Sune A Granström
Rättelse. Den i Tekn. T. 1957 s. 543 recenserade
boken "Frågen der elektrischen Energieverteilung",
som felaktigt uppgavs utgiven av VDI-Verlag, har
utgivits av VDE-Verlag.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
