Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Djupfrysningsindustrin, av Tore Lauritzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djupfrysningsindustrin
Direktör Töre Lauritzson, Hälsingborg
664.8.037
I Sverige har djupfrysningen på senaste tid
uppmärksammats på ett sätt som kanske inte
är fullt berättigat på grund av den roll de
djupfrysta livsmedlen spelar i dagens svenska
hushåll. I dessa förbrukas nämligen nu inte
mer än ca 12 000 t/år djupfrysta varor.
Visserligen har utvecklingen under 1950-talet varit
mycket snabb, från 500 t 1950 till ca 12 000 t
1957, men den senare siffran är anspråkslös
om man jämför den med konsumtionen av t.ex.
socker (ca 300 000 t/år), matfett (200 000 t/år)
och kött (300 000—350 000 t/år).
Fryskedjan
Grunden för den moderna
djupfrysningsindustrin lades genom forskning i USA och
Tyskland under 1920- och 1930-talen. Härvid utgick
man emellertid från erfarenheter gjorda sedan
slutet av 1800-talet. Vid denna tid började man
nämligen framför allt i Sydamerika att frysa
in kött och fann därvid att ju snabbare man
fryste köttet och vid ju lägre temperatur man
lagrade det, desto bättre resultat erhöll man.
De två namn, som för all framtid är knutna
till djupfrysningsindustrins utveckling är
emellertid C Birdseye i USA och Plank i Tyskland.
Bearbetning av föredrag vid Svenska Teknologföreningens
årsmöte den 3 april 1957.
De och deras medarbetare studerade framför
allt den snabba infrysningen och utarbetade
lämplig metodik för den. Man undersökte
härvid systematiskt dess betydelse för avbrytning
av den bakteriologiska verksamheten,
broms-ning av enzymatiska förändringar,
iskristallbildningen, äggviteämnenas förändring,
färgämnenas bevarande m.m.
När livsmedlen förarbetats i
konservindustrin, glassindustrin, slakterierna och
styckningsfabrikerna för kött tar fryskedjan vid.
Denna är en kombination av anläggningar för
infrysning samt lagring och distribution vid
låg temperatur. Den sistnämnda består i
transport från fryshusen till partihandelns fryslager
och därifrån till detaljhandelns frysdiskar. Vid
infrysningen sänks livsmedlens temperatur till
— 25 till — 30°C, och den skall sedan hållas
under —20°C tills varorna når konsumenten.
I Djupfrysningsbyråns
temperaturrekommendationer anger man —25 till —30° C för
långtidslagring; — 20° C accepteras endast för
transporter och för lagring under högst en
månad. De som sysslar med infrysning, lagring och
distribution av djupfrysta livsmedel har alla
i praktiken funnit att de rekommenderade
temperaturerna måste innehållas för att ett
fullgott resultat skall uppnås. En närmare
undersökning av lagringstemperaturens betydelse är
dock av stort intresse och bör kunna ge kyl-
Fig. 1. Tunnel frysning; t.v. paket och t.h. djurkroppar i ställningar.
TFKNISK TIDSKRIFT 633 f}JJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
