Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Sätt att nå hög temperatur, av SHl - Byggnadsmaterial och bostadsproduktion, av Hn - Instruktionsfilm bör användas med omdöme, av Arne Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att undvika denna olägenhet kan nian i
stället för solen använda en högenergetisk
ljusbåge som energikälla. Man lär i USA hålla på
med konstruktion av en kommersiell ugn av
denna typ och väntar att med den nå upp till
ca 3 300° C. Sill
Litteratur
1. Solar furnaccs for rescarch. Chem. & Engng News 35
(1957) febr. 11 s. 84.
2. Hiester, N K, Ferguson, F A & Fishman, N: High
tcm-perature technology. Chem. Engng 64 (1957) mars s. 237—252.
3. Twice as hot as the sun. Chem. & Engng News 35 (1957)
mars 18 s. 7, mars 25 s. 28.
4. Tuddeniiam, W M: Nonferrous rescarch uscs solar
fur-nace. J. Metals 9 (1957) s. 347—348.
Byggnadsmaterial och bostadsproduktion. De
av 1947 års byggnadsmaterialutredning i dess
betänkande "Stommaterial från jord- och
stenindustrin" (SOU 1957:12) medtagna materialen svarar
för ca 19 »/o av de totala
byggnadsmaterialkostnaderna, i 1953 års bostadsproduktion 165 M/kr. mot
900 M/kr. för samtliga byggnadsmaterial. Trots att
en så stor prissänkning som 10 °/o på dessa utvalda
material endast skulle medföra 4 °/oo hyressänkning
varnar utredningen dock för att bagatellisera
byggnadsmaterialkostnadernas andel i
bostadskostnaderna, emedan motsvarande resonemang kan tillämpas
på andra delar av byggnadskostnaderna.
Inom tegelindustrin synes lönsamheten vara lägre
än inom andra byggnadsmaterialindustricr och de
flesta industribranscher. Konkurrensbegränsande
avtal ined bestämmelser om kvotering av produktionen,
regional marknadsuppdelning och prissättning fick
under de senare mellankrigsåren allt större
utbredning, inte minst på grund av den hårda
konkurrensen från lättbetongindustrin. Detta har verkat
konserverande på företagsstrukturen, som nu framstår
som otillfredsställande.
Efter senaste kriget har dock förhållandena varit
andra än då avtalen ingicks, varför
kartellsamarbetet på senare tid har präglats mer av frågor kring
effektivare försäljning och lägre transportkostnader
än av prisfrågor och avsättningsproblem. Dock
ifrågasätter utredningen om det existerande
beståndet av kartellavtal främjar den önskvärda
utvecklingen.
Några intressanta siffror rörande tegelindustrins
struktur har framräknats av en av utredningens
experter, som påstår att med moderniserade bruk
det nuvarande beståndet ca 200 bruk skulle kunna
nedbringas till hälften varvid arbetsstyrkan skulle
minska från 5 600 till 3 000 man. En sådan
koncentration till färre och större företag förutsätter
dock större finansiella resurser än vad som nu
förefinnes.
Både cementindustrin med sina åtta fabriker och
lättbetongindustrin med sina tio fabriker utgör
kontraster till tegelindustrin. Av den totala
cementproduktionen svarar sju av fabrikerna som är
förenade i en försäljningskartell — Cementagruppen —
för 85 <Vo. Vinstmarginalen kan icke betecknas som
hög med hänsyn till den låga
omsättningshastigheten för det egna kapitalet (vilket gäller
cementindustrin i dess helhet). Inom industrin i sin helhet
har genomförts en långt driven kostnadssänkande
rationalisering av både produktion och distribution.
Vinsterna härav anses i betydande utsträckning ha
kommit konsumenterna tillgodo och det saknas
anledning till speciella åtgärder från samhällets sida
inom denna industri.
Av de tio lättbetongfabrikerna tillhör fem en
koncern och fyra en annan. En fabrik är fristående.
Industrin har haft en utomordentlig expansion de
senaste tjugo åren och anses av utredningen ha haft
en tillfredsställande vinstmarginal för utveckling och
konsolidering och också utnyttjat vinsterna för detta
ändamål. Produktiviteten har kunnat öka kraftigt
genom oavbruten rationalisering. I den mån
investeringsbehoven blir fyllda kan det dock bli av
intresse att diskutera vinstförhållandena inom denna
industri. Ett prisavtal gäller mellan de tre
lättbetongproducenterna, vilket i sin nuvarande
utformning dock ej synes ha så stort inflytande på
prisutvecklingen. Det bidrar främst till en viss
likformighet i de lokala priserna och till förebyggande av
en "dumping", som annars ej vore osannolik inom
en industri, som utmärks av stark konkurrens
mellan både olika producenter och andra material.
(Just. Gustavsson i Departement och Nämnder
1957 s. 150.) Un
Instruktionsfilm bör användas med omdöme.
På senare år har visuella hjälpmedel av olika slag
såsom film, bildband och TV blivit allt populärare
även vid utbildning i manuella arbetsuppgifter. Man
har med dessa hjälpmedel möjlighet att mildra
verkningarna av bristen på skickliga instruktörer,
samtidigt som man anser sig erhålla effektivare
utbildning.
En undersökning utförd vid Department of
Psycho-logy vid University of Reading, har emellertid visat,
att man inte okritiskt bör använda filmer vid
inlärning av manuella arbetsuppgifter. Man
undersökte effektiviteten av filminstruktion vid
utförandet av vissa manuella arbetsuppgifter jämförd med
instruktion med hjälp av bildband med muntliga
kommentarer eller skriven text med teckningar.
Försöken Utfördes med två grupper.
Experimentgruppen fick filminstruktion medan kontrollgruppen
instruerades med konventionella hjälpmedel. De
båda grupperna hade genomsnittligt samma
intelligensnivå.
Man fann att de som hade lärt sig uppgifterna från
film inte utförde dem bättre än de andra. Tvärtom
hade filmen vissa markanta nackdelar. Filmen gled
lika fort över de svårare delarna av
arbetsuppgifterna som de lättare och eleverna hann inte studera
dessa avsnitt tillräckligt länge eller hade inte
möjlighet att se dem klart nog.
Eleverna mottog inte passivt en rad visuella
intryck av filmen, utan försökte i stället mer aktivt
uppgöra en handlingsplan utifrån den allmänna
uppfattning de fått om uppgifterna. Denna plan
formulerades i ord kompletterad med vissa
minnesintryck från bilderna i filmen. Ljudkommentarerna
var således av stor betydelse vid utformningen av
planen. En muntlig kommentar kan också beskriva
förhållanden som ej är möjliga att åskådliggöra
visuellt.
Man fann vid ett ytterligare experiment att den
grupp av elever som hade sett filmen utan
ljudkommentarer utförde uppgiften mycket sämre än
den grupp som hört kommentarerna. Det väsentliga
är alltså inte att man för eleverna i detalj återger
hur hela arbetsuppgiften bör utföras, utan att eleven
får det slags information han kan använda för att
formulera sin handlingsplan, och för detta
ändamål är diagram och schematiska teckningar ofta
mer effektiva än film (M D Vernon i Nature 16 febr.
1957 s. 351). Arne Hedström
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
