Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Terylene till presenningar, av Stig Neubeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Terylene
till presenningar
Textilingenjör Stig Neubeck, Göteborg
678.674 : 677.11
Trots att presenningsindustrin är bland de
största konsumenterna av textilfibrer i Sverige,
har hittills förvånansvärt litet syntetiskt
fibermaterial kommit till användning för
presenningsduk, kapell etc. Inom t.ex.
gummiindustrin, den kemiska industrin etc. har
syntetfiber länge använts, och man tycker att det
skulle ha legat nära till hands även för
presenningstillverkarna att i större skala gå in för
dylikt material. Att så inte skett, beror i första
hand på att syntetfibrer i allmänhet ej liksom
bomull och lin får ökad draghållfasthet i vått
tillstånd och ej heller har särskilt stor
resistens mot solljus.
Terylene har mycket goda mekaniska
egenskaper, särskilt har det stor hållfasthet i såväl
vått som torrt tillstånd samt liten töjning
(Tekn T. 1956 s. 741); dess egenskaper
förändras ej vid förhöjd temperatur; det har stor
resistens mot kemikalier, särskilt syror och
oxidationsmedel, samt mot solljus, väder och
vind.
Terylene-presenningar görs dels av
impregnerad kanfas, tillverkad av spunnen Terylene,
dels belagd väv av Terylene-silke.
Beläggningen kan vara antingen PVG eller syntetiskt
gummi (Neoprene eller Vulcaprene).
Belagd Terylene
Man skulle kunna tro, att en belagd väv är
idealisk, eftersom grundväven skyddas på
bägge sidor. Beläggningen skyddar givetvis mot
väta men inte alltid mot solen. En stor
nackdel hos belagd väv har hittills varit att
grundmaterialets rivhållfasthet sänks avsevärt av
PVG eller Neoprene. Draghållfastheten
förändras ej, men rivhållfastheten är av största
betydelse för presenningens kvalitet.
Tabell i. Egenskaper hos presenningar
Kvalitet Rivhållfasthet Draghållfasthet
hos 1" bred hos 1" bred
remsa remsa
Vikt varp väft varp väft
g/m2 kp kp kp kp
Linnepresenning ....... ... ca 950 45 36 245 345
Bomullspresenning ..... ... ca 750 9 14 217 181
Snoddlös Terylene-
presenning med PVC
på ena sidan ......... ca 340 63 63 272 272
på båda sidorna ...... ,,, ca 480 45 45 272 272
Man tillverkar emellertid nu belagd
Tery-lene-väv med avsevärt högre rivhållfasthet än
någonsin tidigare. Härvid används otvinnat
Terylene-silke i varp och väft, varigenom
fibrerna kan gruppera sig så att de tillsammans
tar upp belastningen. Tvinnade garner
däremot isoleras från varandra genom
beläggningen och utsätts därför individuellt för
påkänningar. I praktiken visar det sig, att
rivstyrkan mer än fördubblas genom användning av
otvinnat garn. En belagd Terylene-väv kan
göras betydligt lättare än de konventionella
presenningstyperna av kanfastyp med samma
styrka (tabell 1).
Belagd snoddlös Terylene används för de
mest skiftande ändamål, inte enbart för
presenningar, kapell etc. utan även för regnplagg,
skyddsdräkter av olika slag för t.ex. gruvor
och i kemisk industri. Genom lämpligt val av
beläggning har man fått fram presenningstyper
för särskilt svåra förhållanden, sålunda har
arktiska expeditioner utrustats med kvaliteter,
som trots exceptionellt låg temperatur
bibehåller mjukhet och spänst.
Impregnerad Terylene
För vissa ändamål är emellertid en tyngre
presenningstyp lämpligare och man har då valt
den tjockare kvaliteten av spunnet garn.
Styrkan hos ett linspunnet Terylene-garn kan dock
ej mäta sig med Terylene-silkets och dukens
vikt kan därför inte minskas nämnvärt. Då
fibern tar upp mycket mindre fuktighet än
naturfibrerna, sväller den ej i vatten som lin
eller bomull. Presenningen måste därför
impregneras, vilket kan ske på olika sätt.
Vanligast är silikon-impregnering, varigenom
presenningen får en viss luftgenomsläpplighet;
den kan "andas". Vid risk för kondensering
på undersidan av presenningen eller kapellet
är sådan väv att föredra framför den belagda.
Även vax-impregnering förekommer.
Impregnerade Terylene-presenningar är
givetvis lämpliga för de synnerligen påfrestande
förhållanden som råder till sjöss och används
sålunda med fördel till livbåtskapell, som
däcks- och luckpresenningar etc.
Under de senaste åren har det visat sig, att
avgaserna på oljedrivna fartyg, vilka är
utpräglat sura, är anledningen till kapellens
korta livslängd. Man har utan större framgång
försökt öka den genom att specialimpregnera
konventionell kanfasväv; i vissa fall har man
gått över till trä och aluminium etc. som
livbåtsskydd. Det senare medför dock många
nackdelar.
Praktiska prov med Terylene-kanfas för
livbåtskapell och luckpresenningar kom snabbt
i gång inom den brittiska handelsflottan. På
ett av Clan Line’s oljedrivna fartyg sydde man
fast bitar av Terylene-kanfas på ett nytt
livbåtskapell av vanlig linneväv. Efter 13
månader märktes hål på linneduken medan
Tery-lene-bitarna ej visade några tecken till
påverkan, varken då eller efter 22 månader, när
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
