- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
642

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Terylene till presenningar, av Stig Neubeck - Nya metoder - Krusgarner, av SHl - Sulfidsmörjning av dragskivor, av SHl - Gängskärning genom »skalning», av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kapellet i övrigt var så förstört att det ej mer
kunde lagas.

Även inom brittiska marinen har liknande
försök gjorts med samma goda resultat. Man
började med att använda Terylene-kanfas till
soltält, och då man räknade med lång
livslängd för dessa, utexperimenterades en
speciell silikonkvalitet, vilken ej behöver härdas
utan kan anbringas för hand när den gamla
impregneringen förstörts. Erfarenheterna har
medfört, att brittiska amiralitetet numera
föreskriver Terylene-kanfas för en mängd olika
ändamål.

Även i Sverige har man uppmärksammat de
stora fördelar som Terylene-kanfas eller
belagd Terylene-väv erbjuder ocli sedan viss tid
tillbaka pågår omfattande försök. Den svenska
textilindustrin kan numera tillhandahålla båda
typerna av Terylene-väv efter att ha
övervunnit de speciella svårigheter, som alltid är
förknippade med bearbetning av ett nytt
fibermaterial, och i höst torde med all sannolikhet
kvaliteterna komma i marknaden.

nya metoder

Krusgarner

Deformeras syntetfibrer av silketyp genom böjning
eller tvinning och fixeras, behåller de sin form och
kan därför ge porösa garner ofta med stor
töjbarhet. Garner av denna typ. krusgarner, har på senaste
tiden fått betydande användning till trikåvaror,
såsom strumpor, underkläder och baddräkter. I USA
tror några att hälften av syntetfibergarnerna om tio
år är krusgarner; i Storbritannien väntas
krusgarnernas andel, som nu är 10 %>, "inom en snar
framtid vara betydligt större".

Vid den äldsta tillverkningsmetoden för krusgarn
ger man ett flerfibrigt garn stark snodd, fixerar det
genom värmebehandling och snor slutligen upp det
igen. Härvid tar de enskilda fibrerna upp en stor
del av snodden och bildar öglor som gör garnet
poröst och elastiskt. Denna metod har tillämpats
vid tillverkning av kräppnylon (Tekn. T. 1956 s. 57).

Vid användning av dessa garner är det nödvändigt
att kompensera de spänningar som uppstår i garnet
när det snos upp. Detta kan man göra genom att
tvinna ihop två parter med motsatt snodd (t.ex.
Helanka-garn) eller genom att vid vävning låta två
skott ha samma snoddriktning och de två
nästföljande motsatt snodd.

Falsk snodd är en utveckling av den första
metoden. Vid den sker tvinning, fixering och
upptvin-ning kontinuerligt i samma maskin varigenom
produktionshastigheten blir större. Den bestäms av
snoddspindelns rotationshastighet som nu vanligen
är 30 000 r/m. Man har emellertid uppnått 120 000
r/m varvid tryckluft används som smörjmedel och
spindeln drivs genom induktion från ett högfrekvent
magnetfält.

Ban-Lon-metodcn består i att man under
uppvärmning böjer ett otvinnat garn över skarpa kanter så

att fibrerna får en bestående sick-sackform.
Härigenom blir garnet givetvis poröst och elastiskt. I
tjocklekar på 15—45 denier kan det användas till
damstrumpor.

Vid Taslan-metoden låter man ett tvinnat garn
passera tvärs igenom en kraftig luftström samtidigt
som det tvinnas upp. Härvid bildar fibrerna öglor
som fixeras när garnet återtar sin snodd.
Taslan-garnet är inte lika töjbart som de tidigare nämnda
garnerna (Textil & Konfektion mars 1957 s. 15-—46).

SHl

Sulfidsmörjning av dragskivor

Man lär kunna åstadkomma ett smörjande
sulfid-skikt på metalltråd under dennas dragning genom
tillförsel av en koncentrerad emulsion av kolloidalt
svavel i vatten. Svavlet reagerar nämligen med
metallen vid dennas uppvärmning genom
deformationen. Dessutom bildas sulfid på dragskivans
arbets-yta varigenom skivan kan göras av billigt stål i
stället för av hårdmetall.

Sulfidbildningen beror i hög grad av temperaturen
och därför blir den otillräcklig, om dragningen
påbörjas med kall dragskiva varför denna bör
förvärmas. Temperaturen kan under dragningen regleras
genom ändring av smörjmedlets vattenhalt. I
allmänhet bör denna inte överstiga 10 %>, men något
vatten måste vara närvarande för att svavlet skall
reagera med metallen. Optimal vattenhalt är 1—3 %>.

Friktionen och bearbetningshärdningen vid
dragningen kan minskas genom samtidig användning av
ett konventionellt smörjmedel. Lämplig för t.ex.
ett legerat stål med hög kolhalt är en blandning av
60—90 °/o kolloidalt svavel och 40—10 »/o
kalcium-stearat (Engineers’ Digest april 1957 s. 147). SHl

Gängskärning genom "skalning"

I en tysk maskin för gängskärning roterar
verktyget kring arbetsstycket. Hårdmetallskär, fästa i
en snabbt roterande ring, skär ut en gäng i ett
arbetsstycke som roterar långsamt åt samma håll (fig.
1). Enligt uppgift ger maskinen gängor med mycket
god precision och ytjämnhet; den arbetar snabbare
än en fräsmaskin. Verktyget är billigare än en fräs
och lättare att slipa. Mellan slipningarna lär skären
kunna användas tre gånger så länge som en fräs.

Maskinen liknar en svarv, men dess prisma är
vertikalt (fig. 2). Verktyget med sin motor hänger på
prismat och flyttas fram och tillbaka av maskinens
ledarskruv. Arbetsstyckets ena ända sätts fast i en
chuck på maskinens långsamt roterande spindel
och dess andra ända stöds av en dubbdocka. I
verktyget finns fyra skär. Det första som gör gängroten,
följs av ett som bearbetar båda gängsidorna
samtidigt. Efter det arbetar ännu ett skär vid gängroten,
medan det sista tar bort grader. Bara rotskären
fordrar noggrann justering.

Dinqformai
skar huvud

Arbetsstycke

Fig. 1. Principen för gängskalning.

642 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free