Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Orsaker till kassation, av Carl Axel Wernhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsaker till kassation
Civilingenjör Carl Axel Wernhoff, Bofors
658.567
Ett företags kassationskostnader uppgår ofta
till 5—10 % av förädlingsvärdet. Vill man
undersöka kassationsorsakerna för att därigenom
nedbringa kassationskostnaderna och kanske
också höja kvaliteten, bör detta ske i samband
med ett studium av kostnaderna för kontrollen
och de olika operationer, som använts vid
formgivningen av arbetsstycket. Dessa tre
storheter, kassation inklusive omarbetning och
reklamationer samt kontroll- och
bearbetningskostnader, bildar ett komplex för vilket det
gäller att söka ett kostnadsminimum.
Tyvärr bortser man alltför ofta i praktiken
från kontrollkostnaden och därmed också från
kontrollens betydelse. Orsaken härtill är nog
ofta att kontrollen betraktas som en
improduktiv operation. I stort kan man säga att om
man ökar kontrollen så kan man minska
kassa-tionen. Omvänt finns förutsättning att minska
kontrollen då kassationen minskar eller är låg.
För summan av kontroll- och
kassationskostnaderna, som brukar kallas kvalitetskostnaden,
skall man alltså finna ett minimum under vissa
förutsättningar. Denna kostnadsnivå behöver
inte vara fast. Tekniska framsteg t.ex. inom
kontroll- eller produktionstekniken kan ändra den.
Genom att man på detta sätt slår samman
kassations- och kontrollkostnaden till en
variabel, vars minimum man söker under givna
produktionsbetingelser, kan man lättare göra
experiment med att ändra
produktionskostnaden i relation till kvalitetskostnaden. I
praktiken bortses ofta från inverkan av den
senare eller i varje fall från
kontrollkostnads-delen i den senare och rationaliseringen går
enbart ut på att få ned produktionskostnaden.
I många fall kan detta gå bra men långt ifrån
alltid. Som exempel kan nämnas att inom
krigs-materielproduktionen, där säkerhetskraven är
höga, kontrollkostnaderna också blir höga,
ibland fullt jämförbara och i undantagsfall
till och med högre än tillverkningskostnaderna
t.ex. vid automatbearbetning.
Kassationens orsaker
Vill man se närmare på kassationen och dess
orsaker kan det vara värdefullt att skilja på
Fürodraff i Mekanik den 9 april 1057.
kassation vid stycke- och småserietillverkning
och kassation vid massproduktion. I första
fallet är man främst beroende av
yrkesskickligheten hos arbetaren och i det senare av
maskinernas och verktygens noggrannhet. De
åtgärder man bör vidta för att minska
kvalitetskostnaden blir i hög grad beroende på
nämnda förhållande. Det är uppenbart att tekniskt
sett de flesta felorsakerna i förra fallet är att
söka hos människan vid maskinen och att i
det senare fallet felen ligger mera i maskinen
och verktygen än hos människan, detta
givetvis relativt sett. Ju längre mekaniseringen
drivs desto tydligare blir denna tendens.
Det visar sig vara lättare och troligen också
riktigare att gå från en teknisk redovisning till
en ekonomisk vid sådana här jämförelser. En
teknisk redovisning per detalj eller produkt
liar ju dessutom blott begränsat
jämförelsevärde, nämligen till samma eller mycket
likartade detaljer och produkter. Vid nedan
lämnade sifferuppgifter har som parameter
använts procenttal grundade på jämförelser i
kronor.
Det skulle vara önskvärt med mer publicerad
statistik på området, som bas för en analys.
Tyvärr sker också ibland internt
omläggningar av redovisningen, som ytterligare försvårar
jämförande analyser. Dessutom har vi de
alltid förekommande mer eller mindre avsiktliga
felkonteringarna, som alldeles speciellt
drabbar omarbetande detaljer. Eftersom intresset
för närvarande är koncentrerat till kassationen
i våra verkstäder är det rimligt att bortse från
de materialfel som faller i stålverket och
endast ta med dem som visar sig vid
bearbetningen. Följande relation kan då förekomma:
För producerande verkstäder vid AB Bofors
svarar materialfelen för ca 10 % av
summa-kassationen i kronor. Den tunga tillverkningen
svarar för ca 15 %, verktygstillverkningen för
ca 20 %, den tyngre stycketillverkningen för
ca 25 %, den lättare tillverkningen och
massproduktionen för ca 3 % och plåtslagerierna
för ca 10 %.
Arbetsfelen, orsakade av mannen—maskinen
är givetvis dominerande, ca 50 % av all
kassation; vid tung tillverkning ca 35—40 %, vid
verktygstillverkning ca 60 9c, vid tyngre
stycketillverkning ca 60 7c, vid lättare och mass-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 649
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
