Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Kongressjukan, av GAH - Forskningens exponentiella tillväxt, av GAH - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1957, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongressjukan. En epidemi av kongress-sjukan har
angripit den naturvetenskapliga och tekniska
världen. Med stigande antal stora kongresser splittras
det intresse som tidigare villigt ägnades dem då de
återkom med fyra till fem års mellanrum och då
följaktligen en någorlunda "polyvalent" tekniker ej
behövde sätta av tid för kongressdeltagande mer än
högst vart annat år.
En gång i tiden var dessa vetenskapliga och
tekniska träffar av stort värde genom att de skapade
kontakt mellan människor som sällan reste ut och
vilka kunde begagna dem för att framlägga resultat
av forskningar och studier. Numer organiseras allt
fler kongresser efter scheman inspirerade av
förläggningsorten och innehåller vidlyftiga
utflyktsprogram. Kring denna kärna läggs in så många
föredrag som möjligt med den följd att de måste gås
igenom med stor hastighet, ofta måste presenteras
av någon annan än författaren och sällan kan bli
föremål för en uttömmande diskussion.
Denna tendens har till följd att en stor del av
kongressdeltagarna utgöres av observatörer från
sammanslutningar och institutioner valda mer eller
mindre på slump efter vem som för ögonblicket är
tillgänglig.
Det blir mer och mer nödvändigt att bilda
arbetsutskott för att verkligen få samman de experter som
krävs för ett framgångsrikt angrepp på en given
fråga. Därmed bevisas värdet av smärre
konferenser vid vilka endast närvar några få specialister och
verkligt intresserade personer vilka tillsammans
ägnar sig åt ett litet antal klart definierade frågor.
Detta arbetssätt utesluter givetvis ej de stora
kongresserna, de två arbetsformerna kompletterar
snarare varandra men i detta fall som i så många andra
är överdrift ett fel. Sinne för proportioner när det
gäller naturvetenskapliga och tekniska kongresser
efterlyses (Unesco Monthly Bulletin of Scientific
Documentation and Terminology 15 juli 1957 s. 2).
GAH
Forskningens exponentiella tillväxt. Den mängd
naturvetenskaplig och teknisk forskning som
utföres i världen kan grovt mätas i antalet
vetenskapsmän, antalet publicerade uppsatser och böcker,
antalet vetenskapliga tidskrifter eller storleken av de
medel som ställs till forskningens förfogande.
Försök som gjorts för att uppskatta dessa tal har visat
att tillväxten med tiden är densamma för samtliga
mättal, att denna tillväxt är exponentiell och att
fördubblingsperioden är 10—15 år. Tio perioder
dvs. en tid på 100—150 år ger en 1 000-faldig ökning
av forskningsinsatsen och tjugo perioder dvs. den
tid som förflutit sedan 1700-talets början innebär att
naturvetenskaplig och teknisk forskning ökats med
faktorn 108.
Fig. 1. Inverkan av mätt ning på en naturlig,
exponentiell tillväxt.
Detta stämmer väl med verkliga förhållanden, de
exakta vetenskaperna började sin tillväxt omkring
år 1700 och räknar nu kadrer i miljontal.
Naturligtvis kan den exponentiella tillväxten ej fortsätta
länge till, ytterligare 250 år med åtföljande
multiplikationsfaktor 108 skulle ge 100 vetenskapsmän för
varje invånare i världen i dag. Man måste anta att
tillväxten går mot ett mättnadsvärde enligt samma
lagar som gäller t.ex. radioaktivt seriesönderfall
dvs. utvecklingen skulle gå efter en S-kurva som
ansluter till mättnadsvärdet. Kurvan vänder dvs.
har sin inflexionspunkt vid den tid då den rent
exponentiella kurvan bryter genom mättnadsgränsen,
fig- 1.
S-kurvan börjar märkbart skilja sig från den rena
exponentialkurvan först två fördubblingsperioder
före inflexionspunkten dvs. i föreliggande fall endast
20—30 år innan vetenskapens tillväxthastighet
börjar avta. Att vetenskapen befinner sig nära denna
tid kan möjligen skönjas i bristen på
vetenskapsmän, tekniker och lärare och ohanterligheten i den
stora mängden vetenskaplig litteratur. Med
konstlade medel, t.ex. ökade utbildningsmöjligheter,
överföring av studenter från humanistiska linjer till
naturvetenskapliga osv., kan omsvängningen möjligen
fördröjas några decennier (I) J Price i Discovery
1956 h. 6 s. 240). ’ GAH
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1957.
Enligt Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni
1957 ett handelstonnage om / 691 fartyg, 8 778 635 brt
under byggnad i världen, vilket jämfört med 1 543
fartyg, 7 223 004 brt ett år tidigare betyder en ökning
med 1 555 631 brt. Siffror för Ryssland och Kina
saknas fortfarande. Fördelningen på de övriga mest
betydande skeppsbyggarnationerna är följande
(motsvarande siffror vid halvårsskiftet 1956 inom
parentes) :
antal fartyg brt
Storbritannien och Nordirland 326 (334) 2 060 763 (2 028 132)
Japan ................................................194 (129) 1 475 110 (1 116 490)
Italien ................................................111 (105) 918 285 (651 889)
Tyskland ........................................253 (251) 912 990 (806 679)
Holland ............................................180 (179) 585 841 (583 560)
Frankrike ........................................64 (70) 481 999 (386 365)
Sverige ............................................65 (69) 463 602 (369 199)
Förenta Staterna ........................37 (31) 392 048 (197 269)
Norge ................................................83 (78) 272 746 (253 799)
Spanien ............................................93 (67) 239 196 (164 010)
Ifråga om drivkraften fördelar sig totaltonnaget på
(motsvarande siffror vid halvårsskiftet 1956 inom
parentes):
brt «/.
1 WI (1 236) motorfartyy .... 5 227 877 (4 010 512) 59,5 (55,5)
290 (298) ångare .......... 3 550 748 (3 212 492) 40,5 (44,5)
Tanktonnaget under byggnad utgjorde 294 fartyg,
■4 066 208 brt, eller 46,3 °/o av totaltonnaget, jämfört
med 39,1 %> ett år tidigare. I Sverige byggs 18
tankfartyg om 294 590 brt, dvs. 63, 6 °/o av landets totala
byggnadstonnage. Huvudparten av tankfartygen får
turbinmaskineri: 127 om 2 674 757 brt blir sålunda
ångare, 167 om 1 391 451 brt motorfartyg.
Under andra kvartalet 1957 påbörjades inalles 577
fartyg oin 2 507 554 brt, sjösattes 520 fartyg om
2 164 421 brt och fullbordades 483 fartyg om
2 177 197 brt. Japan låg främst med 633 530 brt,
502 873 brt och 600 293 brt. I Sverige påbörjades 22
fartyg om 154 943 brt, sjösattes 22 fartyg om 185 321
brt och fullbordades 19 fartyg om 183 380 brt.
Av världens totala byggnadstonnage klassas 56,26 %>
i Lloyd’s Register. N Lll
652 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
