- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
653

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Kontroll av bilbromsar, av EBr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kontroll
av bilbromsar

629.113-59

Bilbromsarnas verkan försämras mer eller
mindre snabbt på grund av oundviklig slitning
av friktionsytorna. Denna berör i första hand
bromsbeläggningen men även slitytan i
bromstrummorna och hjuldäcken. Även rubbade
inställningar av manöverorganen, smutsning,
korrosion, användning av olämpliga bromsbelägg
och bromsvätskor vid service m.m. kommer
att inverka. Det är därför av mycket stor vikt
för trafiksäkerheten, att bromsarnas funktion
tid efter annan kontrolleras. Bäst och säkrast
sker detta genom obligatorisk periodisk
kontroll i särskilda inspektionsstationer, sådana
som nu förekommer i många länder. Om man
inte har sådan kontroll, får man nöja sig med
stickprovsundersökningar bland bilarna i
trafiken.

För kontrollen måste fastställas vissa
provvärden, som framkommer genom bestämda
mätmetoder. Dessa värden baseras på bilens
maximala bromsförmåga eller genomsnittliga
bromsförmåga under stoppsträckan. I förra
fallet är det fråga om maximal retardation,
som uppnås först efter ett visst tidsmoment och
som därefter bibehålls så gott det går vid sitt
fulla värde, till dess bilen stannat. I senare
fallet är bromsförloppet detsamma, men som
bilen hinner gå en avsevärd tid från det
föraren börjat röra bromspedalen och till dess
bromsning med full kraft börjar och eftersom
avsaktningen under denna tidrymd är relativt
liten, kommer medelretardationen under hela
stoppsträckan att bli mycket mindre än den
maximala retardationen under fullbromstiden.

Maximala bromskraften begränsas av
friktionskraften i vägbanan ocli det är ingen
svårighet för konstruktörerna att i detta avseende
ge bromsarna tillräcklig effektivitet under alla
förhållanden, dvs. att föraren med måttlig
muskelkraft på pedalen åstadkommer tillräckligt
stor bromskraft på hjulens periferi, så att
låsningsgränsen uppnås och överskrids.
Medelretardationen är däremot, utom av förarens
åtgöranden, beroende av oundvikliga
tidsförluster som liar att göra med konstruktionen
av bromsarnas manöversystem och antalet
hjulaxlar. Här räknas med, att alla hjul har
bromsar samt att helt mekaniska
manöver-system icke förekommer. Antalet axlar ökas
med fordonets eller fordonskombinationens
tyngd och med ökad tyngd ökas också kraven
på bromsförmågan, varför servoanordningar
med tryckluft eller vakuum tillkommer. En viss
tid kräves alltid för att ansätta dylika bromsar

och att bygga upp bromstrycket till fullt. Det
gäller även — ehuru i mindre grad — för
bromssystem utan servoanordningar.

Bestämmelserna för bromskontrollen i olika
länder varierar mycket och dessutom
föreskrivs icke i varje fall bestämda mätmetoder.
I allmänhet anses, att kraven vid
stickprovskontroll i trafiken, bör avfattas med hänsyn
till viss längsta stoppsträcka vid given
utgångs-hastighet före bromsningen, vilket tekniskt sett
motsvarar krav på viss storlek av
medelretardationen. Samtidigt föreskrivs emellertid
mätmetoder, t.ex. med retardationsmätare eller
mätning av bromsperiferikraft i förhållande
till totalvikt i stationära provanläggningar,
vilka metoder endast kan ge värden för
maximal retardation. Någon enkel och snabb
mätmetod för mätning av medelretardation,
lämplig för stickprovskontroll på vägarna, finns ej
angiven i något lands bestämmelser för
bromskontroll. Medan personbilar och lätta lastbilar
kan uppfylla kraven både på maximal
retardation och medelretardation (stoppsträcka), kan
det sistnämnda kravet sällan uppfyllas av
tyngre fordon och lastbilståg, trots att deras
bromsar medger tillräcklig maximal
retardation med låsning av hjulen.

Undersökningar av bromsförmågan

I USA har under senare år omfattande
undersökningar av bromsförmågan hos bilarna i
trafik på vägarna gjorts av Bureau of Public
Roads1. I alla amerikanska stater (federalt)
krävs nu en längsta stoppsträcka av 9,1 m
(30 ft) vid hastigheten 32,2 km/h på
horisontell, hård och torr vägbana (t.ex. betong).
En undersökning (fig. 1) visar, att ca 90 %
av samtliga personbilar uppfyllde detta krav,
men endast ca 60 % av tvåaxliga lastbilar,
ca 28 °/o av treaxliga lastbilar, ca 15 % av
tvåaxliga lastbilar med enaxlig påhängsvagn

o

t

Fig. 1. Bilars stoppsträckor; 1 personbilar, 2
lastbilar med 2 axlar, 3 lastbilar med 3 axlar, A lastbilar
med 2 axlar och 1-axlig semitrailer, 5 lastbilar och
lastbilståg med mer än A axlar.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free