Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Kontroll av bilbromsar, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Tid-hastighetskurva för lastbil med
luft-bromsar efter mätning med separat test hjul;
utgångshastighet 8,95 m/s, stoppvåg 13,A m,
medelretarda-tion 3,0 m/s’.
bromskraften på hjulens periferi i förhållande
till vagnens totalvikt —- mätas. Är sistnämnda
förhållande exempelvis 0,45 blir maximala
re-tardationen, om vägbanans friktion medger
det, 0,45 • 9,81 = 4,4 m/s3.
Några uppgifter på provvärden för
bromskontrollen i olika länder ger en uppfattning om
förvirringen på detta område. Man kan indela
dessa föreskrifter dels i sådana som har att
göra med direkt avläsning av maximal
retardation vid fullbromsning (mäts med
retardationsmätare eller i provrum) och dels i sådana,
som föreskriver medelretardation
(motsvarande stoppsträckor) vid viss hastighet. I
praktiskt taget alla fall saknas entydiga definitioner
för provvärden och noggranna föreskrifter för
de mätningar, som motsvarar provvärdena.
Föreskrifterna i det följande är endast utdrag
och gäller de viktigaste bestämmelserna (vissa
värden har erhållits genom omräkning).
Föreskriven maximal retardation
Belgien: lastbilar 4,0 m/s2, taxibilar 5,5 m/s2.
Holland: person- och lastbilar samt tåg 3,86 m/sE,
bussar 4,25 m/s2.
USA: 45 %> bromsperiferikraft i förhållande till
totalvikt.
Frankrike: personbilar och bussar 5,5 m/s2,
lastbilar under 16 t 4,5 m/s2 och över 16 t 4,25 m/s2.
Tabell 1. Förslag till provvärden för bromsar enligt Bureau of
Public Boads, USA
Fordonstyp s [-Stopp-iträcka1,-] {+Stopp- iträcka1,+} högst m [-Medelretardation1 (beräknad),-] {+Medel- retar- dation1 (beräk- nad),+} minst m/s2 Maximal
retardation2, minst m/s2 [-Bromskraft2,-] {+Broms- kraft2,+} minst °/o av total tyngd
Personbilar ............ 7,6 5,25 5,2 53
Tvåaxliga lastbilar under
4,54 t totalvikt ........ 9,1 4,4 4,3 43,5
Tvåaxliga lastbilar över
4,54 t totalvikt ........ 12,2 3,3 4,3 43,5
Övriga lastbilar och tåg
(tre axlar och mer).... 15,2 2,63 4,3 43,5
1 Vägprov vid 32,2 km/h. ! Inspektionsstation eller vägprov.
Föreskriven medelretardation vid viss
hastighet (stoppsträckor)
Frankrike: personbilar 3,5 m/s2 vid 50 km/h.
USA: 9,1 m stoppsträcka vid 32,2 km/h —
medelretardation 4,4 m/s2, dvs. samma värde som
maximala retardationen, vilket är orimligt.
Italien: för lastbilar och bussar 2,7 m/s2 vid 50
km/h.
Österrike: alla fordon 4,0 m/s2 vid 50 km/h
hastighet.
Tyskland: 2,5 m/s2 för alla fordon med upp till
100 km/h och 3,5 m/s2 vid högre hastighet.
Sverige: 8 m bromssträcka vid 30 km/h, dvs.
medelretardation 4,35 m/s2.
Man har i USA och Tyskland insett, att
gällande bromskontrollvärden är föråldrade och i
många fall orimliga och behöver en grundlig
omarbetning. Man har i båda dessa länder
nyligen offentliggjort förslag till nya provvärden
med utförliga kommentarer. Eftersom behovet
av nya bestämmelser i detta avseende är lika
angeläget för Sverige, kan en kortfattad
redogörelse för de nya förslagen vara av intresse.
Amerikanskt förslag till provvärden
Förslaget har framkommit inom Bureau of
Public Roads och avses gälla federalt i USA1.
Man anser, att idealet för utformning av dylika
bestämmelser, avsedda att kontrolleras i
inspektionsstationer eller på vägarna, vore att
ånge värdena för stoppsträckor vid given
hastighet liksom hittills. Detta kräver emellertid
mätning av vägsträckor och tid, vilket är
omöjligt med inspektionsstationernas instrument.
Eftersom dessa emellertid möjliggör snabb
undersökning av bilarnas maximala retardation
och även av den nästan lika viktiga
fördelningen av bromskraft på olika axlar och hjul,
bibehålls kraven på minsta maximala
retardation, i synnerhet som flertalet bilar —
personbilar och lätta lastbilar — har relativt små
ansättnings- och tryckökningstider, varför den
verkliga skillnaden i bromsförmåga vid de
olika mätmetoderna blir ganska ringa, tabell 1.
I tabellen har den mot föreskriven
stoppsträcka svarande medelretardationen även
beräknats.
Vid kontroll av stoppsträckor vid viss
hastighet föreligger vissa svårigheter att exakt
bestämma bilens hastighet före bromsningen, då
bilarnas hastighetsmätare ger tämligen osäkra
värden. För att få exakt uppgift på hastigheten
får man använda en omväg, nämligen att mäta
vägsträcka och tid omedelbart före pedalens
nedtryckning, vilket ytterligare komplicerar
mätningsförfarandet. Stickprovskontrollen blir
mycket tidsödande och kräver stor skicklighet
hos operatörerna samt dyrbar utrustning,
provhjul eller elektriskt avfyrade färgpistoler med
efterföljande vägmätning samt dessutom
elektriska kontrollur, retardationsmätare och
eventuellt skrivande instrument. Förslagsställarna
anger icke någon speciell metod för mätningen
utan nöjer sig med att hänvisa till i handeln
befintliga instrument och anordningar.
79 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
