Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Kontroll av bilbromsar, av EBr - 100 miljarder kWh för krossning och malning - Fiskmjöl till människoföda - En slang med blixtlås - Stoppning av uretanskum i bilar - En kyssintensitetsindikator - Nybyggen - Svenskbyggd 40 530 tdw turbintanker, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elektriskt tidtagarur för mätning av
bromstiden, räknad från ansättningsmomentet. För
ansättningstiden kan konstanta
experimentvärden användas för olika bromssystem.
Vid dessa kontrollprov kan det anses ha
mindre betydelse om bilhjulen låser sig eller
icke. I förra fallet vet man, att bromsförmågan
blivit något mindre genom låsningen, än som
kan erhållas utan låsning. Spåren från
låsningen ger också viss ledning för avgörande av
bromssystemets kraftfördelning på axlar och
hjul. Förslaget till detta förenklade
kontrollsystem för bilbromsarna lämnas som ett bidrag
till den diskussion om bromskontrollens
revision, som man får hoppas snarast kommer i
gång i Sverige. Dylik bromskontroll är ur
trafiksäkerhetssynpunkt en mycket angelägen sak.
Med hänsyn till bromsarnas känslighet för
värme är det att rekommendera, att det alltid
bör finnas ett avstånd på några centimeter till
durken för pedalen vid nedtryckt läge (’
pedalreserv") för att kompensera bromstrummans
utvidgning, ånglås och beläggens slitning. Detta
bör undersökas vid stickprovskontrollen.
EBr
Litteratur
1. Saal, C G: A practical stopping-ability-regulation. SAE
Träns. 64 (1956) s. 229—240.
2. Petring, F: Improvement in stopping ability of trucks in
use ön highway. SAE Träns. 63 (1955) s. 339—340.
3. Oetzel, J G: When are brakes adequate? SAE Träns. 63
(1955) s. 245.
4. Bode, O: Bremsprüfverfahren für Kraftfahrzeuge und
Anhänger. VDI-Berichte 17 (1957) s. 5—15.
5. Bode, O: Bremsmessgeräte. VDI-Berichte 17 (1957) s. 23, 26.
6. Bode, O: Das neue Bremsprüfverfahren. VDI-Berichte 17
(1957) s. 17—18.
7. Merz, H: Erfahrungen bei Bremsprüfungen und ihre
Folgerungen. VDI-Berichte 17 (1957) s. 62—63.
8. Bjerninger, S & Pettersson, A: Bromsutrustning för
vagnar och traktorer. Jordbrukstekn. Inst. Medd. 249,
Uppsala 1953, s. 102—103.
100 miljarder kWh för krossning och målning
av råmaterial uppskattas åtgå per år i hela världen.
Fiskmjöl till människoföda skall framställas i
USA. Produkten, som lär vara smak- och luktlös,
innehåller högvärdig äggvita och kan därför
användas som tillsats i livsmedel och läkemedel.
En slang med blixtlås, avsedd som skydd för
elledningar, är av polyvinylklorid. Den kan öppnas
längs hela sin längd vid borttagning eller inläggning
av ledningar. Den används i flygplan och
elektronikapparater.
Stoppning av uretanskum i bilar tror man nu
skall få stor användning då polyuretaner av
poly-etrar blivit tillgängliga. Det nya uretanskummet har
till skillnad från det tidigare, som framställs av
polyestrar, lika god elasticitet som skumgummi.
En kyssintensitetsindikator har byggts i USA.
Apparaten, som grundats på antagandet att det
elektriska motståndet mellan kontrahenterna är en
funktion av eftertrycket i kyssen, kallas Furiac
(Friends t/n i ver si ty romantic mclination automatic
computer).
nybyggen
Svenskbyggd 40 530 tdw turbintanker
Det största i de skandinaviska länderna hittills
byggda fartyget, T/T "World Sptendour", fig. 1,
levererade Kockums den 3 juni 1957 till Merchant
Tankers Corp.. ett av Niarchos-koncernens
dotterbolag. Huvuddimensioner:
längd överallt ......................... 699’—6" = 213,2 m
längd mellan perpendiklar ............ 665’—0" = 202,7 m
mallad bredd .......................... 97’—V»" = 29,57 ni
mallat djup ............................ 49’—3" = 15,01 m
djupgående ............................ 36’—3W
11,07 m
Skrovet är långskeppsspantat och i det närmaste
helsvetsat. Enligt klassens fordringar finns dock
vissa nitade förband, särskilt i däcket och den
rundade övergången mellan botten och sida.
Lastrummens långskeppsskott är plana, medan
tvärskeppsskotten är vertikalt korrugerade. Oljelasten förs i
33 tankar, ordnade tre i bredd och avgränsade från
fartygets övriga delar av kofferdammar.
Lastkapaciteten är 2 011 590 kbf (56 961 m3),
bunkerkapaciteten 4 495 t. I huvudpumprummet, som är
beläget intill maskinrummet, finns fyra turbindrivna
lastoljepumpar, var och en om 1 250 t vatten per b
kapacitet och två 150 t strippingpumpar.
Pannor och maskiner är placerade i samma rum
utan skiljeskott, ångpannorna på förkant och
tur-binaggregatet på akterkant, vilket medför förenklad
ledningsdragning och större överskådlighet.
Huvudmaskineriet består av en Kockum—Laval
ångturbinanläggning, utvecklande 16 500 hk vid 103 r/m
hos propellern. Ångan alstras av två Kockum—
Foster Wheeler vattenrörpannor, vardera med
1 350 m2 eldyta.
Fig. 1.
Turbin-tankern "World
Splendour" om
40 530 tdw,
byggd hos
Kockums.
658 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
