Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Nybyggen - Brownlee kraftstation, av G Lbg - Databehandlingsmaskin för Flygvapnet, av DH - Jättetankfartygsbyggen, av N Lll - Jugoslavisk stålbro, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av 19—44,5 mm plåt som gjuts in i betong. Man
börjar med sprängningsarbetena för
maskinstationen och utför tilloppen nedifrån; man anser sig
härigenom förkorta anläggningstiden med ett år.
Före vårfloden 1958 skall dammen ha färdigställts
till sådan höjd att vattnet kan avbördas genom de
lägre utskoven (Engineering News-Record 7 febr.
1957 s. 46). G Lbg
Databehandlingsmaskin för Flygvapnet
Den första databehandlande elektronmaskinen för
enbart militära ändamål i Sverige finnes
installerad i Arboga. Maskinen, IBM 650 (Tekn. T. 1956
s. 315), har ett magnetiskt trumminne. Trumman
roterar 12 500 r/m och har 2 000 positioner på sin
yta. I var och en av dessa kan man lagra ett tal om
10 decimala siffror. Lästiden är 2,4 ms. Maskinen
adderar eller subtraherar 1 300 tiosiffriga tal per
sekund, multiplicerar 150 tal och dividerar 95 tal
per sekund. In- och utmatningen i maskinen är dock
inte lika snabb. 200 hålkort kan matas in per minut
medan 100 av maskinen stansade nya hålkort med
resultat matas ut per minut. (Besk är vid rent
numeriska beräkningar ca tio gånger så snabb.)
Arbogamaskinen kommer att användas för
avlöningsuträkning varje vecka för den
kollektivanställda personalen vid centrala flygverkstäderna
i Västerås, Malmslätt och Arboga, för
förrådsredovisning och förrådsplanering, för redovisning av
flygtid för material och personal, för haveristatistik,
väderleksstatistik samt för tekniska räknearbeten.
Löneredovisningen omfattar lagackordsberäkning,
uträkning av preliminärskatteavdrag, nettolön,
omkostnadspålägg samt fördelning av lön på löneort.
Väderleksstatistiken blir ett viktigt område för den
nya maskinen. Flygvapnets meteorologiska
observationer sedan 1950 finnes överförda på hålkort och
hålkortsarkivet ökar med ca 500 000 kort per år.
Detta är ett värdefullt statistikmaterial.
Prognos-verksamheten avser man avsevärt kunna förbättra
med den nya maskinen. Redan har vissa
matematiska beräkningar beträffande sannolika
väderleksförhållanden utförts i Besk (Tekn. T. 1955 s. 293). I
samband med att nya delar av atmosfären (den
undre delen av stratosfären) tas i anspråk för
militära operationer och övningar fordras i större
omfattning en bearbetning av statistik över lufttryck,
temperatur, fuktighet och vind även från högre
nivåer (T Sällfors i Affärsekonomi 1957 h. 4 s. 201).
DH
Jättetankfartygsbyggen
Förutom i Japan, där vid Kure-varvet ett par
100 000 tdw tankfartyg beställts av National Bulk
Carriers, Inc., har några lika stora eller större
tankerbyggen kontrakterats vid varv i USA.
Vic-tory Carriers, Inc., har sålunda beställt en 17 knops
100 000-tonnare vid Bethlehem Steel Co:s varv i
Quincy, där också redaren Stavros Niarchos
kon-trakterat en ännu större tanker, om 106 500 tdw.
Den hittills största färdiga och i trafik insatta
jättetankern är T/T "Universe Leader" om 85 515 tdw,
byggd i Japan för National Bulk Carriers, Inc. Den
har 257 m längd överallt, 248 m längd mellan per-
pendiklar, 38 m mallad bredd, 18,6 m mallat djup,
14 m djupgående på last och 109 230 t motsvarande
deplacement. Tomt ligger skeppet blott 3,45 m djupt.
Förhållandet längd till djup är som synes 13,8 och
förhållandet bredd till djupgående 2,7. Farten är
14V2 knop och blockkoefficienten 0,81.
Maskinstyrkan är normalt 19 250 hk, maximalt 21 175 hk.
De antagliga dimensionerna hos en motsvarande
100 000-tonnare har norrmannen K-A Berg beräknat
till 900’ (274,3 m) längd mellan perpendiklar, 131’
—3" (40,00 m) mallad bredd, 66’ (20,12 m) mallat
djup och 50,56’ (15,38 m) djupgående, fig. 1.
Blockkoefficienten har antagits till 0,80 och
deplacementet till 135 000 t. Byggnadskostnaderna anslås till
130—140 milj. nkr. (Marine Engineering jan. 1957
s. 61, Hansa Schiffahrt 1957 h. 11 s. 509; Norwegian
Shipping News 1957 h. 4 s. 173). N Lll
Jugoslavisk stålbro
Till ersättning för en under kriget förstörd hängbro
över Sava vid Belgrad har uppförts en ny, svetsad
stålbro med mittspann 261 m och överkragande
sidospann 75 m, fig. 1. Genom att man utfört
brobane-däcket av plåt har brons totalvikt, jämfört med
hängbrons, nedbringats med 3 000 t. Stålvikten är
3 800 t motsvarande 0,51 t/m2. Bron har en 12 m
bred körbana och två 3 m breda gångbanor.
Konstruktionshöjden är 9,60 m över pelarna och 4,50
1 mitten av huvudspannet. Ståldäcket täcker hela
bredden och ger styvhet mot vindlast. Dessutom
finns avstyvande ramar.
Vid upplagen har inlagts hela plåtskivor för
överförande av horisontallasten till underbyggnaden.
Upplagstrycken blir på vardera mellanpelarna högst
2 550 Mp och på ändpelarna — 630 Mp. Körbanan
är belagd med 5 cm asfalt med ett mellanlägg av
metallfolie. Gångbanorna är utförda av
monteringsfärdiga betongplattor med 2 cm asfaltbeläggning.
Konstruktionen har förutsatt belastning med fyra
13 t fordon samt jämnt fördelad last 350 kp/m2.
Den skall även kunna bära en 60 t bandtraktor.
Vindlasten var 250 kp/m2 vid obelastad bro och
90 kp/m2 vid lastad.
Brons mittspann monterades frisvävande med
hjälp av derrickkranar. Största delvikt var 25 t.
Under montaget var landändarna provisoriskt
förankrade. Vid insättning av sista biten drogs kra
narna tillbaka till pelarna, så att balkarna blev
obelastade av rörlig last. Efter sammanfogningen höjdes
huvudbalkarnas ändpunkter 0,81 m för att ge ett
positivt böjningsmoment i systemet (G Schäfer i
Ståhl maj 1957 s. 213). G Lbg
Fig. 1. Storlek
hos tankfartgg
om, upptill
16 700, i mitten
46 000 och
nedtill 100 000 tdw.
660 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
Fig. 1. Bro över
Sava vid
Belgrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
