Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Andras erfarenheter - Små lager för låg temperatur, av SHl - Böcker - Nationalbudget för år 1957, av Bo Sartorius - Kör bilen bättre, av EBr - Theorie der linearen Operatoren im Hilbert-Raum, av Lars Erik Zachrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liar mycket större nötningshållfasthet än någon av
de rena plasterna. Olyckligtvis är materialet mindre
lämpligt under — 20°C.
Ett annat lovande lagermaterial är
polyetrafluor-etylen med molybdenpulver som fyllmedel. Denna
kombination har goda friktionsegenskaper och
utmärkt nötningshållfasthet under vissa betingelser.
Inget av de provade materialen visade sig
emellertid lika tillfredsställande som safirer. Därför torde
dessa vara bäst för osmorda ändlager vid relativt
liten belastning, särskilt för klockor som normalt
har upprätt läge. Osmorda hållager av safir sliter
däremot axlarna snabbt (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin mars 1957 s. 35—37).
SHl
gjk
böcker
Nationalbudget för år 1957.
Konjunkturinstitutet Medd. B:21. Stockholm 1957. 135 s. 3,75 kr.
Reviderad nationalbudget för år 1957.
Konjunkturinstitutet Medd. B:22. Stockholm 1957.
99 s. 3,50 kr.
Nationalbudgeten är en årligen inom
finansdepartementet upprättad prognos för kommande års
ekonomiska utveckling. Prognosen bygger delvis på
material, som insamlats och sammanställts av
Konjunkturinstitutet och publiceras förutom i
statsverkspropositionen i institutets serie av
meddelanden litt B. Utgångspunkt för
nationalbudgetberäk-ningarna är den av Konjunkturinstitutet uppgjorda
försörjningsbalansen för föregående år, dvs. en
efterhandskalkyl av hur stor nationalprodukten
varit och på vad sätt den använts.
För 1957 liksom 1956 föreligger nationalbudgeten
i två upplagor, där den senare är en revidering av
den förra. Anledningen härtill är att verkningarna
av Suezkonflikten samt utgången av de centrala
löneförhandlingarna inte kunde förutses vid
årsskiftet, då den ursprungliga nationalbudgeten
framlades. Denna gång har även försörjningsbalansen
för 1956 förelegat i reviderad form.
Den ursprungliga nationalbudgeten för 1957 var
hållen i en ganska pessimistisk ton — detta under
intryck av de internationella konflikterna och den
relativt svaga ökning av den svenska
nationalprodukten som beräknats för 1956. I kontrast härtill
framstår den reviderade nationalbudgeten som
optimistisk: verkningarna av oljekrisen blev mindre än
väntat, de centrala löneförhandlingarna ledde till en
moderat löneökning och den reviderade
försörjningsbalansen visar ett bättre resultat för 1956 än
som tidigare antagits.
Nationalbudgeten bygger av lätt insedda skäl på ett
antagande om oförändrad ekonomisk politik. Den
försöker sålunda beskriva vad som kan antas
inträffa om inga nya ekonomisk-politiska åtgärder
vidtagas. I dagens läge då en sådan — den kraftiga
räntehöjningen — är ett faktum, är prognosens
förutsättningar rubbade och densamma därmed
föråldrad. Att den kan ha spelat en roll vid denna
förändring av penningpolitiken behöver dock inte
betvivlas. Bo Sartorius
Kör bilen bättre, av Carl-Gunnar Hammarlund
& Iva Maasing. Forum, Stockholm 1957. 90 s.,
ill. 9,75 kr.
Författarna försöker i denna bok illustrera
förordningar i vägtrafikstadgan eller trafikregler med
fotografier av sammanställda grupper av småmodeller
av bilar, cyklar, hus, träd, vägmärken, dockor
(fotgängare, cyklister) etc. Idén bakom
framställningssättet är att en stor grupp bilförare hellre läser
serietidningar än böcker och att trafikregler och råd
skall genom en framställning med övervägande
illustrationer göras mer lättillgängliga för denna grupp.
Man kan emellertid fråga sig varför författarna valt
fotografier framför teckningar. En god teckning kan
ge ett starkt intryck av en rörelse medan ett
fotografi särskilt av en modell alltid måste bli stel och
statisk. Då författarna dessutom dåligt behärskar
modelluppställning och fotografering blir resultatet
därefter. Vissa fotografier är direkt missvisande
liksom tillhörande text.
Alt illustrera otvetydiga bestämmelser i
förordningar om stopplikter, om hastighetsbestämmelser för
olika konstruerade biltyper o.d. kan möjligen ge
nyttiga påminnelser. Att ödsla talrika illustrationer
på olika självklara förhållanden verkar
löjeväckande. Man varnar med bilder för att köra ned i gropar
på vägbanan och man söker med fotografier visa
att man hellre skall köra på en hund på vägbanan
än köra i diket, och att det är bättre att köra på
en framförvarande bil med samma färdriktning som
ens egen än köra på en mötande bil. En del av
råden är dessutom tvivelaktiga.
Författarnas behandling av under- och
överstyrning är dunkel. De synes icke känna till att bilar
bör vara och i allmänhet också är lämpligt
under-styrda av körtekniska skäl. Vidare tror de, att man
får förbättrad nattsynskärpa genom att inta
A-vitamin och druvsocker. Dessa ämnen kan självklart
endast kompensera en eventuell brist hos en del
människor.
Få torde lära sig att köra bil nämnvärt bättre
genom att läsa denna bok. EBr
Theorie der linearen Operatören im
Hilbert-Raum, av N I Achieser & I M Glasmann.
Aka-demie-Verlag, Berlin 1954. 369 s. 28 DM.
Teorin för Hilbert-rum är en gren av matematiken
vars utveckling helt ligger inom detta århundrade.
Den moderna matematiken arbetar ju med
förkärlek med olika sorters "rum". Ett rum är en
samling element, "punkter" av icke definierat slag, och
mellan vissa av dessa element kan ett antal olika
relationer finnas definierade. Den valda
uppsättningen av relationer utgör rummets definition. I
allmänhet utgör ett lyckat rum en abstrakt
generalisering av en konkret matematisk situation som
tidigare med framgång överblickats.
En matematisk disciplin som på ett naturligt sätt
varit ett embryo till Hilbert-rummets teori är
teorin för integralekvationer med symmetrisk kärna.
Eftersom problemet att lösa de i fysiken viktiga
självadjungerade differentialekvationerna kan
återföras på denna teori, spelar Hilbert-rummet en stor
roll vid den matematiska beskrivningen av
fysikaliska fenomen. Speciellt är det av betydelse i
kvantmekaniken.
Hilbert-rummet utgör i två avseenden en
generalisering av det vanliga euklidiska rummet. För det
första får koordinaterna vara komplexa tal, och för
det andra har rummet oändligt många
dimensioner. En "punkt" i ett Hilbert-rum är i flertalet till-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
