Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 29 - Böcker - Oljeförgasning - »Vattenfall informerar» - »World Directory of Chrystallographers» - AB Svenska Shell - Hänt inom tekniken - Utbildning och forskning för automatisering - Letterstedtska stipendiet för utrikesresa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(svensk representant Ohrloff & Stange Eftr.,
Stockholm). Broschyrerna, som innehåller redogörelse för
processernas princip och praktiska utförande samt
erhållna resultat, är skrivna på franska och engelska
och har följande titlar: "Gazéification catalytique et
cyclique des hydrocarbures liquides", "Conversion
catalytique et cyclique des yaz hydrocarbonés" samt
"Conuersion catalytique et continue des yaz
hydrocarbonés".
"Vattenfall informerar’* är ett 24-sidigt
extranummer av Vattenfallsstyrelsens personaltidning "Vi
1 Vattenfall", i vilket Vattenfallsstyrelsen upplyser
allmänheten om regionplanen för Lilla Lule älv,
Vattenfalls utbyggnadsprogram, domstolsgången i
vattenmål samt slutligen om Vattenfall som
norrlandsföretag.
"World Directory of Chrystallographers" (96
s.), av Dr. William Parrish, är en förteckning med
korta biografiska data samt intresseområden för
2 260 kristallografer av 54 olika nationaliteter.
Förteckningen erhålles mot insändande av 1.50 $ till
Polychrystal Book Service, 84 Livingstone Street,
Brooklyn 1, N.Y., USA.
AB Svenska Shell, Stockholm, har givit ut en
32-sidig katalog, "Kemiska produkter", i vilken finns
korta beskrivningar på lösningsmedel, t.ex.
isopro-pylalkohol, metyletylketon, isopropyleter och
petroleumprodukter; industrikemikalier, såsom bisfenol
A, epiklorhydrin, jonol, p-tert-butylbensoesyra och
tertiär butylalkohol, plaster (polyvinylklorid och
epoxiharts), paraffiner, vätmedel och textiloljor,
in-sektbekäinpare (Aldrin, Dieldrin, Endrin) och
rostskyddsmedel.
hänt inom tekniken
Utbildning och forskning för automatisering.
Automatiseringskommittén, en av Statens Tekniska
Forskningsråd 1956 tillsatt kommitté för
övervägande av åtgärder till främjande av utvecklingen
inom regleringsteknik och automatisering, har
avgivit sitt betänkande. Kommittén har bestått av
professor Börje Steenberg, ordförande, överingenjör
Aage Garde, direktör Sven Malmström, professor
Henry Wallman och laborator Törd Wikland;
civilingenjör Bune Jonasson har varit kommitténs
sekreterare.
I betänkandet framhåller kommittén att den har
studerat i vilken omfattning mer eller mindre
automatiska tillverkningsoperationer används inom olika
grenar av svensk industri och att den vidare har
sökt bilda sig en uppfattning om
utvecklingstendenserna vid den fortsatta automatiseringen. Den har
därvid funnit, att den automatisering som hittills
genomförts endast i liten utsträckning uttnyttjar
regleringstekniska anordningar och att sådana torde
införas relativt långsamt, om man inte påskyndar
utvecklingen.
Inom verkstadsindustrin är orsakerna till detta,
att man först önskar tillvarata de möjligheter som
erbjuds genom metodstudier ocli andra
produklivi-tetshöjande åtgärder som är genomförbara med
relativt små investeringar. Vidare kan många
verktygsmaskiner och transportdon fås att arbeta
automatiskt med fullgott resultat utan automatisk
reglering. Automatiseringen innebär i dessa fall endast
en högre grad av mekanisering. Liknande
förhållanden råder inom flera andra grenar inom industrin.
Inom processindustrin är de principiella
förutsättningarna större för att utnyttja regleringstekniska
anordningar, och sådana begagnas även i större
utsträckning; emellertid fördröjs deras ytterligare
införande i åtskilliga fall till följd av otillräckligt
teoretiskt underlag rörande dels processernas kinetiska
egenskaper (processekvationerna), dels behandlingen
av komplicerade eller icke-linjära regleringssystem
samt i flera fall till följd av att lämpliga
komponenter, främst mätorgan, saknas.
Kommittén anser dock, att huvudskälet till att
automatiseringen inom industrin utvecklats
långsamt är den stora bristen på kvalificerad personal
av olika kategorier, såväl för forsknings- och
utvecklingsuppgifter inom regleringsteknik,
processteknik och komponentutveckling som för
projektering och drift av regleringsdon. Snara åtgärder för
avhjälpande av denna brist är speciellt angelägna.
Kommittén har dock inte föreslagit några speciella
åtgärder i detta avseende.
Mot bakgrunden av det existerande behovet av
forsknings- och utvecklingsarbete inom
regleringsteknik och angränsande områden samt av en grov
inventering av pågående sådant arbete har
kommittén funnit, att åtgärder för att stödja och
intensifiera detta bör vidtas och övervägt olika
alternativ härför. Den har därvid enats om att den
grundläggande regleringstekniska forskningen och
vissa delar av den tillämpade bör förläggas till de
föreslagna professurerna i regleringsteknik vid de
båda tekniska högskolorna. Kommittén finner
inrättandet av dessa professurer synnerligen angeläget.
Övriga delar av den regleringstekniska forskningen
bör förläggas till redan befintliga institutioner och
till industrin.
Kommittén föreslår vidare’ att Statens Tekniska
Forskningsråd skall låta utreda behovet av allmänt
tillgänglig analogimaskinutrustning, dess utformning
och uppställning samt sammansättningen av den
därtill knutna fasta personalorganisationen.
Forskningsrådet borde vidare inrätta en nämnd för att
följa utvecklingen inom reglerings- och
automatise-ringsområdet, tjäna som rådgivande organ till
remissinstans åt rådet samt samordna den av rådet
understödda forskningen.
Bådet föreslås vidare att ställa medel till
förfogande för utsändande av fyra stipendiater att
under minst ett år bedriva avancerade studier inom
området vid utländska forskningsinstitutioner samt
att inrätta fyra stipendier för utbildning av forskare
inom området. Slutligen borde Statens Tekniska
Forskningsråd genom positiv behandling av
ansökningar om forsknings- och utrustningsbidrag för
uppgifter inom regleringsteknik, komponentutveckling
och processteknik stödja forskningen inom området.
Letterstedtska stipendiet för utrikesresa
utdelas av K. Vetenskapsakademien åt svensk man som
ägnat sig åt teoretiskt studium av
naturvetenskaperna för att sätta honom i tillfälle att förkovra sina
insikter. För 1957 utgår stipendiet med ca 9 000 kr.,
eventuellt med högre belopp, dock högst ca 14 000 kr.
Ansökan om stipendium göres senast den 31
oktober 1957 till K. Vetenskapsakademiens sekreterare,
Stockholm 50.
666 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
