Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 30 - Mikroklimat och väg- och vattenbyggnader, av Lennart Wålstedt - Gasturbindrivna gaskompressorer - 48 t material hanteras för 1 t färdigprodukt - Stofthaltiga gaser - Atomdrivna handelsfartygs klassning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Vid invallning av ett vattendrag i samband
med en vattenreglering invallas också de låglänta
stränderna, där under kalla nätter samlas kyld luft
vilken kan ge frost.
fritt under vegetationsperioden och bördiga
åkrar har där odlats upp.
Svackor finns dock inne i sådana lågland där
både vatten och luft blir indämda så att pölar
eller lökar uppstår. I inånga fall liar även
dessa svackor genom diken torrlagts så att där
också kan finnas åker. Men i det längsta har
de brukats endast såsom äng. Men även fastän
svackorna blivit införlivade med åkern är de
föremål för ett särskilt bruk, och vanligen
odlas där endast grönfoder och gräs. Säden
fryser bort. Det är således av största vikt att
landets genomkorsande dalgångar hålls öppna,
så att kalluften kan fritt passera. Men hur gör
vi om vi övertvärar en sådan med en väg?
Först har man kanske byggt en primitiv
träbro, som icke inverkat på profilen, sedan har
kommit en välvd stentrumma med trång
öppning och höjd, så att någon bank måst läggas.
Igenfyllningen av dalen har börjat. Så kommer
den moderna betongbron i nivå med
backkrönen och bank ända fram till landfästena.
Öppningen under bron har visserligen vidgats men
större delen av dalgången är nu fördämd. Då
sådana fallvindar, som det här är frågan om,
är mycket svaga, högst 1 111/s, bromsas nu
luftflödet i dalgången avsevärt. Kalluften stiger
upp över åkrarna och frostläntheten ökar.
Vid vägbygget har man endast haft i
tankarna att få bro över bäcken på billigaste ocli
bästa sätt. På luftflödet har man aldrig tänkt,
men bönderna går och undrar varför det
fryser så ofta nu, det gjorde det inte förr. Om där
finns avsevärd åkerbruksbygd innanför en
sådan genombrytning av älvbanken, vore det
riktiga naturligtvis att överbygga bela bäckdalen
med en viadukt, så att den ursprungliga
profilen bleve i det närmaste orörd.
Så kommer älvregleringen. Nu bygges
dammar i älven och älvprofilen ändras. Man nöjer
sig icke med de naturliga älvbankarna, utan
man bygger på dem ytterligare och vattenytan
i älven blir högre än åkrarna i låglandet, fig. 6.
Utloppen från sidorna dämmer man för och
vattnet i dem pumpas upp i älven. Nu är vid
frostklara nätter luften över åkrarna helt
in-dämd ocli frosten breder ut sig över stora
arealer. Mycket av det som förut varit åker
övergår till äng, tv nu kan man varken odla
säd eller potatis där.
Det kan invändas att vattenmagasinet ökats
och att detta bör värma upp dalen. Om det
blåser kanske en sådan effekt kan tänkas. Men
under frostklara nätter blåser det icke, utan
luftmassorna lagrar sig efter sin tyngd och
lagringen blir mycket stabil. Om från vattenmagasinet
uppvärmd luft flödar över på låglandet flyter
den därför ovanpå den kalla luft som genom
utstrålningar från marken bildas där.
I kontaktytan mellan den kalla ocli varma
luften kommer dimma ofta att bildas och
genom det minskade luftdraget i älvfåran, som
måste uppstå genom att forsarna utjämnats,
blir denna längre liggande med de ölägenheter
detta medför.
Slutord
Enligt vad man kan resonera sig till på
grundval av värmets och luftens dynamik kan
således både väg- och vattenbyggnader i vissa
fall åstadkomma avsevärda klimatförsämringar
i vissa lokaler. Det är icke säkert, att man
genom en bestämning av medeltemperaturer kan
finna någon skillnad, men för växtligheten ocli
människornas trivsel är det frostfrekvensen
och dimbildningen som är det avgörande.
Mig veterligen existerar icke några
undersökningar, som klargör det verkliga förloppet vid
regleringar igenom liär beskrivna bygder på
gammal sjöbotten. Men det finnes stora skäl att
sätta i gång med sådana. Då det behövs
observationer i åratal både före och efter
däm-ningarna är det liög tid att sätta dem i verket.
Att komma efter en utförd reglering med
klimatundersökningar tjänar mycket litet till, ty
man vet ju då ingenting om hur det var förut,
och vad folk säger tillmätes i allmänhet mycket
litet vitsord. Men nu är det ju i allmänhet så
att klimatundersökningar icke sättes i gång
förrän det är dom på att vattenregleringar får
utföras, men byggherrarna har bråttom och
sätter i gång omedelbart. Någon tid att göra
klimatundersökningar en följd av år före
regleringen finns således icke. Resultatet av
undersökningen blir därför oklart, och
dispyten fortsätter. Här behövdes endast ett fåtal
grundligt genomförda undersökningar. Med
hjälp härav kunde alla efterföljande
regleringar bedömas och åtgärderna eller
ersättningarna kunde rättas därefter.
Litteratur
1. PM rörande älvregleringarnas sannolika inverkan på
klimatet i Norrland. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Institut den 12 febr. 1955.
2. Geiger, R: Das Klima der bodennahcn Lu/tschichl.
Braunschweig 1927.
Gasturbindrivna gaskompressorer för
gastrans-portledningar kräver enligt erfarenheter i USA
endast 5 $/hk i årligt underhåll mot 13,50 S/hk för
kolvkompressorer.
48 t material hanteras för 1 t färdigprodukt
inom industrin enligt en undersökning utförd av
den brittiska School of Materials Handling.
Stofthaltiga gaser uppskattas vålla skador för 1,5
miljarder $/år i USA.
Atomdrivna handelsfartygs klassning förbereds
av Lloyd’s Register.
672 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
