Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 30 - Sprängning intill byggnader, av Ulf Langefors, Hans Westerberg och Björn Kihlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängden, men med angiven tändplan löper
man endast risken att inom ett eller annat
intervall två laddningar slumpvis råkar
samverka till en skakningsverkan motsvarande 4 kg.
Utnyttjande av reduktionsfaktorn innebär att
man räknar med en relativt liten sannolikhet
för att samverkan skall ske, ej att den är
utesluten. Ställer man kravet att den
laddningsmängd som angavs i början av uppsatsen under
inga omständigheter får överskridas, begränsas
totala laddningsmängden till 32 kg med endast
en laddning i varje intervall.
Vid sprängning enligt B i fig. 2 har 60 kg
disponerats enligt reduktionsfaktorn 1/2 och 1/3
för intervall 1, 2 och 3 resp. 7, 8 och 9. För
de övriga intervallen 4, 5 och 6 har totala
laddningsmängden per intervall varit 4,2, 6,2 och
6,2 kg och reducerade laddningsmängderna
2,7, 4 och 4 kg, dvs. laddningsmängden har
varit dubbelt så stor som den tillåtna.
Vibro-grammet visar också att största
vibrationseffekt erhållits just i intervall 4, 5 och 6. Detta
hade lätt kunnat undvikas om antalet intervall
ökats. Vibrogrammet gör det också fullt klart
att ytterligare ökning av laddningsmängden
till 84 kg genom utnyttjande av alla
intervallen 0—15 ej på något sätt skulle öka
skaknings-effekten.
Ytterligare några påpekanden i samband med
vibrogrammet kan göras. De två hålen med nr
1 (fig. 2 B) sitter mera inspända än de
följande två med nr 2. Detta visar sig direkt på
vibrogrammet genom kraftigare utslag för nr 1
än för nr 2. Jämför man nr 1 och 4 framgår
att nr 4 gett ett något större utslag än nr 1,
men skillnaden är obetydlig. Det synes som om
förhållandet att den reducerade laddningen för
nr 4 varit 30 % större än för nr 1 (2,7 kg mot
2 kg) motverkats av att nr 4 haft ett friare
utslag. Ett annat förhållande värt att påvisa är
att skakningseffekten avtar med stigande
intervallnummer. Anledningen härtill är
naturligtvis den ökande spridningen i tändtiden
varigenom reduktionsfaktorn blir mindre.
Kanal intill och under landsvägsbro
Bron är vid arbetets planering ej byggd. Av
olika anledningar anser man det angeläget att
göra bron färdig innan sprängningen
genomförs (fig. 3). Den stora pallhöjden (11 m) gör
det möjligt att utnyttja stora håldiametrar vid
borrningen. De diametrar, som i detta fall blir
aktuella, är 100, 88 och 51 mm. Dessa hål
fordrar fulladdade 108, 70 resp. 25 kg per hål.
Med utgångspunkt från dessa värden kan man
göra upp en plan för sambandet mellan
avstånd från brofästena och håldiametern. Med
värden enligt tabell 1 som begränsning för
laddningen i varje enskilt hål fås då 140, 110
och 55 m som minsta avstånd med fulladdade
hål. Detta innebär att sprängningen på avstånd
större än 140 m kan göras utan annan hänsyn
till markskakningarna än den som en lämplig
intervallindelning innebär.
För mindre avstånd finns emellertid också
Fig. 2. Språngning för grund intill ett bostadshus.
Salustorlek ca 150 ms; 60 000 m3 berg utsprängt. A
och B olika alternativ för sprängningen; nederst
vibrogram för B med intervallnumren införda.
möjligheten att bibehålla håldiametern 100 mm
ner till ett avstånd av 95 m, om laddningen i
ett hål fördelas på två enheter med vardera
omkring 60 kg. De två delladdningarna skall
då tändas i olika intervall. Det förutsätter i så
fall att man mellan laddningarna har en
fyllning av torr sand till en längd av ca 2 m.
Uppdelning på flera enheter än två i ett och
samma hål av 100 mm diameter är med hänsyn till
förhållandet mellan delledningarnas längd och
försättningen (ca 4 m) inte lämplig.
På avstånd under 95 m måste man minska
Fig. 3. Sprängning av kanal under bro. Pallhöjd
11 m. Siffrorna änger avståndet till närmaste
brofäste.
676 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
