Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 30 - Nya metoder - Kryotronen — ett siffermaskinelement med små dimensioner, av Olof Perers - Andras erfarenheter - Glödlampors märkspänning och märkeffekt, av G Olsson - Ozonskydd för gummi, av SHl - Europeum till reglerstavar i atomreaktorer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dvs. vid kokpunkten för flytande helium vid 1 at ö.
Motsvarande siffra för niob är 8°K.
Anordningen fungerar som ett relä och har två
stabila tillstånd lämpade för räkning med binära tal.
En vippkoppling, fig. 3, kan konstrueras med två
kryotroner. Om en ström går genom ena kärntråden
och passerar den andra kryotronens spole, drivs
dennas kärna till den normala motståndsregionen.
Strömmen i spolen fortsätter i oändlighet på grund
av att spolarna är av sådant material att de är
ständigt supraledande vid kryotronens arbetstemperatur.
Ett andra par kryotroner används till att ställa
vippan i det önskade läget.
De väsentligaste fördelarna med kryotronen är de
extremt små dimensionerna, den enkla
konstruktionen och den låga effektförbrukningen.
Förlusteffekten i en kryotron uppges till 10-4 W, dvs. en
maskin med 5 000 kryotroner skulle ge en
effektutveckling på 0,5 W. Denna effekt motsvarar en
förångning av 0,93 1 helium per timme. Kryotronens
största nackdel är att den arbetar långsammare än
rör och transistorer, dock är den snabbare än reläer
(Proceedings of the Institute of Radio Engineers
april 1956 s. 482—493). Olof Perers
andras erfarenheter
Glödlampors märkspänning och märkeffekt
Hos glödlampor, vilkas ljusemission baseras på
värmestrålning, beror såväl ljusutbyte som ljusfärg
av det lysande systemets temperatur. Denna tem-
■100X
Fig. 1. Relativa värdet i procent av ljusutbyte b,
ljusflöde F, effekt P, livslängd T som funktion av
förhållandet mellan driftspänning Ud och
tillverkningsspänning Ut uttryckt i procent.
peratur, som är beroende av driftspänningen,
bestämmer även lystrådens och därmed lampans
livslängd. Sambandet mellan driftspänning,
tillverkningsspänning, ljusutbyte och livslängd kan anges
i diagramform, liksom även hur den upptagna
effekten och ljusflödet påverkas av driftspänningen,
fig. 1.
Belysningskostnaden sammansättes av
energikostnaden, som — om ljusbehovet är givet — beror av
energipriset och ljusutbytet, samt lampkostnaden,
vilken utgöres av inköpskostnaden och kostnaden
för lampbyten. Av praktiska skäl har lampornas
konstruktionslivslängd standardiserats till en enda,
som för närvarande enligt IEG-standard uppgår till
1 000 h vid normala förhållanden. Om speciellt högt
eller speciellt lågt energipris eller andra
förhållanden gör, att den ekonomiska livslängden anses böra
avvika mycket från 1 000 h, kan lampor med annan
märkspänning än driftspänningen väljas. Man bör
dock härvid beakta, att ljuset då får en annan
färgton än den normala. Eventuellt får man därvid även
välja annan märkeffekt än den som normalt
motsvarar det föregående ljusbehovet. Livslängden är
proportionell mot förhållandet mellan
tillverkningsspänning och driftspänning upphöjd i 13—14
dignitet.
Vid bedömning av belysningsekonomin bör man
normalt räkna med kostnaden per lmh, dvs.
kostnaden per timme och ljusflödesenhet, men i de fall
där belysningens styrka är av underordnad
betydelse, bör hellre kostnaden per lystimme användas.
Anvisningar med beräkningsexempel för val av
glödlampors märkspänning och märkeffekt med
tanke på bästa ekonomi vid given driftspänning har
utarbetats inom SEK och är avsedda att fastställas
som svensk standard, SEN 31 01 02 (ERA 1957 h. 3
s. 26). G Olsson
Ozonskydd för gummi
Två av de hittills mest effektiva tillsatser för
hindrande av gummis förstöring genom ozon lär vara
N,N’-di-2-oktyl-/>-fenylendiamin och
N,N’-di-3-(5-metylheptyl) -p-fenylendiamin, vilka nu blivit
tillgängliga i USA under handelsnamnen Tenamene 30
och 31 resp. De påskyndar vulkningen något varför
man vid deras användning bör minska
accelerator-tillsatsen något eller sätta till ett fördröjningsmedel
(Chemical & Engineering News 10 dec. 1956 s. 6123).
SHl
Europeum till reglerstavar i atom reaktorer
Hittills har man mest använt bor och kadmium till
reglerstavar i atomreaktorer. Bor har emellertid
olägenheten att absorbera neutroner enligt en n,
oc-mekanism varvid litium och helium bildas.
Härigenom uppstår så stora strålskador på borhaltiga
stavar att de inte kan väntas fungera längre tid i
en termisk reaktor med stort neutronflöde.
Kadmium har låg smältpunkt och i allmänhet
ogynnsamma metallurgiska egenskaper.
Hafnium absorberar neutroner genom en n,
y-reak-tion varvid en serie enligt samma reaktion
neutron-absorberande hafniumisotoper bildas. Detta är en
betydande fördel, då inga strålskador uppstår.
Hafnium har emellertid relativt litet
absorptionstvär-snitt för termiska neutroner och är inte allmänt
tillgängligt.
Man har därför undersökt de sällsynta
jordartsmetallernas, lantanonernas, användbarhet i
reglerstavar. Härvid har man funnit att europeum tycks
vara lämpligast. Trots att det är en av de sällsyn-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
