- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
702

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Nya metoder - Värmebehandling av lättmetaller, av SHl - Trådlindad glasfiberarmering för plast, av SHl - Förbränning av matos vid katalysator, av FÖ - Kemikalieåtervinning vid tillverkning av sulfitcellulosa, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torsionen kan minskas genom påsprutning av
vattendimma varvid tillräckligt snabb kylning kan uppnås.

Man bör kunna förbättra värmeekonomin genom
att utnyttja varmbearbetat materials värmeinnehåll.
I allmänhet kyls t.ex. strängpressade profiler av
Al-Mg-Si-legeringar vid matrisen, men i Tyskland
har man mellan denna och kylningen satt in en ugn
i vilken materialet hålls vid
värmebehandlingstemperatur och därmed upplösningsbehandlas direkt.

Vid glödgning skall t.ex. stora ringar upphettas
snabbt och jämnt utan missfärgning. Korn tillväxten
blir mindre ju snabbare materialet passerar
omkri-stalliseringsområdet. Kornstorleken beror
emellertid också på bearbetningen.

Speciella smörjmedel ger inte en färgad återstod.
Smörjmedlet kan också avlägsnas före glödgningen
genom avfettning med t.ex. trikloreten eller genom
inläggning av ett oljeabsorberande papper mellan
varven i ringen.

Man kan också bränna bort oljan vid glödgningen
men måste upphetta till 450°C under upp till 20 h
i svagt oxiderande atmosfär; i en starkt oxiderande
kan 400°0 och 5 b vara tillräckligt. En utväg är
kanske glödgning i två steg: först långsam
upphettning till 250°C, varvid största delen av oljan
förångas, och sedan snabb upphettning genom
omkri-stalliseringsområdet i en starkt oxiderande
atmosfär (T R G Williams i Metal Treatment & Dröp
Forging jan. 1957 s. 34—38). SHI

Tràdlindad glasfiberarmering för plast

Man har i USA börjat tillverka ihåliga
konstruktioner med klotrund, ellipsoidisk, cylindrisk eller
liknande form genom att linda ett förgarn av
glasfiber, impregnerat ined en lämplig plast, t.ex. en
epoxiplast, på en form. Denna avlägsnas sedan
plasten härdats. Den färdiga produkten har mycket stor
hållfasthet, är lätt och har utmärkt
korrosionsmotstånd. Den genomsnittliga brottgränsen vid
rumstemperatur är 3 500 kp/cm2; i gynnsammaste
riktning kan den bli 8 400 kp/cm2. Tätheten är bara
1,88 g/cm", och förhållandet mellan brottgräns och
täthet är därför avsevärt större än för stål och
aluminium.

Glasfiberförgarnet är relativt billigt; man kan vid
lindningen följa komplicerade former; glasfibern
kan läggas så att den ger största hållfasthet i en
önskad riktning; lindningen kan utföras med en
jämn och förutbestämd spänning hos glasfibern.
Lindnigsnekniken har därför vissa fördelar
framför andra metoder för tillverkning av detaljer av
glasfiberarmerad plast.

Man har använt tràdlindad armering till tryckkärl
för luft, syre, helium, kväve, kväveoxid och flytande
bränslen. Dessa kärl är invändigt klädda med ett
lämpligt, tätt material, såsom butylgummi, Buna N,
Neoprene eller någon plast. Glasfiberlaminatet blir
nämligen inte tillräckligt gastätt. Som exempel kan
nämnas ett kärl för kväveoxid av 210 kp/cm2 tryck,
använt i raketer för studium av atmosfärens övre
skikt. Hittills har trådlindningsmetoden tillämpats
nästan bara vid tillverkning av detaljer för raketer
och raketvapen (G Epstein & H A King i Modern
Plastics mars 1957 s. 132—133). SHI

Förbränning av matos vid katalysator

En amerikansk firma tillverkar ett kokkärlslock
försett med en elektriskt uppvärmd katalysator vid
vilken feta ångor och matos förbränns utan låga,
fig. 1. Man lär kunna koka kål och steka lök
luktfritt. Katalysatorn är självrenande.

702 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

Fig. 1.
Katalysatorlock med
kåpan över
katalysatorelementet avtagen.

Locket har ett hål i centrum över vilket ett 175 W
elektriskt motstånd är monterat. Motståndstråden
är överdragen med en katalysator som bland annat
innehåller platina. Tråden är lindad över två
porslinsstavar och bildar ett galler över hålet i locket.
Motståndet anslutes till närmaste väggkontakt och
katalysatorn uppnår erforderlig temperatur 30 s
efter inkopplingen. Den har fjädrande fattning och
tas lätt bort från locket då detta skall diskas.

Liknande katalysatorer har använts för
lukt-bekämpning inom industrin samt för rening av
avloppsgaser från förbränningsmotorer (Electrical
Engineering fehr. 1957 s. 172). Fö

Kemikalieåtervinning vid tillverkning av
sulfitcellulosa

Vid tillverkning av halvkemisk massa genom
kokning med neutral natriumsulfitlösning använder
man vid två amerikanska fabriker en ny metod för
återvinning av kemikalierna. Enligt uppgift
utvinner man härvid upp till 97 °/o av natriet och 92 °/o
av svavlet ur avluten, och man undviker förorening
av vattendrag. Flera liknande metoder har
utarbetats i andra länder, bl.a. i Sverige (Tekn. T. 1956
s. 132).

Luten indunstas först i multipeleffektapparat och
bränns sedan i en ugn av samma typ som
sulfatfabrikernas sodaugn (fig. 1). Härvid erhålls lutens
oorganiska beståndsdelar som en smälta av
natrium-sulfid och natriumkarbonat. Denna löses i vatten.
Lösningen passerar genom ett avsättningskärl med
slamtvätt och ett utjämningskärl till ett
karbonat-torn. I dettas övre del möter den ungefär en tredje-

Fig. 1.
Flyt-schema för
återvinning av
kemikalierna vid
kokning av ved
med neutral
natriumsulfit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free