Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Vattenekonomi i livsmedelsindustrin, av Sven O Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Temperaturens inverkan
på syrehalten i
ett vattendrag,
förorenat med
avloppsvatten;
- 20° C,
–- 5°C.
Vattenekonomi
i livsmedelsindustrin
Civilingenjör Sven 0 Månsson, Hököpinge
628.1 : 663/664
628.3 : 663/664
Vid industriell framställning av livsmedel
fordras i allmänhet stor mängd vatten (tabell 1).
Vattenåtgången i flera av dessa industrier är
mycket ojämnt fördelad under året beroende
på den säsongmässiga driften. Sedan vattnet
gjort sin tjänst i fabrikationen lämnar det i de
flesta fall åter industrin, nu i mer eller mindre
förorenad form. Ibland lämnar t.o.m. en större
kvantitet vatten fabriken, än som tagits i
anspråk från vattentäkten, nämligen i de fall
råvaran innehåller mer vatten än de färdiga
produkterna. Som exempel härpå kan nämnas
betsockerindustrin, där råvaran, betorna, innehåller
ca 75 % vatten, medan de produkter, som
lämnar fabriken, sammanlagt inte innehåller
mycket mer än hälften av det med betorna införda
vattnet.
Avloppsvattnets verkan
Livsmedelsindustriernas avloppsvatten kan
antingen avledas till kommunala
avloppsledningsnät, om industrierna är belägna i städer eller
större samhällen, eller direkt till någon sjö
eller något vattendrag. I båda fallen kan
föroreningarna i det industriella avloppsvattnet
orsaka mer eller mindre allvarliga skador.
Olösta föroreningar, såsom sand, jord, fasta
partiklar av vegetabiliskt eller animaliskt
ursprung kan ge upphov till slamavlagringar i
recipienterna, som hindrar vattenflödet. Det
organiska materialet sönderdelas vid
förruttnelse- och jäsningsprocesser, varvid det i
reci-pientens vatten fysikaliskt lösta syret förbrukas.
Skador kan därvid uppstå på fiskbeståndet
Bearbetning av föredrag vid Svenska Teknologföreningens
kurs "Vatten i livsmedelsindustrin" den 10 april 1957.
i sjön eller vattendraget. Vidare kan
föroreningarna i avloppsvattnet ge anledning till
uppkomst av stora mängder smutsvattensvamp.
Denna bildar tjocka, gulvita, slemmiga flockar,
som växer på bottnen och vegetationen i
vattendragen, varifrån den lätt lossnar och driver
i väg med vattnet. Smutsvattensvampen är
starkt syrgasförbrukande och kan dessutom
göra skada genom att den fastnar i gallren vid
andra vattenförbrukares intagsledningar, i nät
och andra fiskredskap osv.
Lösta och kolloidala organiska föroreningar
tar vid sin biokemiska nedbrytning likaledes i
anspråk syret i recipientens vatten. Om stora
mängder organisk substans tillföres ett
vattendrag med avloppsvattnet från en industri eller
ett samhälle, kan recipienten berövas allt löst
syre och därvid kan under vissa förhållanden
anaeroba processer inträda, varvid svavelväte
bildas. Som mått på ett avloppsvattens
förorenande verkan användes dess biokemiska
syreförbrukning, vanligen förkortat BS eller
BS3. Därmed menas det antal mg syrgas, som
en liter avloppsvatten förbrukar under fem
dygn, då provet förvaras i mörker vid en
temperatur av 20°C.
Avloppsvattnet från hushållen innehåller
liksom avloppsvattnet från
livsmedelsindustrierna huvudsakligen organiska föroreningar. Man
räknar med att det kloakvatten som en person
ger upphov till har ett biokemiskt syrebehov
av 60 g/dygn (även något lägre siffror, t.ex.
54 g/dygn, förekommer i litteraturen). Denna
siffra använder man sedan som enhet, när man
Tabell i. Exempel på olika
livsmedelsindustriers vattenbehov
Vattenbehov
m3
Bryggeri...............per m3 öl .... 5 — 8
Frukt- och grönsakskonservfabriker
per ton råmaterial 1 —-4
Margarinfabrik ......per ton margarin 15 —20
Mejeri ................ per ton mjölk 2 — 4
Slakteri ..........per ton slaktat djur 0,5— 1
Sockerfabrik............per ton betor 10 —13
Stärkelsefabrik ........per ton potatis 10 —15
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
