Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Vattenekonomi i livsmedelsindustrin, av Sven O Månsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t.o.m. föreslagit generellt förbud mot
utsläppande av vassla i vattendragen. Det finns
emellertid tekniska processer, enligt vilka man
av vassla kan framställa ett flertal organiska
produkter, såsom mjölksocker, alkohol,
mjölksyra, citronsyra, aceton m.m.
På samma sätt kan t.ex. fruktvattnet från
potatisstärkelsefabrikerna utgöra råmaterial för
framställning av t.ex. alkohol och citronsyra.
Ur de koncentrerade avloppsvattnen från vissa
industrier, t.ex. brännerier, stärkelse-,
konserv- och jästfabriker, kan man genom anaerob
jäsning i stora, slutna, uppvärmda behållare
erhålla betydande mängder metan; enligt
Im-hoff upp till 500—600 1 per kg torrsubstans.
I många fall finns det sålunda tekniska
möjligheter att utnyttja livsmedelsindustriernas
avloppsvatten för framställning av andra
produkter. Svårigheterna ligger emellertid i att
sådana tillverkningar i allmänhet ej lämnar
tillfredsställande ekonomiskt resultat. Ofta kan
emellertid ett dylikt förfarande i alla fall löna
sig för industrin, om som enda andra
alternativ återstår ett fullständigt oskadliggörande
av avloppsvattnets föroreningar genom
höggradig rening.
Övriga åtgärder
För livsmedelsindustrierna är självfallet
renhållningen i fabriken av största betydelse. Med
hänsyn till avloppsvattenföroreningen bör
torrrengöring användas i största möjliga
utsträckning. Fast avfall från råmaterial och från olika
produkter under fabrikationsgången, vilka
spilles på golv, maskinfundament etc., bör
sopas och skyfflas ihop och avlägsnas, innan
vattenspolning tillgripes. Detsamma gäller
tjockflytande organiska vätskor t.ex. sirap,
melass o.d., som genom något missöde hamnar på
golvet.
Innan fabrikens avloppsvatten utledes i
recipienten bör det få passera en sil, som
frånskiljer medföljande fasta ämnen. Viktigt är att
läckor i rörledningar, pumpar, ventiler etc.
genast repareras. Så snart man upptäckt en
läcka, även om den är aldrig så liten, bör man
omedelbart se till att ett uppsamlingskärl
placeras inunder tills reparationen hinner bli
utförd. För fabriker, soin tillämpar återtagning
av flera sorters vatten, är det i allmänhet
betydelsefullt, att de olika cirkulationssystemen
hålles strängt åtskilda.
I många livsmedelsindustrier erhålles vissa
avloppsvattenfraktioner med särskilt hög halt
av organisk substans, vilka därför är mycket
syretärande, trots att deras mängd inte är stor.
I sådana fall bör vattnet samlas i särskilda
spillvattendammar och därifrån pumpas ut
över lämpliga markområden. Jorden kan på
detta sätt tillföras värdefull organisk substans
och eventuellt även vissa nyttiga oorganiska
ämnen.
Vid säsongindustrier, där alltså det
koncentrerade avloppsvattnet framkommer under en
viss begränsad tid, kan under mellansäsongen
både avdunstning och infiltrering i marken
Fig. 7.
Vattenschema för
Staffanstorps Sockerbruk 1952.
Avverkning
2 000 t!dygn
betor.
ske i spillvattendammen. Dessutom har man
ju att räkna med en viss självrening av vattnet
under uppehållet i dammen. Slutligen kan man
vid särskilt riklig vattenföring i recipienten,
t.ex. under snösmältningen, släppa ut vattnet
från spillvattendammen i så små mängder, att
utspädningen blir tillräckligt stor för att inga
skadeverkningar skall uppstå.
I säsongindustrier måste man vid
fabrikationens start ha alla anordningar för
avloppsvattnets rening översedda och i ordning och
se till att redan från starten inget
avloppsvatten, som normalt skall innehållas, släpps ut i
vattendragen.
Slutord
Som exempel på vad som kan vinnas genom ett
konsekvent genomförande av de här nämnda
åtgärderna kan man välja vattenhanteringen i
dag vid Staffanstorps sockerbruk som har en
avverkning på 2 000 t/dygn betor (fig. 7,
tabell 4). Vattenbehovet är nu 2 200 1/min mot
16 000 1/min på 1930-talet och
avloppsvatten-mängden är bara ca 2 500 1/min motsvarande
12 200 personekvivalenter.
Personekvivalent-talet har alltså minskats med 93 %.
Tabell 4. Avloppsvattnets mängd och BS-tal under 1952 vid ett
svenskt sockerbruk för 2 000 t/dygn betor
Mängd Syreförbruk- Person-
ning ekvi-
1/min mg/1 kg/min valent
Från avsättningsdammar............ 1 950 234 0,46 11 000
Diverse avloppsvatten .............. 550 85 0,05 1 200
Totalt 2 500
0,51
12 200
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
