Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Material för flygplans- och robotprov, av Arne Sundstrand och Ansgar Kleivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som alltså gäller för höga värden på
belastningsparametern.
Materialmeritsiffran m blir
(Esek • o.,)11*
01)
Denna meritsiffra varierar med temperaturen,
fig. 6.
Böjning
Vid böjning av en balk erhålles olika
vikts-meritsiffror beroende på om sektionens bredd,
höjd eller form är given.
Materialmeritsiffror-na vid en rektangulär sektionsform får
följande utseende:
vid konstant bredd:
vid konstant höjd:
UB
Q
vid konstant förhållande bredd till höjd:
„ (°b)2/3
(12)
(13)
(14)
I många fall är bredden given och kurvor kan
ges av motsvarande meritsiffras variation med
temperaturen, fig. 7.
För en viss sektion med en väl stabiliserad
tryckt sida blir, om det böjande momentet
betecknas M, fig. 8
Me =
M
bh2
där
6 bh2’ oB = 1
(15)
(16)
Styvhet
För flygplanstruktur är det av speciell
betydelse att styvhetskriterier är uppfyllda. Det kan
således ofta vara dessa som bestämmer
tjockleken hos skalplåtar, t.ex. vid tunna vingar.
När önskemål om hög styvhet kombineras med
önskemål om låg vikt erhålles
materialmerit-siffror av formen
m-f (17)
som exempelvis erhålles vid dragning samt vid
böjning av element med given sektionsform,
fig. 9.
Känslighet för temperaturgradienter
I modern flygplansstruktur kommer stora
temperaturgradienter att uppstå. Förmågan hos ett
material att motstå dessa temperaturgradienter
kan uttryckas med materialmeritsiffran
"l~Ëß
där ß är längdutvidgningskoefficienten.
742 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
Temperatur
Fig. 10. Förmåga att motstå termiska spänningar
som funktion av temperaturen; E och as i kp/mm’,
ß längdutvidgningskoefficient i 1/°C.
Detta uttrycker önskemål om hög sträckgräns
i kombination med ett lågt värde på produkten
mellan elasticitetsmodul och
längdutvidgningskoefficient, fig. 10.
Sammansatt konstruktion
Ett enkelt exempel på en konstruktion, fig. 11,
kan illustrera en användning av meritsiffror
vid beräkning av en sammansatt konstruktions
effektivitet. Då det bedömts vara av intresse
att studera variationen av konstruktionsvikten
med temperaturen har ej en meritsiffra
fram-tagits för hela konstruktionen. Längs den
vertikala axeln anges således den aktuella vikten
dividerad med den vikt som konstruktionen
erhåller vid 20° C med material 17-7 PH. Vikten
av beslag och infästningar har försummats.
Den pålagda lasten Q, som är brottlast, antas
ge krafterna F och — F på delelementen.
Meritsiffror i närvaro av krypning
I närvaro av krypning kommer
konstruktionselementen att erhålla livslängdsbegränsningar.
Begränsningarna kan utgöras av icke tillåtna
deformationer, krypbrott, krypknäckning eller
Fig. 11.
Variation av
konstruktionsvikt
G med
temperaturen; FIL1 = 1;
G0
konstruktionsvikt med
11-1 PH vid
20° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
