Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Bultpistoler och bultgevär, av Bengt Springfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolv, vanligtvis en pinnbult, bryts av efter
skjutningen.
Bultgeväret skiljer sig från bultpistolen
framför allt när det gäller storleken. Ett i vårt land
använt bultgevär (fig. 4) har ej något
splitterskydd, eftersom det är utrustat med
mynningsstycke och används endast för skjutning i plåt
eller trävirke. Vid sin främre del är geväret
försett med ett riktstativ på tre ben.
Avloss-ning kan ske efter intryckning av en
spärr-knapp genom att man trycker manteln
kraftigt framåt, varvid slagstiftet träffar patronen.
Användningsområden
Bultpistoler används för inskjutning av bult
och spik av de mest skilda former och
storlekar i betong, mur vet" k ocli järn för att
anbringa fästanordningar för elektriska ocli
sanitära installationer, såsom ledningar och
kablar, lysrör, skärmar, radiatorer, rörledningar
och takrännor (fig. 5). Vidare kan man fästa
formjärn och träreglar, rabitstak, gardinbeslag,
fönster- ocli dörramar, beklädnader och
plattor av olika slag. Även färdiga kökssnickerier,
tamburhyllor och liknande inredningsartiklar
kan skjutas fast.
Andra, mindre traditionella
användningsområden är t.ex. inskjutning av konformiga
bultar i speciella expanderhylsor, vilka
anbringas i borrade hål i berg ocli är avsedda
att utgöra fästanordningar för armeringsnät,
konsoler för elektrisk armatur,
ventilationstrummor ni.ni. En annan är inskjutning av
hylsor för snabb fastsättning av munstycken till
brandslangar. Detta förfaringssätt liar
begagnats vid släckning av brand i fartygs
för-varingsutrymmen, då det är viktigt att snabbt
och utan att öppna onödigt stora vägar för
luften få ner brandslangarna.
Bultgevär används för skjutning både över
och under vatten. De utnyttjas för
fastskjutning av massiva eller ihåliga bultar eller för
hålstansning. Underlaget utgörs nästan
uteslutande av stålplåt. De ihåliga bultarna är
avsedda för anslutning till rörledningar ocli
slangar för tillförsel av luft, syre e.d.
Bultgevär kommer huvudsakligen till
användning vid varven och vid bärgning av fartyg,
som fått skador i skrovet. Plåtar eller
fästanordningar för trätäckning skjuts av dykare
fast över skadan i skrovet. Till fastskjutna,
ihåliga bultar i plåten ansluts slangar ocli
komprimerad luft trycks in, varvid fartyget
lyfter.
Gastryck och bulthastighet vid
skjutning
Önskar man studera förhållandena i
bultpistolen vid skjutning, måste man ta ballistiken till
hjälp — en bultpistol är ju egentligen en sorts
skjutvapen. Vissa ballistiska förhållanden i
pipan skiljer sig dock från vapnens.
Bultpisto-lens pipa är i regel ej räfflad och mellan den
härdade stålbulten och loppet finns hos de
Fig. 2. Bultpistol Fix-Hummer; 1 pipa, 2
bottenstycke, 3 slagbult, I regel, 5 avtryckarknapp, 6
slag-hult jjäder lujlm, 7 utjämningsfjäderhylsa, 8 mantel,
9 handtag, 10 splitter skydd, 11 kantsplitter skydd, 12
spärrbussning, 13 stiftskruu, li fjäderskiva, 15
slagbult fjäder, 16 utjämningsfjäder, 17 rekylfjäder, 18
regelbladfjäder, 19 stoppskruv, 20 nit för
avtryckar-fjäder.
Fig. 4.
Bultgevär Cox.
Fig. 3. Bultpistol
Yelocity-Power
Driver, mod. I’.
Tabell 1. Exempel pa tekniska uppgif ter för patroner och bultar
Patron
Bult
Diameter mm Laddning1 [-Diameter-] {+Dia- meter+} mm Vikt b’ Hastighet ni/s Energi kpm Impuls kps
5,6 6 3,1 412 27,0 (0,13)
531 44,5 (0,16)
svart .... 657 68,0 0,2
grön .... 5,6 311 27,2 0,17
röd ..... 435 53,5 0,24
svart .... 502 71,0 0,28
grön .... 7,66 229 20,0 0,17
röd ..... 346 46,6 0,26
svart .... 359 50,4 0,27
grön –– 8 7,55 104 4,2 0,08
223 19,0 0,16
svart .... 420 67,0 0,31
Vi" svart ... s~ 6 3,6 691 87,0 0,24
b 460 38,3 0,16
ö . 283 14,6 0,10
grön –– ö 137 3,4 0,05
1 Laddningsbeteckningar
grön — svag
röd — mycket stark
svart — ultra stark
2 Brännkaniniarinställning
s — sluten
ti — halvöppen
ö — öppen
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
