Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - 20 000 akademiker på 10 år, uppsats av Håkan Berg, referat av GAH - Godstransport i behållare vid de nordiska järnvägarna, av E Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behoven. Hela systemet för medelstilldelningen
bör läggas om så att samhället accepterar
konsekvenserna av det fria tillträdet till de
filosofiska fakulteterna och garanterar dessa
fakulteter resurser att oavsett studentantalet
meddela en fullgod akademisk undervisning.
De filosofiska fakulteternas stora
undervisningsämnen skulle för en upprustad
undervisning under budgetåret 1958/59 behöva anslag
till lärarlöner och arvoden, som med drygt
2,5 Mkr. överstiger de anslag, som för
motsvarande ändamål är upptagna i riksstaten för
1957/58.
Läsåret 1958/59 skulle behövas ytterligare ett
trettiotal tjänster av typen professurer,
adjungerade professurer och e.o. docenturer, ett
hundratal universitetslektorat, ett tjugotal
utländska lektorat och ett hundratal
assistentbefattningar.
De högre universitetsexamina
Medianåldern för licentiater som disputerat
under perioden 1946—1955 var vid
disputatio-nen 37 år. För dem som avlagt licentiatexamen
(utom med. lic.) under femårsperioden 1951
—1955 låg medianåldern vid 32 år.
En översyn av fordringarna för fil.
lic.-exa-men bör göras och man bör sikta på en
studietid av 5—6 terminer från grundexamen till fil.
lic.-examen. Licentiandstipendierna bör från
läsåret 1958/59 höjas från 3 000 till 5 500 kr.
och doktorandstipendierna från 6 000 till 8 000
kr. per år.
281 nya licentiandstipendier och 167 nva
doktorandstipendier bör inrättas. 75
licentiandstipendier och 50 doktorandstipendier föreslås
bli ställda till universitetskanslerns
förfogande för fördelning mellan fakulteter och
samtliga högskolor. Vidare skulle de humanistiska
fakulteterna få 132 nya licentiand- och 45 nya
doktorandstipendier. De naturvetenskapliga
fakulteterna skulle få 63 resp. 30 nya
stipendier, de medicinska fakulteterna 36 nya
doktorandstipendier, de tekniska högskolorna
ytterligare 5 licentiandstipendier utöver de 9
som tillkommit den 1 juli 1957.
Kostnadsökningen för denna förstärkning av
licentiand- och doktorandstipendierna beräknas till
drygt 3,8 Mkr.
Sedan 1945 har funnits ett särskilt anslag till
främjande av medicinsk forskning, som
fördelats av universitetskanslern och
huvudsakligen kommit de ograduerade forskarna till
godo i form av anslag till apparatur, materiel
m.m. Erfarenheterna av detta system har varit
goda. Motsvarande anslag till ograduerade
forskares verksamhet bör anvisas från budgetåret
1958/59 med 300 000 kr. för främjande av
teologisk, juridisk, samhällsvetenskaplig och
övrig humanistisk forskning, 600 000 kr. till
främjande av matematisk-naturvetenskaplig
forskning och 300 000 kr. till fiämjande av teknisk
forskning. Anslaget till främjande av medicinsk
forskning föreslås samtidigt höj.: från 721 000
till 1 400 000 kr. GAH
Godstransport i behållare vid de nordiska
järnvägarna. Delegater från de danska, finländska,
norska och svenska statsbanorna utredde 1953—
1956 gemensamt vilka typer av behållare för
järnvägstransport som förekom vid dessa banor. I
utredningen lämnas även förslag till nordisk standard
för konstruktion, utrustning m.m. av dylika
behållare, varjämte frågan om en internordisk
container-pool diskuteras.
De vanligaste nu använda behållarna är
småbehål-lare av typ A, B och C, rymmande 1, 2 och 3 m3,
samt storbehållare med en rymd av 6,6—7,6 m3.
Utredningen har i huvudsak begränsats till
småbehål-lare av typ A och B. För dessa föreslås enhetliga
ritningar för nordisk standard, vilka uppfyller
föreskrifterna i UIC:s normblad 590.
Behållarens ena långsida skall vara borttagbar i
sektioner och halva locket skall vara uppfällbart för
att underlätta packning och tömning. Behållaren
skall tåla en total belastning av 1 500 kg (egen vikt
pius last i och ovanpå behållaren). Den skall vara
försedd med hjul, av vilka framhjulen skall vara
vridbara på gemensam axel med dragstång.
Vid slutet av 1955 fanns vid SJ ca 3 800, vid DSB
1 400 och vid NSB 350 småbehållare av typ A och
B. Nu uppgår antalet vid SJ till minst 6 000.
Småbehållarna används med fördel för transport
av färdigvaror till grossister, detaljister och större
konsumenter. Vid användning av de robusta
behållarna slipper trafikanterna att anskaffa och
underhålla packlådor, förpackningen kan utföras på
kortare tid samt förbilligas även genom minskat behov
av träull m.m. Hjulutrustningen gör behållarna
lätthanterliga lastbilarnas väntetider nedbringas m.m.
Som ett exempel på fördelar för trafikanter vid
användning av småbehållare har delegationen erinrat
om resultaten av ett examensarbete vid KTH härom
året, då ett par teknologer undersökte de
besparingar i hantering, packning, emballage och
järnvägsfrakt, som vid en medeltransportväg av 600 km
kunde erhållas genom användning av småbehållare
i jämförelse med transport i vanliga lådor.
Undersökningen utfördes för transport av porslin,
pressgods, sanitetsgods, golvplattor, glas och
bilreservdelar. Totala transportkostnaden vid användningen
av småbehållare nedgick till i gynnsammaste fall
(porslin) 29 °/o och i ogynnsammaste fall
(bilreservdelar) till 66 %> av motsvarande kostnader vid
transport i vanliga lådor.
För vertikal förflyttning av småbehållare
användes vanligen gaffeltruck eller bilkran, för transport
i horisontalplanet, t.ex. mellan olika fordon,
fordras inga särskilda hjälpmedel. Vid kortare
mark-transport kan några småbehållare kopplas samman
och dras med traktor eller truck.
I stället för småbehållare av vanlig typ med fasta
väggar kan man använda hopfällbara behållare,
varigenom transporten av tomma behållare väsentligt
underlättas.
Av de förut nämnda storbehållarna finns vid SJ
omkring 200. Liknande storbehållare används även
i Belgien, Holland, Schweiz och Västtyskland, men
har ännu ej införts i Danmark, Finland och Norge.
För transport av djupfrysta livsmedel har vid
samtliga nordiska järnvägar anskaffats ett mindre
antal köldboxar, av vilka de vid SJ nyligen införda
består av en yttre och en inre behållare av lättmetall,
mellan vilka finns ett isolerande skikt av cellplast.
SJ:s köldboxar är av två typer: Ka med 140 1 rymd
och 210 kg lastförmåga samt Kb för 165 1 och 240
kg. Boxen laddas med kolsyrais och kan hålla en
temperatur av —20°C (Nordisk Järnbanetidskrift
1957 h. 3). E Nothin
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
