Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Nya metoder - Fjärrmanövrerad traktor, av G Lbg - Kontinuerlig polymerisation av styren, av SHl - Svavelutvinning ur rökgaser, av Wll - Rostning av kopparmalm i fluidiserad bädd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Flyt-schema för
kontinuerlig, termisk polymerisation av styren.
derlig för arbeten inom radioaktiva områden och
vid eldbekämpning. Traktorn dirigeras från en jeep
eller helikopter utrustad med en militär
standardsändare och speciella kontrollinstrument, fig. 1. Man
kan härmed starta och stoppa traktorn, styra, köra
framåt eller bakåt, lyfla och sänka ett schaktblad
m.m. Manövreringsavståndet kan uppgå till 24 km.
Genom att förse traktorn med TV-apparatur kan
ledaren följa traktorns arbete
(LeTourneau-Westing-house Co., Peoria 111.). G Lbg
Kontinuerlig polymerisation av styren
I en brittisk anläggning tillverkas polystyren genom
kontinuerlig, termisk polymerisation av styren i ett
lösningsmedel. Ren polystyren och polystyren,
modifierad med ett speciellt syntetiskt gummi,
framställs på i princip samma sätt.
Polymerisationsreak-tionen är starkt exoterm. Den utförs därför i ett
lösningsmedel som minskar reaktionshastigheten
varigenom överhettning kan undvikas.
Trots detta bjuder processen på svårlösta
regleringsproblem. Man måste nämligen först upphetta
styrenlösningen till så hög temperatur att
polyme-risationen kommer i gång och sedan hålla
reaktionen under kontroll genom kylning. När
polymeri-sationen fortskrider avtar reaktionshastigheten, och
man måste därför ånyo upphetta för att reaktionen
skall gå till slut.
Styrenlösningen pumpas först genom tre
seriekopplade, dubbelmantlade reaktionskärl (fig. 1) som
värms med Dowtherm. De har omrörare och
skärmar för att lösningen skall bli jämnt upphettad.
Mellan kärlen passerar den ett par parallellt
arbetande kugghjulspumpar av vilka den ena körs
kontinuerligt, medan den andras pumpeffekt regleras
automatiskt efter trycket i det framförvarande
reaktionskärlet. Uppehållstiden i reaktionsbatteriet är i
genomsnitt 30 h.
I det första reaktionskärlet sker ungefär en
tredjedel av polymerisationen. Temperaturregleringen är
där mycket kritisk, och man har därför delat kärlet
i tre zoner. I den första bringas lösningen till
reaktionstemperatur, i de två följande kyls den.
Temperaturen regleras automatiskt i alla tre zonerna. I
de två följande reaktionskärlen, där
polymerisationen drivs till slut genom upphettning, är
temperaturregleringen mindre kritisk.
Efter polymerisationen avlägsnas lösningsmedel
och icke polymeriserad styren i ett kärl som
evakueras med ångejektorer. Polymerströmmen matas
in genom en hålplatta och bildar då ett antal
kontinuerliga trådar. Härigenom blir avdunstningsytan
stor vilket underlättar lösningsmedlets avlägsnande.
Från vakuumkärlet pumpas polymeren till
sträng-sprutningsmaskiner. Var och en ger i genomsnitt
20 strängar som kyls i vatten och därefter skärs i
bitar i roterande skärmaskiner. Den korniga
produkten smörjs på ytan och går till en behållare för
färdigprodukt, från vilken den tappas i säckar
(In-dustrial Chemist jan. 1957 s. 11—14). SHl
Svavelutvinning ur rökgaser
De kvantiteter svavel som bortgår med rökgaserna
vid eldning med svavelhaltiga bränslen är vid
nuvarande elkraftproduktion mycket stora, och en
ekonomisk metod att utvinna svavlet är därför
betydelsefull, särskilt som man samtidigt skulle kunna
minska föroreningen av atmosfären. Tennessee
Val-ley Aulhority (TVA) i USA, som har stora koleldade
ångkraftverk, har intresserat sig för frågan, och en
del förberedande undersökningar har gjorts.
Laboratorieprov har gjorts med såväl en syntetisk
rökgas med 0,35 °/o S02, 3,5 °/o 02, 16 %> C02 och
resten N2 (vilket motsvarar eldning av kol med 3,5 %>
svavel vid 10 °/o luftöverskott) som med verkliga
rökgaser från en ångkraftanläggning.
Olika metoder för att tillvarata svaveldioxiden har
undersökts, såsom direkt oxidation med luft tillsatt
med en mindre mängd ozon och med manganoxid
som katalysator, en direkt ammoniumsulfatprocess
samt en regenerativ process med manganoxider.
Oxidationen med ozon synes icke vara ekonomiskt
möjlig för rökgas. Vid ett uppskattat ozonpris på
0,23 $/kg skulle ozonkostnaden bli ca 5 $/t
utvunnen svavelsyra. Den direkta
ammoniumsulfatmeto-den synes inte heller kunna bli ekonomisk för
rökgaser. Däremot torde båda dessa metoder vara
möjliga vid utvinning av svavel ur gaser med högre
S02-halt, t.ex. gaser från svavelsyrafabriker och
rostugnar.
Manganoxidprocessen synes emellertid innebära
vissa möjligheter. Den är baserad på att
svaveldioxid reagerar snabbt med mangandioxid i
vatten-suspension, varvid bildas en lösning av
mangansulfat:
Mn02 + S02 = MnSO,
Det därvid erhållna mangansulfatet sönderdelas
sedan genom upphettning till 900 à 1 000°C.
Härvid får man ut svavlet huvudsakligen i form av S02,
men dess koncentration blir hög så att den kan
användas för framställning av svavelsyra enligt den
vanliga kontaktmetoden. De vid sönderdelningen
erhållna manganoxiderna används åter i processen.
De preliminära kostnadsberäkningarna tyder på
att man med denna metod skulle kunna framställa
svavelsyra ur rökgaser till ungefär samma pris som
ur svavel, transporterat till Tennessee Valley.
Ytterligare data behövs dock för att man skall kunna
göra en säker kalkyl. De gjorda undersökningarna
visar emellertid att den regenerativa
manganoxidprocessen är möjlig att tekniskt genomföra (G
Tar-btjtton m.fl. i Industrial & Engineering Chemistry
mars 1957 s. 392—395). WU
Röstning av kopparmalm i fluidiserad bädd
I Australien önskar man rosta anrikad
kopparsulfid-malm till oxid för att sedan lösa denna och fälla ut
kopparn elektrolytiskt. Rostningsprocessen kan
regleras tillfredsställande endast vid användning av
fluidiserad bädd. Vid de första försöken att tillämpa
denna metod satte sig emellertid fast material
mellan luftmunstyckena i reaktionskärlets botten ocli
sintrade samman till en kaka.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 765
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
