Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Vad händer med grundvattnet? av Bengt Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad händer
med grundvattnet?
Civilingenjör Bengt Gustafsson, Stockholm
551.495
628.112
Grundvattnet bildas huvudsakligen genom
infiltration av nederbördsvatten. Av det vatten,
som faller ned på jordytan, återvänder en del
till luften som vattenånga genom avdunstning
från jordytan och från växterna, varvid en
mindre del stannar i växterna. En annan del
avrinner som ytvatten i rännilar, diken, bäckar
och floder, och en tredje infiltreras i jorden
för att efter en tid åter träda i dagen och
avbördas till vattendragen i form av grundvatten.
Den inbördes relationen mellan avrinning,
avdunstning och infiltration varierar inom vida
gränser med ortens geografiska läge,
årstiderna, jordytans topografiska och geologiska
beskaffenhet samt växtligheten.
Den ojämna fördelningen av nederbörden
måste medföra en viss ökning eller minskning
av det i sjöar och vattendrag eller i grunden
magasinerade vattnet. Kontinuitetsekvationen
för hela förloppet under en viss tidsperiod,
t.ex. 1 ar, fran nederbörden till avrinningen
från nederbördsområdet blir
N = Q + A±G±S
(1)
där N är nederbördsmängd, Q avrunnen
vattenmängd, A avdunstning, G av
grundvattenmagasinet upptagen resp. avgiven vattenmängd
samt S av sjömagasinet upptagen resp. avgiven
vattenmängd.
Ekv. (1) kallas den allmänna hydrologiska
ekvationen. Ar, Q och S kan bestämmas med
rätt stor noggrannhet. Magasineringen eller
av-tappningen från grundvattenmagasinet är det
däremot svårt att fastställa med större
noggrannhet. För Q gäller likheten
Q = Qy + öfi
(2)
där Qy är från jordytan avrunnen vattenmängd
och Qg tillskott av grundvatten.
Qy och Qrj kan sällan bestämmas noggrant.
Fig. 1. Lysgaards karta över långtidsvariationer i nederbörd över hela jorden. Inritade linjer visar
skillnaden mellan medelnederbörden under två trettioårsperioder, en som slutar 1910 och en som slutar 1940.
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 773
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
