Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Vad händer med grundvattnet? av Bengt Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Nederbördens användning i Sverige;
siffrorna anger milj. mVdygn, a industri, b allmän förlust,
c hushåll.
liggande lager. För att kunna utvinna 25 milj.
m3 måste man tydligen ta 15 milj. m3 ur
djupare lager.
Man måste alltså utnyttja ett förråd, vilket
dock i detta speciella fall inte sänker
grundvattenståndet i vtlagren utan i stället höjer
saltvattenfronten under sötvattenmagasinet i
dynsanden.
Ett annat exempel är London-bäckenet, där
grunden utgöres av krita11. Grundvattenståndet
inom mycket vidsträckta områden har sjunkit
katastrofalt, på de senaste 100 åren som följd
av för stora uttag. Ända ute vid Themsens
mynning ligger grundvattenytan nu flera hundra
fot under havsytan, varav följer
saltvattensinfiltration.
Fig. 6. Vattentillgång länsvis i Sverige; siffrorna
änger ms per dggn och person.
Svenska grundvattensänkningar
Några svenska exempel på depressioner kan
anföras. Tidigare har nämnts Gotland och
Kristianstadsslätten. I flera kustorter såsom
Öregrund och Vaxholm har brunnarna blivit
salta efter hand som vattenuttagen vuxit. På
grund av alltför stora vattenuttag har bl.a. i
Alingsås, Köping, Söderhamn och Västerås
grundvattnet ur grusåsar blivit försämrat. En
intressant iakttagelse är att på samtliga
sistnämnda platser manganhalten stigit.
Påfallande god överensstämmelse mellan teori
och verklighet visar Huskvarna-fallet.
Huskvarna erhöll tidigare sitt vattenledningsvatten
helt från en sandstensformation.
Vattentillgången i denna är i huvudsak beroende av den
infiltration, som kan äga rum genom sandstenens
överyta. Sandstenen är skiktad med
horisontella eller svagt lutande skikt ocli har därför
avsevärt större genomsläpplighet i horisontal
än i vertikal led. Vid andra
sandstensförekomster, t.ex. vid Hälsingborg, anses
infiltrationsfaktorn i vertikal led ej vara större än 0,2. Om
man i Huskvarna utgår från en faktor av 0,25,
erhålles en infiltrationsmängd av ca 140 000
m3 per km2 och år. Influensområdet för de
befintliga brunnarna uppskattas till 2 km2.
Grundvattenbildningen inom detta område utgör då
ca 275 000 m3/år. Ären 1940—1951 har ur
berggrunden uppfordrats ca 5,7 milj. m3. Den
naturliga tillrinningen på samma tid utgör 3,3
milj. m3. Ur magasinet har sålunda hämtats
2,4 milj. m3. Vid 30 % porvolym motsvarar
detta en avsänkning av magasinet med 4 m.
Utförda observationer visar att vattenståndet
sjunkit i stort sett rätlinigt och nu är ca 4—5 m
lägre än 1941.
Att vi i Sverige inte fått så utpräglade
depressioner som på vissa håll utomlands beror till
en del på olikartad geologisk struktur, till en
del på hydrologernas insatser. De svenska
större grundvattentillgångarna är
koncentrerade till grusåsarna, vilka lokalt utnyttjas som
vattentäkter. Redan tidigt uppmärksammades,
att grundvattenuttag utöver tillgången kunde
medföra besvärande sänkning av
grundvattenståndet. Främst genom Richerts arbeten
Utvecklades ett effektivt hjälpmedel, konstgjord
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 777
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
