Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 35 - Nybyggen - En explosionssäker atomreaktor, av SHl - Månraket före jordsatellit? av GAH - Nya material - Kristalliserat glas — lätt och hårt, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. i. Fyr
stegsraketen Utsidan
i avfyringssele,
uppställd på en
lastvagn i
avvaktan på att
den skall hakas
på sin ballong.
Fig. 1. Underkritisk atomreaktor.
obegränsat accelererad kedjereaktion uppstå i
bränslet, och en explosion är utesluten. I varje zon
kan det utgående neutronflödet aldrig bli mer än tio
gånger det ingående. Energiutvecklingen växer
emellertid från zon till zon i neutronflödets riktning, och
man kan därför uppnå önskad effekt inom vissa
gränser genom ökning av antalet zoner.
En reaktor av denna typ får nästan dubbelt så
stor volym som andra reaktorer för samma effekt.
För tio steg blir t.ex. dess längd 3—6 m och
diameter 1,5 m. Den blir också dyrare än reaktorer av
andra kända typer men inte dubbelt så dyr. Den
fordrar däremot ingen tillsyn under drift. En liten
övningsanläggning vid New York University går helt
utan tillsyn (Chemical & Engineering News 20 maj
1957 s. 94, 96). SHl
Månraket före jordsatellit!
Medan "Project Vanguard", USA:s program för
utsändande av en konstgjord måne (Tekn. T. 1956
s. 641) långsamt och med enorma kostnader
pressas fram, har en liten grupp under USA:s Air Force
Office of Scientific Research i tysthet fullbordat
planer och utrustning för raketstudier på höjder
och med hastigheter nära gränsen till månflykt. De
använder sig av redan utexperimenterad utrustning
och kan på detta sätt med måttliga utgifter nå stora
resultat.
Projektet som fått namnet Utsidan ("Project Far
Side") innebär utsändande av sex raketer under
hösten 1957. Varje fyrstegsraket lyftes med en helium-
fylld 100 000 m3 ballong till 30 000 m höjd där första
steget bestående av fyra raketer med tillsammans
70 Mp dragkraft startas. Andra steget är en raket
av samma slag som de fyra första, tredje består
av fyra mindre raketer som avlöses av ett fjärde
steg, en ensam raket av samma typ som de fyra i
tredje steget. Alla raketerna har fasta drivmedel.
Totallängden är 7 m, största diametern är 60 cm och
vikten är 850 kg, fig. 1.
Totalvikten av raket, avfyringssele, yttre kraftkälla
och radioutrustning, vilket allt skall belasta
ballongen, är ca 1 t. Själva ballongen väger nära 700 kg
och har fullt utspänd 60 m diameter.
Instrumentutrustningen för bestämningar av
jontäthet, magnetisk fältstyrka och kosmisk strålning
innesluts i en dosa, 15 cm lång, 10 cm i diameter;
totalvikten är ca 1,5 kg. Dosan skall återföras till
jorden med fallskärm och är innesluten i skumplast
för att mildra stöten mot marken.
Den höjd som kommer att uppnås kan endast grovt
uppskattas och torde under extremt gynnsamma
förhållanden bli ca 8 000 km. Under en total bränntid
av 8 s med tidsmellanrum på sammanlagt 18 s skall
slutsteget accelereras till totalt 27 000 km/h. Största
momentana accelerationen motsvarar g-talet 200.
Sluthastigheten kommer därmed för första gången
att föras upp i den storleksordning som behövs för
att lösgöra en farkost från jordens dragningskraft,
ca 40 000 km/h (Missiles and Rockets 1957 h. 8
s. 45—48). G AH
nya material
Kristalliserat glas-lätt och hårt
Ett intressant, nytt konstruktionsmaterial, som nu
framställs i försöksskala i USA under handelsnamnet
Pyroceram, är en grupp specialglas som kan
erhållas i finkristallin form (jfr Tekn. T. 1956 s. 1121).
I princip uppnås detta genom att man till
glassmältan sätter ämnen, som ger kristallisationskärnor,
varigenom glaset vid värmebehandling kristalliserar.
Hittills har detta material endast utnyttjats till
radarkåpor för flygrobotar.
Man har framställt mer än 1 000 typer av det nya
materialet, men av dessa har bara fyra nått
tillverkning i halvstor skala. Ett av dessa är glasklart,
de tre övriga opaka. De kan före värmebehandlingen
formas på samma sätt som vanligt glas, t.ex. genom
blåsning, dragning, pressning, valsning,
centrifugal-och precisionsgjutning. Vid den efterföljande
värmebehandlingen sker en volymändring på högst 2 %>.
Det starkaste av dem (Pyroceram 8605) har i
kri-stallint tillstånd böjbrottgränsen 2 590 kp/cm2 och
har mycket stor nötningshållfasthet. Det är hårdare
än flinta och härdat kolstål (65 Rockwell C) men
inte så hårt som safir. Pyroceram uppges ha lika
goda elektriska egenskaper som den bästa elektriska
keramik. Vid 10 000 MHz har t.ex. Pyroceram 8605
förlustfaktorn 0,0022 vid 20°C och 0,013 vid 500°C.
Den linjära värmeutvidgningskoefficienten är 1,4 X
10"8 för Pyroceram 8605. På grund härav och
materialets stora hållfasthet är det ungefär lika resi-
239 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
